pedagogisk måltid

En måltid är mer än maten på tallriken. Goda och bra måltider ger pigga och glada barn med bra förutsättningar att utvecklas, leka och lära.

Dibbers planeringsmall för undervisning

Bilden ovan är från Skolverkets stödmaterial "Kvalitetsarbete i praktiken". Bilden visar de olika steg en undervisningsprocess ska genomgå, samt den ständigt pågående processen som inte har något slut.

Klicka här om du vill läsa "Kvalitetsarbete i praktiken".

 Dibbers planeringsmall för undervisning

1. Undervisningsplanering 

En undervisningsplanering ska besvara alla dessa frågor

• Vad ska läras ut? 
  
  

• Varför? 
          Måltiden är lika mycket ett tillfälle att skapa trygghet, ge omsorg och bygga relationer som ett tillfälle för utveckling och lärande. Måltiderna  utgör ofta en betydande del av förskoledagen och ger därför många möjligheter till både umgänge och pedagogik. 
  
  

• Hur ska undervisningen genomföras? 
          Barnen  behöver vuxna som förebilder och stöd. Utifrån de vuxnas roll som förebilder finns ett stort pedagogiskt värde i att barn och vuxna på förskolan äter av samma mat. Att få äta mat i lugn och ro ökar chansen att barnen äter mätta och minskar risken för bråk vid matbordet. Det är viktigt att barnen vet vilka rutiner och regler som gäller vid måltiden och att de kan trygghet i att veta att reglerna också följs. Det är viktigt att få prova på utan tvång och på ett sätt som väcker nyfikenhet. Att servera maten vackert och bjuda på smaker och dofter som tilltalar och lockar är viktigt för att väcka aptit. 
  
  
• Hur ska reflektion tillsammans med barnen organiseras? 
         Barnen lär hela tiden och med alla sinnen. Det innebär att man inte kan avgränsa vissa tider eller tillfällen då lärande äger rum. Måltiden är ett tillfälle att samtala om frågor om normer och regel i samband med måltider, om varifrån maten kommer och vad som händer med maten i kroppen. Samtal som också bidrar till utveckling av barns språkliga förmåga. 
  
  

• För vem/vilka ska undervisningen genomföras?

                 För varje barn på Blå avdelning oavsett ålder, kön, förmåga, religon osv.

• Av vem? (Vem ansvarar för genomförande, dokumentation med mera)
          Alla pedagoger som jobbar på Blå avdelning ansvar för att dokumentera och reflektera.

• Vad är målet med undervisningen? (mål/delmål som är mätbara)

         vårt mål är att all barn på Blå avdeling känner matglädje och mår bra av maten. För att stimulera barnens ätande ska vi/pedagoger istället sträva mot att måltiden blir en lugn oh trevlig stund.

  _____________________________________________________________________ 

  2. Reflektion

  Reflektion är att lägga alla tankarna på ”bordet”

Reflektionsfrågor att utgå ifrån – välj ut de som är relevanta för detta tillfälle;

• Hur går det? Hur gick det?
• Varför tror du att det blir/blev så?
• Vad fångar barnens intresse?
• Vilka lärstrategier använder barnen?
• Vilka reflektioner gör barnen?
• Vilka tecken ser vi på att barnen lär sig det avsedda?
• Var det något som begränsade barnens val, intresse och lärande? (pga kön, könsindentitet, funktionsvariation, etnisk tillhörighet, ålder, trosuppfattning eller sexuell läggning?
• Hur påverkar ert förhållningssätt undervisningen?

_________________________________________________________________________________________

3. Analys

Analys är att se mönster och dra slutsatser utifrån reflektionen ”det som ligger på bordet”

Analysfrågor att ställa er;

• Vilka generella mönster kan vi se utifrån ”det som ligger på bordet” - reflektionen?

• Vad har vi uppnått i förhållande till uppsatta mål?

• Vad behöver utvecklas för att öka måluppfyllelsen?

______________________________________________________________________________________

4. Nästa steg

Svaren på dessa frågor blir en del av underlaget för fortsatt undervisningsplanering utifrån er analys

• Vad blir ett meningsfullt nästa steg för barnen utifrån nuläget?
• Vilka fler uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?
• Hur kan vi utmana ytterligare med material och lärmiljö?
• Hur säkerställer vi att alla barn får inflytande över och utrymme i utbildningen?
• Vad/vilken kunskap behöver pedagogen söka för att komma vidare?
• Hur kan vi få vårdnadshavarna delaktiga i förskolans utbildning?
• Hur kan vi förändra våra undervisningsmiljöer? 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,