Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Projekt Källkritik
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/lerum/alleskolan2/idaolsson46/5411302105_fbc0752e-1b45-4cc6-a2a4-a9a4d13ff11f.jpg
Skapad 2020-01-20 11:03
i Alléskolan Lerum
unikum.net
Projekt om källkritik, vinklad film och propaganda. Använda sig av källor för att stärka sina argument i en argumenterande text.
Grundskola
8 – 9
Svenska
Vägra bli lurad! I detta arbetsområde ska du lära dig allt om hur du undviker att bli lurad på nätet och hur du hittar perfekta källor till dina arbeten. Du ska också lära dig att argumentera med sakargument och använda dig av källor.
Innehåll
- Vi tränar på hur man söker på nätet och kritiskt granskar och värderar källor.
- Du ska också lära dig om falska nyheter s.k. "fake news" och om filmtekniker som används i vinklade filmer och propaganda.
- Slutligen tittar vi på formen för argumenterande texter. Du ska skriva en egen argumenterande text i form av en debattartikel eller insändare och använda dig av trovärdiga och relevanta källor för att stärka dina argument.
- Vi ger och tar emot respons på texten och bearbetar den därefter.
Här är filmen om kunskapskravet!
Kopplingar till läroplanen
- Syfte
-
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,Sv
-
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,Sv
-
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, ochSv
-
söka information från olika källor och värdera dessa.Sv
- Centralt innehåll
-
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.Sv 7-9
-
Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.Sv 7-9
-
Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.Sv 7-9
-
Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.Sv 7-9
-
Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.Sv 7-9
-
Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.Sv 7-9
-
Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.Sv 7-9
-
Texter i digitala miljöer med länkar och andra interaktiva funktioner.Sv 7-9
- Kunskapskrav
-
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.Sv E 9
-
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.Sv E 9
-
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.Sv E 9
-
Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.Sv E 9
-
Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.Sv E 9
Matriser
Resonera om en källas trovärdighet och relevans
|
Resonera om en källas trovärdighet och relevans
|
Du för enkla resonemang
genom att identifiera enstaka styrkor eller svagheter
med källan utifrån några källkritiska frågor.
Du svarar på om källan är användbar eller inte.
|
Du för utvecklade resonemang genom att identifiera flera styrkor eller svagheter med källan utifrån de källkritiska frågorna.
I ditt resonemang gör du skillnad på källans trovärdighet och källans relevans.
Du svarar på om källan är användbar och motiverar med några exempel ur ditt resonemang.
|
Du för välutvecklade resonemang genom att identifiera de centrala styrkorna och svagheterna med källan utifrån de källkritiska frågorna.
Du resonerar om källans trovärdighet och relevans på ett säkert sätt.
Du svarar på om källan är användbar och motiverar med flera exempel ur ditt resonemang.
|
|---|
Argumenterande text - Lärandematris
| Att utveckla | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | |
|---|---|---|---|---|
|
Koppling till uppgiften
Skriva en debattartikel eller ett debattinlägg i vilket du uttrycker dina åsikter i en fråga.
|
|
Jag skriver en debattartikel eller ett debattinlägg som till viss del följer genretypiska drag.
Jag utgår ifrån fakta och beskriver mina åsikter och tankar i en fråga.
Jag gör enkla beskrivningar och förklaringar.
|
Jag skriver en debattartikel eller ett debattinlägg som relativt väl följer genretypiska drag.
Jag utgår ifrån fakta och beskriver mina åsikter och tankar i en fråga genom att göra utvecklade beskrivningar och förklaringar (jag resonerar ur olika perspektiv och i flera led).
Jag lyfter något motargument som jag bemöter.
Jag anpassar mig på ett tydligt sätt till mottagaren.
|
Jag skriver en debattartikel eller ett debattinlägg som väl följer genretypiska drag.
Jag utgår ifrån fakta beskriver mina åsikter och tankar i en fråga genom att göra välutvecklade beskrivningar och förklaringar (jag resonerar ur flera olika perspektiv och i flera led).
Jag lyfter ett passande motargument och bemöter det på ett sätt som stärker min argumentation i hela texten.
Jag anpassar mig på ett tydligt sätt till mottagaren.
|
|
Källor
Källanvändning
|
|
Källan/källorna styrker min argumentation något.
Det är ganska tydligt vilka åsikter som är mina och vilka andras åsikter jag refererar till.
|
Källan/källorna styrker min argumentation.
Det är tydligt vilka åsikter som är mina och vilka andras åsikter jag refererar till.
|
Källorna styrker min argumentation väl.
Det är mycket tydligt vilka åsikter som är mina och vilka andras åsikter jag refererar till.
|
|
Källor
Källhänvisning
|
|
Jag hänvisar till en eller flera källor genom att skriva en källförteckning senare eller i slutet av texten.
|
Jag hänvisar till en eller flera källor genom citat och/eller referatmarkör och infogar detta på ett ganska smidigt sätt i texten.
Källhänvisningarna är oftast angivna med både namn och datum och står i anslutning till citaten/referaten.
|
Jag hänvisar till flera källor genom citat och/eller referatmarkör och infogar detta på ett smidigt och effektivt sätt i texten.
Källhänvisningarna är angivna med namn och datum och står i anslutning till citaten/referaten. Jag använder parentes eller inskjuten bisats för att underlätta läsningen av källhänvisningarna.
|
|
Struktur
Uppbyggnad, styckeindelning och styckemarkering.
|
|
Min text har en kortare inledning, huvuddel och avslutning.
Jag försöker dela in texten i stycken.
|
Min text har en tydlig inledning, huvuddel och avslutning.
Jag använder för det mesta fungerande styckeindelning. Jag markerar styckena med blankrad eller indrag
|
Min text har en inledning som skapar intresse för texten, en huvuddel (med en tydlig "röd tråd") och en avslutning som sammanfattar.
Jag använder styckeindelning på ett fungerande sätt. Jag markerar styckena med blankrad eller indrag.
|
|
Språk
Ordval
|
|
Jag varierar mina ord till viss del och orden passar ihop med texten.
Jag startar oftast meningar på samma sätt.
|
Jag varierar mina ord (jag använder något/några ämnesspecifika ord).
Jag försöker starta meningar på olika sätt.
|
Jag varierar mina ord och ordvalet är passande och höjer kvaliteten (jag använder flera ämnesspecifika ord).
Jag startar meningarna på olika sätt.
|
Meningsbyggnad
|
|
Jag använder enkel textbindning genom
sambandsord t.ex. och, så, men, när, för.
Meningsbyggnaden är oftast rätt.
|
Jag använder utvecklad textbindning genom mer varierade sambandsord t.ex. eftersom, därför att och antingen eller.
Meningsbyggnaden är varierad med korta och långa meningar, huvudsatser och bisatser, för att skapa ett bra flyt.
|
Jag använder välutvecklad textbindning genom varierade sambandsord.
Meningsbyggnaden är medvetet varierad med korta och långa meningar för att skapa tempo och ett bra flyt. Meningarna består av flera satser och bisatserna används både i början, i slutet och som en inskjutande del i meningarna.
|
Skrivregler
|
|
Jag använder stor bokstav på ett säkert sätt.
Jag använder punkt, frågetecken, utropstecken på ett ganska säkert sätt.
Jag gör några stavfel.
|
Jag använder punkt, frågetecken, utropstecken och stor bokstav på ett säkert sätt.
Jag är säker på stavning.
Jag använder orden "de" och "dem" oftast på ett korrekt sätt.
Jag är ganska säker på kommatering.
|
Jag använder punkt, frågetecken, utropstecken, stor bokstav på ett säkert sätt.
Jag är säker på stavning.
Jag använder orden "de" och "dem" på ett korrekt sätt.
Jag är säker på kommatering.
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
