Frihetstiden och den Gustavianska tiden

Vi fortsätter vår svenska historia med arbetsområdet kring frihetstiden och den Gustavianska tiden. Frihetstiden varade mellan åren 1719 och 1772 och kallas så för att folket fick mer frihet, medan kungens makt minskade alltmer. Men frågan är om frihetstiden verkligen innebar frihet för alla människor? Det är en av frågorna vi kommer att ta reda på under arbetets gång.

Mål med undervisningen:

Eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om historiska sammanhang, hur det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen av framtiden, historiska förhållanden, historiska begrepp samt bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar.  

Det här kommer vi att göra:

-Ha lärarledda genomgångar där vi skriver, pratar om begrepp och gör tidslinjer över tidsperioden tillsammans. 
-Läsa i Boken om historia 3, besvara frågor till texten. 
-Kolla på filmer och klipp såsom "historieätarna" och "Sveriges historia" samt diskutera innehållet tillsammans. 
-Diskutera/samtala och resonera i smågrupper och i helklass.

Detta kommer bedömas:

Dina kunskaper om:
-Historiska personer, förhållanden och skeenden under tidsperioden. 
-Hur makten i Sverige förändrades under tidsperioden och hur det har påverkat dagens samhälle. 
-Orsaker och konsekvenser av samhällsförändringar och människors olika levnadsvillkor,
till exempel vilka som fick vara med och bestämma i riksdagen. 
(Bedöms genom ett test under vecka 7, eleverna får hem information) 

-Olika historiska källor och deras användbarhet. 
(Bedöms under lektionstid)

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.