Terminsplanering - SV

Terminsplanering för svenska VT20, åk 2.

Terminsplanering svenska

VT20 åk 2

Varje morgon börjar eleverna med tio till 15 minuters tyst läsning. Under denna läsning går vi runt till olika elever för att höra hur det går med läsningen samt att vi kan diskutera svåra ord och textens innehåll om behovet finns. Varje dag högläser vi för eleverna. Detta är för att väcka läslust, modellera hur man läser (prosodi, uttal osv) samt att vi gemensamt kan jobba med läsförståelse utifrån den text som alla elever då hört. Utöver detta kommer vi skriva dikter, faktatexter, andra berättelser och sen kommer vi jobba med större projekt (se nedan).

 

Varje vecka har vi återkommande moment, där vi jobbar med samma saker vi varje lektionstillfälle. 

Må: Språkskrinet (läromedel som övar på ordkunskap, språklära och skrivning)

Tis: Högläsning med en läsförståelseuppgift kopplat till det vi läst. 

Ons: -

Tors: Högläsning med en läsförståelseuppgift kopplat till det vi läst. 

Fre: Genomgång av läsläxa

 

Utöver detta kommer vi jobba med olika projekt.

 

V. 3-8

Under denna period kommer vi jobba med lexilexi som är en fom av bedömning i svenska. Eleven testat i läsförståelse, hörförståelse, fonologisk medvetenhet och avkodning. 

 

Vi kommer även göra skolverkets bedömning där eleverna ska skriva en berättande text. 

 

V. 10-22

Under denna period ska vi jobba med ett större skrivprojekt som heter “Den magiska dörren”. Här kommer eleverna på två lektioner i veckan skriva en kapitelbok på chromebooks. För varje kapitel de ska skriva får de inledning och händelser som ska ske. Eleverna ska sedan skriva varje kapitel genom att inkludera detta. Vi kommer, efter att alla elever skrivit klart, ha ett boksläpp där eleverna får läsa sina böcker för varandra i mindre grupper. 

 

23-24

Under terminens sista veckor kommer vi ha en avstämningsperiod i läsning och skrivning. Vi kommer göra legilexi igen samt att vi kommer göra några skrivuppgifter. 

 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Alfabetet och alfabetisk ordning.
• Sambandet mellan ljud och bokstav.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.
• Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.
• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.
• Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
• Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier