Läsförståelse och lässtrategier

För att bli en skicklig läsare behöver vi träna upp vår läsförståelse. Det ska vi göra genom att läsa olika typer av texter och ta hjälp av fem läsfigurer som ger oss olika redskap för att förstå, samtala och tänka kring texter. Dessa figurer är spågumman, detektiven, cowboyen, konstnären och reportern.

Vad vi ska lära oss. Varför just detta?

Vi ska lära oss att:
- förutspå vad olika texter handlar om,
- reda ut vad nya (för oss) ord och uttryck betyder,
- sammanfatta det viktigaste i det vi läser,
- fundera på vilka inre bilder och upplevelser vi får av det vi läser,
-  och att ställa frågor om texterna: finns svaren i texten, mellan raderna eller bortom raderna?

Hur ska vi lära oss detta?

Läsförståelse jobbar du med hela tiden utan att tänka på det. Men man kan inte läsa en text och prata om den utan att förstå den. Läsförståelse behöver man i alla ämnen för att förstå texter. Du kommer att få texter av mig där du kommer att jobba med just läsförståelsen. Ibland läser vi en text gemensamt, ibland enskilt, du kan också jobba i grupp, svara muntligt eller enskilt skriftligt.

Vad som kommer att bedömas:

Det bedöms dels hur du hittar tydlig information i texten, dels att du kan tolka och läsa mellan raderna för att få fram ett svar på frågorna.

Det bedöms också hur du formulerar dina svar, att de är utbyggda med beskrivande adjektiv, att du använde stavnings-och skrivregler på rätt sätt.

Vid grupparbeten bedöms det också att du deltar i samtalet och bygger vidare på andras svar, samt framför dina åsikter.

Hur du får visa vad du kan:

Du visar att du kan läsa en text och hitta fakta, dels rakt ur texten men också genom att tolka ledtrådar och information. Du visar också genom att aktivt delta i muntliga arbeten.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.