Skriva krönika v. 3-7

Vi ska nu bekanta oss med texttypen krönika! En krönika är en personlig åsiktstext där du har möjlighet att uttrycka dig med humor, språklig uppfinningsrikedom fast även med en del allvar.

 

Konkretisering av målen – detta visar du genom att:

- Du visar att du kan skriva en krönika med anpassning till textens uppbyggnad och språkliga normer.

-Du visar att du kan ge ett omdöme om en krönika utifrån dess uppbyggnad och språk.

-Du visar att du kan bearbeta en text utifrån respons och utifrån din kunskap om hur man skapar variation och korrekthet i skrivandet. 

Undervisning - detta kommer vi att arbeta med:

-Vi kommer att läsa några texter som är exempel på typiska krönikor och diskutera dem utifrån innehåll och texttyp.

-Vi kommer att arbeta med ord och begrepp som tillhör genren samt ord ur olika exempeltexter som vi läser. 

-Vi kommer att gå igenom liknelser och metaforer.

-Vi kommer att arbeta med nominaliseringar. 

-Vi kommer att träna på att skriva krönikor. 

-Vi kommer att ge omdömen på varandras krönikor. 

-Vi kommer att, utifrån respons, bearbeta den egna krönikan mot större variation och korrekthet. 

Bedömning – dessa förmågor kommer att bedömas:

-Din förmåga att skriva en krönika med anpassning till textens typ, uppbyggnad och språkliga normer. 

- Din förmåga att ge ett omdöme om krönikan som texttyp utifrån uppbyggnad, språk/stil samt anpassning till språkliga normer.

-Din förmåga att bearbeta en texts variation och korrekthet utifrån respons. 

Läroplansmål

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
• Meningsbyggnad på svenska i jämförelse med elevens modersmål samt hur orsakssamband kan formuleras genom olika typer av bisatser.
• Ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag samt deras ord och begrepp.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Ord och begrepp från skolans ämnen och vardagsspråk samt nya ord i språket, till exempel lånord.
• Ordbildning, till exempel avledningar med suffix och prefix. Bildspråk och idiomatiska uttryck.