mall för dokumentation/ plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskola: Valpebo och Kottebo, Dibber Örebro

Upprättad: 2019-11-12

                                                                    

Förskola/skola: Valpebo och Kottebo, Dibber Örebro Planen är upprättad av: Matilda Fyrpihl, Rektor samt Sofie Rudin, Utvecklingsledare

 

 

Dibber Örebros plan mot diskriminering och

kränkande behandling

 Innehållsförteckning

1. Inledning. 3

2. Främjande arbete.   3

3. Kartläggning/undersökning. 9

4. Förebyggande arbete. 12

5. Rutiner för anmälan och utredning. 16

6. Utvärdering av fjolårets plan. 18

7. Mall: Anmälan/utredning. 23

1.    Inledning

Dibbers gemensamma riktlinjer för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling ska vara vägledande i det årliga utformandet av enheternas lokala PDK (Plan mot diskriminering och kränkande behandling). Detta dokument ska också vara vägledande i vårt dagliga värdegrundsarbete. ”Den ideala förskolan och skolan är inte en plats fri från alla motsättningar och en stor del av värdegrundsuppdraget innebär just att bemöta motsättningar, använda dessa och lära av dem.” (Förskolans och skolans värdegrund, Skolverket 2013)

Dibber har valt att lyfta fram det främjande arbetet som ska genomsyra vardagen genom en samspelande atmosfär.  Med samspelande atmosfär avser vi lyhördhet för barnet, ett förhållningssätt utan förutfattade meningar och närvaro i barns livsvärldar. Detta arbete ska ske i barn- såväl som i arbetslagen.

Inom Dibber har vi valt att använda vår profession som metod. Med det menar vi att varje situation kräver ett anpassat förhållningssätt och inte färdiga metoder.

2.    Främjande arbete

Att främja lika rättigheter och möjligheter handlar till en början handla om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och andra faktorer som kan leda till exempelvis kränkande behandling. Det är kunskap som behövs för att lära sig förstå och se behovet av att främja och på vilket sätt det kan göras.

Alla som arbetar i Dibber förskolor & skolor ska aktivt arbeta och verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter samt respekt för allas lika värde. Det ska vara en naturlig del i det vardagliga arbetet. Kränkningar motverkas i en trygg miljö där alla respekteras och känner delaktighet.

En viktig del i det främjande arbetet är att kontinuerligt arbeta med barn och elevers integritet och rätten till sin egen kropp. Genom att göra barn och elever medvetna om kroppens värde och hur man säger ja och nej kan vi ge dem en trygghet och en känsla för vad som är bra och rätt nu och senare i livet. 

Ett normkritiskt förhållningssätt är grunden i ett aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling, som inkluderar samtliga diskrimineringsgrunder, och ett verktyg för likabehandling. Att tillämpa ett normkritiskt perspektiv i likabehandlingsarbetet innebär att fokusera på de normer och maktstrukturer som är knutna till kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder och hur de påverkar just den aktuella verksamheten.

Syftet med att tillämpa ett normkritiskt perspektiv är att synliggöra, problematisera och förändra de föreställningar och normer som ligger till grund för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Tonvikten ligger på att synliggöra fördelar för barn, föräldrar och personal som matchar normen och nackdelar för de som inte vill eller kan leva upp till stereotypa och begränsande föreställningar och förväntningar.

I det här sammanhanget är det viktigt att personalen granskar sin egen position, det vill säga vilka personliga erfarenheter de har av hur normer påverkar deras liv. Frågor som personalen kan ställa sig är: Vilka normer i samhället drar jag fördelar av? Och vilka normer begränsar och försvårar mitt liv? 

Mål för vårt främjande arbete:

1.      Fortsätta att arbeta med varje barns integritet utefter “tre ska bli noll” och förskolebrevet. 2.      Utveckla arbetssätt för att arbeta med barnkonventionen. 3.      Fortsätta utveckla arbetssätt för att stärka vi-känslan på förskolorna, både mellan barn – barn, barn – pedagog, pedagog – pedagog samt mellan pedagoger och barnen mellan förskolorna.

Kännetecken – att målet är uppnått ser vi när:

Genom dokumentation och i utvärdering kan vi se att vi når målen om vi har dokumenterat: 1.      Att vi fortsätter att arbeta med fokusveckor före och efter lov, fokusvecka för oss handlar om att arbeta extra med integritet dessa veckor. Ett arbetssätt som vi i Dibber Örebro har arbetat fram under förra läsåret. 2.      Varje avdelning ska ha arbetat med barns integritet minst 5 gånger på ett läsår (utefter våra fokusveckor före/efter loven). 3.      När pedagoger observerar och dokumenterar sitt integritetsarbete utefter vad barnen säger och gör, ett barn som säger eller gör stopp har tillexempel lärt sig integritet. 4.      Att alla avdelningar använder sig av barnkonventionen i sitt arbete i barngrupperna. 5.      Vi ser att vi-känslan mellan barn – barn stärks när barnen på de olika avdelningarna leker över avdelningsgränserna. 6.      Vi ser att vi-känslan mellan barn – pedagoger stärks när alla pedagoger tar ansvar för alla barn på förskolan 7.      Vi ser att vi-känslan mellan förskolorna stärks genom att vi har en god attityd till varandra då pedagoger träffas på kompetensutvecklingsdagar och när bussavdelningarna träffas på utflykter.

 

Dessa aktiviteter och insatser gör vi för att uppnå målen:  

Kränkande behandling

Vi pedagoger frågar alltid barnen efter deras samtycke när det gäller toalettbesök och blöjbyten. Vi är alltid lyhörda och närvarande i vad barnen säger, kroppsspråket är minst lika viktigt. Genom att vara närvarande pedagoger hör vi och får vetskap om hur barnen pratar med varandra. Alla barn ska få kunskap om innebörden ”min kropp”. Detta får dem genom att vi arbetar med kompisböckerna, nejboken, samt annan litteratur som rör ämnet ”stopp min kropp”. Vi har en öppen dialog om barnens rätt till sin egen kropp, tankar och känslor. I vårt arbete tydliggörs barnens privata kroppsdelar. Barnen behöver tillåtas att få ”vara ifred”. Vi jämför inte barnen utan vi ser till varje barns bästa. Vi använder det material ifrån barnkonventionen som vi har, exempelvis ”barnkonventionen i en låda”. Eftersom det är lag att följa barnkonventionen är det viktigt att ta med vårdnadshavarna i vårt arbete. Vi tar beslut efter barnets bästa och använder oss av barnkonsekvensanalyser då vi gör förändringar. Vi arbetar med demokrati och försöker att tillmötesgå barnens önskan. Barnen ska känna att de blir lyssnade till, därför delar vi barngruppen för att kunna tillmötesgå fler barn. Vi behöver vara kunniga om barnkonventionen, vilket vi blir genom att utbilda personalen med föreläsningar, handledning och kompetensutveckling. Vi arbetar i teman, projekt med integritet och barnkonventionen i fokus, med något som vi kallar för fokusveckor, det är de veckor som inträffar före och efter lov där vi arbetar extra med integritet. Alla barn på förskolan är alla pedagogers ansvar. Barnen ska lära känna alla pedagoger. Vi fortsätter med att arbeta med gemensamma aktiviteter på gården för att stärka vi-känslan. Barnen som går på bussens avdelning kan boka träffar över förskolegränserna. Vi kan gå på utflykt tillsammans med en annan avdelning och lämna gården tillsammans.

 

Kön

Barnen på våra förskolor behandlas lika, oavsett kön. Vi är närvarande pedagoger som hjälper till på ett respektfullt sätt vid exempelvis toalettsituationer. Vi könsbenämner inte leksaker, vi delar inte heller in barnen i grupper utefter barnets kön. Vi gör barnen medvetna om sina rättigheter genom att regelbundet diskutera detta på samlingar. Vi benämner grupper som barn eller individer med namn inte utifrån kön. Ett annat ord man kan använda är ”kompisar”. På förskolan är alla barn allas och vi erbjuder barnen olika aktiviteter, material och leksaker, oavsett kön.

Könsidentitet eller könsuttryck

Vi föregår med gott exempel och visar att det är okej att vara den man är. Vi benämner grupper som barn eller individer med namn inte utifrån kön. Ett annat ord man kan använda är ”kompisar”. Vi arbetar med att medvetet ”vända” på kön i till exempel sagor för att lyfta diskussionen i vardagen. Vi försöker vara medvetna kring saker som talutrymme och hjälp vid exempelvis påklädning (att vi inte fördelar hjälpen och talutrymmet olika beroende på barnens kön).

 

Etnisk tillhörighet

Vi arbetar efter alla barns lika värde. Vi arbetar aktivt med att diskutera kring relaterande punkter ur barnkonventionen. Relaterande punkter att arbeta med är exempelvis artikel 7 (att varje barn har rätt till sitt eget namn, ett medborgarskap och rätt att känna till sitt ursprung) och 30 (att barn som tillhör en minoritet eller ursprungsbefolkning har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion). Att vårt pedagogiska arbete och vår undervisning sker genom att bemöta alla med respekt och öppenhet. Att vi har förståelse för olikheter och att vårt förhållningssätt är likadant oavsett individens etniska tillhörighet.

 

Religion eller annan trosuppfattning

Vi arbetar med alla barns lika värde. Vi diskuterar och förtydligar att alla barn har rätt till sin religion och tro. Alla barn har rätt till sin åsikt. När vi arbetar med högtider och traditioner arbetar vi alltid med att benämna olika religioner. Vi arbetar aktivt genom att diskutera relaterande punkter från barnkonventionen exempelvis 13 (varje barn har rätt till yttrandefrihet, att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter), 14 (alla barn får tro på vilken gud de vill, eller ingen alls) och 30 (att barn som tillhör en minoritet eller ursprungsbefolkning har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion). Bemöta alla oavsett religion/tro på samma sätt. Vi uppmuntrar och respekterar olikheter. Vi pratar om all slags religion och tro.

 

Funktionsnedsättningar

Alla barn är olika och vi måste anpassa vår verksamhet efter barnens behov, förmågor och utveckling. Vi arbetar med barnkonventionen, vi ger alla barn förutsättningar genom att arbeta med att vi alla är olika men med lika värde. Om ett barn väljer att inte aktivt delta i undervisnings-tillfällen så fångar vi pedagoger upp barnen vid ett bra tillfälle straxt efter. Alla ska få möjlighet att delta på sina villkor. Vi reflekterar kontinuerligt kring våra undervisnings-tillfällen och på så sätt kan vi se möjligheter till ett annat bemötande nästa gång för att arbeta med alla barns rätt till deltagande. Vi gör inte skillnad på barnen, vi arbetar med vi-känsla i barngruppen och det gäller alla individer som finns i barngruppen. Vi arbetar förebyggande genom att prata positivt om olikheter. Det är positivt att arbeta nära vårdnadshavarna och ha en öppen dialog med dem. Vi upplever att mycket av grunden till positiv människosyn etableras i hemmen därför är det av stor vikt att även vårdnadshavare pratar positivt om alla barn i barngruppen med sina barn. Det är viktigt att vi pedagoger har en öppen dialog när det kommer till överlämningar då vi exempelvis har varandras barn vid handledning och reflektion. En överlämning ska kännas positiv och vara en självklarhet för barnets bästa. Det är viktigt att få hjälp och stöttning av rektor och utvecklingsledare i arbete med barnen för att kunna anpassa verksamheten så den passar alla barn.

 

Sexuell läggning

Vi pedagoger är alltid neutrala i diskussioner med barnen och arbetar för att stärka dem i att man får tycka om och vara kär i vem man vill. Vi behöver köpa in/låna på bibliotek mer litteratur där detta lyft, det är viktigt att varje barn känner tillhörighet i våra böcker och vår litteratur som vi väljer att arbeta med. Bra böcker som finns på huset är bland annat material om barnkonventionen och våra kompisböcker.

 

Ålder

När vi väljer uppgifter till barnen i barngruppen går vi alltid utefter barnens individuella utveckling och mognad. Vi arbetar ofta i mindre grupper för att ha möjlighet att se varje barn som individ. Vi lyssnar på vad barnen säger men vi lyssnar också in barnens behov. Vi arbetar kontinuerligt med barnkonventionen oavsett ålder på barnen, vi anpassar aktiviteterna utefter barnens individuella utveckling och mognad då vi planerar. Vi behöver stå för barnens behov och rättigheter när det gäller sova/vila, mat och blöjor. Barnets behov står i centrum inte barnets ålder. Här är det viktigt att våra vårdnadshavare blir införstådda med att vi arbetar efter barnkonventionen. Vi träffas över avdelningsgränserna på förskolorna och erbjuder aktiviteter till hela förskolan. Exempel på detta är när vi ordnar temafester eller gemensamma grillaktiviteter på gården. Bussens avdelningar från de båda förskolorna bokar gemensamma träffar ett par gånger per termin för att utbyta erfarenheter och kunskaper och för att genomföra aktiviteter tillsammans.

 

Trakasserier

Vi arbetar förebyggande genom att alltid arbeta med förskolans värdegrund. Vi pedagoger är närvarande i barnens lek och alla pedagoger utbildas kontinuerligt i vägledande samspel som är ett förhållningssätt som vi använder i alla möten med annan individ. Vi försöker förebygga och strukturera upp ställen eller situationer som kan vara otrygga eftersom konflikter oftare uppstår där. Ett exempel som många avdelningar jobbar med är hallen och situationer för utgång och ingång. Vi är deltagande pedagoger som tar barnens känslor och ord på allvar. Vi läser böcker och pratar om ämnet med barnen. Vi är inte rädda för att anmäla om vi upptäcker trakasserier. Vi ökar delaktighet och vi-känsla på förskolorna genom att vi ser alla barnen som allas barn. Vi genomför gemensamma aktiviteter tillsammans. Vi visar intresse för alla barn och har kul tillsammans med barnen. För att skapa en positiv vi-känsla bland pedagogerna är det allas ansvar att bidra med positiv energi, lyssna in varandra, hjälpas åt och ha ett öppet klimat. Det är även viktigt att våga säga ifrån och uppmuntra varandra och göra gemensamma aktiviteter, exempelvis after work.

 

Sexuella trakasserier

Vi arbetar med ”stopp min kropp”, ”tre ska bli noll” och förskolebrevet. När vi arbetar med detta läser vi böcker och ser på filmer om integritet, känslor och rätten till att säga nej. Vi diskuterar med barnen och arbetar vidare med våra fokusveckor. Vi är delaktiga i barnens lek och tar barnens känslor och upplevelser på allvar. Vi är inte rädda för att anmäla om vi upptäcker sexuella trakasserier. Vi vuxna står för barnens behov och jobbar alltid förebyggande för trygghet på avdelningen. Vi pedagoger har kompetensutbildning i området bland annat från barnahus och polisen. Vi gör saker tillsammans över avdelningsgränserna och bemöter alla med öppenhet och respekt.

 

Vem/vilka ansvarar för att aktiviteter/insatser genomförs?

Alla pedagoger på förskolorna är ansvariga för att ovanstående följs. Ytterst ansvariga för planering, genomförande, reflektion och dokumentation är avdelningsansvariga på respektive avdelning.

 

Datum när aktiviteter/insatser ska vara klara:

Pågående arbete under terminerna, dock klart till utvärdering i juni 2020.

3.    Kartläggning/undersökning

Det krävs en årlig kartläggning så att förhållanden i den egna verksamheten minimerar risken för att det uppstår strukturer som bidrar till diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Syftet med kartläggningen är att

• Identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten och 
• Säkerställa att verksamheten genom sin organisation, regler, gruppindelningar, schemaläggningar och andra inslag inte oavsiktligt medverkar till att diskriminering uppstår.
• Säkerställa att alla omfattas av det förhållningssätt som är förutsättningen för en trygg och trivsam verksamhet. 

Vi använder olika metoder för kartläggning för att på bästa sätt möta alla barn och vårdnadshavares förmåga att vara delaktiga. Som metoder för kartläggning använder vi i Dibber Örebro:

• Enkäter till föräldrar
• Barn-intervjuer
• Diskussionsenkät arbetslagsvis

Kränkande behandling

I Dibber Örebro arbetar pedagogerna: ·       så att miljön är tillgänglig för alla. Pedagogerna cirkulerar både i inne- och utemiljön för att vara där barnen är för att eliminera kränkande behandling. ·       utifrån “vägledande samspel”. ·       genom handledning i lågaffektivt bemötande.

Kön

I Dibber Örebro arbetar pedagogerna: ·       Så att de alltid håller genusdiskussionen vid liv, vid reflektionsarbete. ·       Så att alla barn får lika stort talutrymme. ·       Så att när barngruppen delas i litet eller stort görs detta aldrig utefter vilket kön barnen har. ·       Så att de tänker på att inte lägga värdering vid färger eller mönster.

Könsidentitet eller uttryck

I Dibber Örebro arbetar pedagogerna: ·       Så att tvåkönsnormen utmanas genom att belysa hur olika familjer kan se ut. ·       Så att alla får ha vilka kläder de vill. ·       Så att de inte könsbenämner barnen, de väljer istället andra ord som “kompisar” tillexempel.

Etnisk tillhörighet

I Dibber Örebro arbetar pedagogerna: ·       Så att alla olika etniciteter på avdelningarna belyses. ·       För att utveckla ett bredare förhållningssätt och belysa även etniciteter som inte finns representerade på förskolan.

Religion eller annan trosuppfattning 

I Dibber Örebro arbetar pedagogerna: ·       Så att de olika religionerna som finns representerade i barngruppen belyses. ·       För att ta fram arbetssätt så att även de religionerna som inte finns representerade på förskolan belyses ur ett bredare perspektiv.

Funktionsnedsättningar

I Dibber Örebro arbetar pedagogerna: ·       Utifrån barnets egen förmåga, verksamheten anpassas efter barnets behov. ·       Så att göra miljön tillgänglig för alla, detta arbetssätt får pedagogerna handledning i utav utvecklingsledare. ·       Med varje barns individuella utveckling och dokumenterar denna kontinuerligt så att det kan uppmärksammas om barnet är i behov av stöd.

Sexuell läggning

I Dibber Örebro arbetar pedagogerna: ·       Utefter ett normkritiskt förhållningssätt och utmanar traditionella könsmönster.

Ålder

I Dibber Örebro arbetar pedagogerna: ·       Så att utbildningen anpassas efter barnens mognad och individuella utveckling och inte efter barnens ålder. ·       Så att de tar ställning till barnens individuella mognad och utveckling när barnen ska byta avdelning, till exempelvis den mobila verksamheten. ·       Av säkerhetsskäl kan inte yngre barn än 3 år åka i bussverksamheten. Barn under 4 ska sitta bakåtvända. Det finns ett begränsat antal platser på bussen som är bakåtvända.

Tillgänglighet

I Dibber Örebro arbetar pedagogerna: ·       För att anpassa lärmiljön efter alla barn. När pedagoger observerar att miljön inte är tillgänglig så arbetar pedagogerna för att göra anpassningar av miljön. Exempelvis finns det avdelningar som väljer att ta med en pall då de besöker lekparker för att alla barn ska komma upp till rutschkanan. ·       Så att vi kontinuerligt ser över vår innemiljö på varje avdelning och anpassar den efter barnens intresse och mognad. Reflektion kring barnens lärmiljö inne sker på reflektionstiden som arbetslagen har tillsammans. ·       För att kontinuerligt utveckla och anpassa utemiljön genom att representanter från varje avdelning träffas och diskuterar och utvecklar utemiljön på avsatta tider.

Trakasserier

I Dibber Örebro arbetar pedagogerna: ·       Kontinuerligt med att hålla denna plan mot diskriminering och kränkande behandling vid liv. Om det sker trakasserier har pedagogerna en handlingsplan för att veta hur de ska förhålla sig i dessa situationer.

Sexuella trakasserier

I Dibber Örebro arbetar pedagogerna: ·       Kontinuerligt med att hålla denna plan mot diskriminering och kränkande behandling vid liv. Om det sker sexuella trakasserier har pedagogerna en handlingsplan för att veta hur de ska förhålla sig i dessa situationer.

 

4. Förebyggande arbete

Alla som arbetar på Dibbers förskolor ska aktivt förebygga och förhindra att något barn som deltar eller söker till verksamheten utsätts för kränkande behandling och/eller trakasserier som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller sexuella trakasserier, samt ålder.

Utifrån den kartläggning som nu gjorts ska resultatet analyseras med utgångspunkt ur de frågeställningar som givits i kartläggningen. Analysen ska sedan leda till konkreta mål och insatser som leder till måluppfyllelse.

Hur har barn/elev och vårdnadshavare involverats i kartläggningen?

·       Barnen har intervjuats i barngruppsintervju på respektive avdelning. Det har sett lite olika ut på de olika avdelningarna, antingen har en liten grupp barn intervjuats åt gången och en del avdelningar har pratat under en samling i helgrupp. Inget barn har intervjuats individuellt. ·       Vårdnadshavare har blivit erbjudna att svara på en brukarenkät. Enkäten har besvarats av vårdnadshavare under de 3 veckor då enkäten varit aktiv. 122 av 191 barn har totalt blivit representerade av sina vårdnadshavare i Dibber Örebro.

Hur personal har involverats i kartläggningen?

·       Personalen har involverats genom att de arbetslagsvis har diskuterat kring frågor som rör diskrimineringsgrunderna och lämnat in sitt sammanfattade svar till ledningen. ·       Personalen har också genomfört observationer på sina avdelningar rörande diskrimineringsgrunderna och sammanfattat dessa i ett formulär till ledningen. ·       Personalen har lagt tid av sitt personalmöte på att diskutera fram tillvägagångssätt för att nå målen i denna plan. Tvärgrupperna är framlottade på ett sätt så att personalen så långt det är möjligt får diskutera med personal på en annan avdelning.

Kränkande behandling

Resultat och analys av den kartläggning som har gjorts

·       Resultatet av kartläggningen visar att pedagogerna använder sig av förebyggande förhållningssätt som vägledande samspel med barnen. Det framkommer också i kartläggningen att pedagogerna får handledning i lågaffektivt bemötande utav utvecklingsledare arbetslagsvis. ·       Pedagogerna uppger i sina diskussioner att de har utvecklat arbetssätt på sina avdelningar för att arbeta förebyggande mot kränkande behandling utifrån dessa två förhållningssätt. ·       Resultatet av brukarenkäten till vårdnadshavare visar att de flesta vårdnadshavarna upplever att deras barn är tryggt på förskolan och att deras barn vistas i en stimulerande och utvecklande miljö med engagerade pedagoger. ·       Resultatet av brukarenkäten till vårdnadshavare visar att vårdnadshavare inte upplever att det är tydligt hur vi jobbar mot kränkande behandling och hur vi jobbar för att motverka att något barn behandlas illa på förskolorna i Dibber Örebro.

Planera vilka insatser och åtgärder som ska genomföras utifrån kartläggningen, motivera varför ni valt just dessa åtgärder:

Åtgärderna utifrån kartläggningen är att: ·       För att göra vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling synlig för vårdnadshavare är det viktigt att vårdnadshavare får information om detta arbete. Under föräldramöte med nya vårdnadshavare ska ledningen informera om detta arbete, under föräldramöte med befintliga vårdnadshavare ska pedagogerna på respektive avdelning vidare informera om arbetet. ·       Planen kommer läggas upp på hemsidan och länkas till från Unikum. ·       Planen kommer att finnas tillgänglig i varje avdelningshall för vårdnadshavare att ta del av. ·       Synliggöra för vårdnadshavare vilket förhållningssätt vi använder på förskolorna, att vi använder oss av vägledande samspel i alla relationer samt att pedagogerna använder sig av lågaffektivt bemötande som en del i det förebyggande arbetet.

Ansvarig för insatser och åtgärder samt när de ska genomföras:

Rektor Matilda Fyrpihl och Utvecklingsledare Sofie Rudin ansvarar för att de nya rutinerna kring information på föräldramöte följs. Det åligger också varje medarbetare att se över rutiner inför varje föräldramöte för att se att all information finns med. Avdelningsansvariga har det övergripande ansvaret på respektive avdelning.

 

Diskrimineringsgrunder; kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder

Resultat och analys av den kartläggning som har gjorts

Pedagogerna uppger i sina diskussioner att det förekommer arbete för att belysa olika etniciteter och religioner på vissa avdelningar men inte alla. Hela Dibber Örebro behöver därför utveckla sitt arbetssätt gällande att belysa olika etniciteter och religioner. Under barnintervjuerna har det framkommit att äldre barn ibland har en nedlåtande ton mot yngre barn. Detta är något som vi vill jobba mer med för att inget barn ska känna sig kränkt. Resultatet av brukarenkäten till vårdnadshavare visar att vårdnadshavare inte upplever att det är tydligt hur vi jobbar med att ge pojkar och flickor samma förutsättningar.

Planera vilka insatser och åtgärder som ska genomföras utifrån kartläggningen, motivera varför ni valt just dessa åtgärder:

Åtgärderna utifrån kartläggningen är att: Arbeta för att belysa olika religioner och etniciteter på både Kottebo och Valpebo utifrån läroplanen och barnkonventionen genom att arbeta med att benämna fler religioner när vi arbetar med traditioner. Arbeta för att belysa att alla olika åldrar på barnen är lika bra, inte använda ord som ”bebis” till de yngre barnen. Problematisera för barnen på de äldre avdelningarna: ”går en bebis på förskolan?”. Genom att arbeta mer över avdelningsgränserna tror vi att en ökad förståelse mellan barnen kommer. Arbeta för att synliggöra genusarbetet som råder på förskolorna i Dibber Örebro. Vi har enligt kartläggningen ett väl strukturerat genusarbete på avdelningarna där vi arbetar med ett vidgat normkritiskt förhållningssätt, för att det ska synliggöras för vårdnadshavare är det viktigt att de får ta del av den här planen samt att det informeras till vårdnadshavare då det är föräldramöte med nya vårdnadshavare och föräldramöte med befintliga vårdnadshavare.

Ansvarig för insatser och åtgärder samt när de ska genomföras:

Rektor Matilda Fyrpihl och Utvecklingsledare Sofie Rudin ansvarar för att de nya rutinerna kring information på föräldramöte följs. Det åligger också varje medarbetare att se över rutiner inför varje föräldramöte för att se att all information finns med. Arbetet att belysa olika religioner och etniciteter åligger alla medarbetare på förskolan. Avdelningsansvariga har det övergripande ansvaret på respektive avdelning. Arbetet att arbeta med hur vi pratar om barn som går på yngrebarnsavdelningarna åligger alla medarbetare på förskolan. Avdelningsansvariga har det övergripande ansvaret på respektive avdelning.

Trakasserier och sexuella trakasserier

Resultat och analys av den kartläggning som har gjorts

·       Resultatet av brukarenkäten till vårdnadshavare visar att vårdnadshavare inte upplever att det är tydligt hur vi jobbar mot trakasserier och sexuella trakasserier förskolorna i Dibber Örebro.

Planera vilka insatser och åtgärder som ska genomföras utifrån kartläggningen, motivera varför ni valt just dessa åtgärder:

Åtgärderna utifrån kartläggningen är att: ·       Synliggöra hur allvarligt vi ser på trakasserier och sexuella trakasserier och synliggöra ärendegången för vårdnadshavare. Ärendegången framkommer i den här planen och den kommer finnas mer tillgänglig för vårdnadshavare nu än innan genom att den kommer att synliggöras under föräldramöten och på hemsidan.

Ansvarig för insatser och åtgärder samt när de ska genomföras:

Rektor Matilda Fyrpihl och Utvecklingsledare Sofie Rudin ansvarar för att de nya rutinerna kring information på föräldramöte följs. Det åligger också varje medarbetare att se över rutiner inför varje föräldramöte för att se att all information finns med. Avdelningsansvariga har det övergripande ansvaret på respektive avdelning.

5. Rutiner på enheten för anmälan och utredning vid kränkande behandling, diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier.

Skollagen 2010:800 6 kap, 10§

Skyldigheter att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling

En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att skyndsamt anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till representant för huvudmannen, verksamhetschef för förskola resp. skola. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Se ”rutin för anmälan och utredning vid kränkande behandling och diskriminering inom Dibber förskolor och skolor” och Sveriges förskolor och skolor riktlinjer mot diskriminering och kränkande behandling sid 23-24.

På vår förskola/skola har vi följande rutiner (utöver Dibbers övergripande rutiner) när vi upptäcker kränkande behandling, diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier: ·       Den som jobbar i vår verksamhet och upptäcker diskriminering eller kränkande behandling ska i enlighet med Dibbers övergripande rutiner anmäla detta via formuläret längst bak i detta dokument. Anmälan ska skyndsamt lämnas till rektor. Upptäckandet kan vara att en vårdnadshavare alternativt ett barn berättar om en händelse, men det kan också vara att personalen ser/uppmärksammar detta själv. ·       Rektor anmäler i sin tur via e-post till regionchef och verksamhetschef som tar kontakt med VD och återkopplar till rektorn. ·       Rektor är ansvarig för att kontakt tas med alla berörda vårdnadshavare och informerar dessa om händelsen och den fortsatta hanteringen.

Använd alltid Dibbers mall ”Anmälan/utredning vid kränkningar, diskriminering och trakasserier”

På vår förskola/skola har vi följande rutiner när vi utreder, åtgärdar och följer upp kränkande behandling, diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier: ·       Rektorn är i enlighet med Dibbers övergripande rutiner skyldig att utreda händelsen. Utredningen ska belysa både den/de som utfört kränkningen samt den/de som blivit utsatta för kränkning. Det ska finnas en analys av orsakerna som ger tillräcklig information inför en bedömning om åtgärder ska upprättas för att trakasserier, kränkning eller diskriminering inte ska inträffa igen. ·       Om utredningen visar att det förekommer trakasserier, kränkning eller diskriminering ska åtgärder skyndsamt vidtas. Åtgärderna sammanställs ofta i en handlingsplan för att det ska bli tydligt vem på förskolan som är ansvarig för vilka åtgärder. Åtgärderna ska riktas både till den/de som utövat kränkningen samt den/de som blivit utsatt. Datum sätts för uppföljning och åtgärderna följs upp för att se om de haft effekt. ·       Rektor är ansvarig för att berörda vårdnadshavare kontaktas och informeras om handlingsplan och åtgärder. ·       Om utredningen visar att det inte förekommit kränkningar avslutas ärendet. ·       Rektor är ansvarig för att berörda vårdnadshavare kontaktas och informeras om att ärendet är avslutat. ·       Regionschef tillsammans med verksamhetschef granskar rektorns utredning och bedömer om åtgärderna som tagits är tillräckliga. Återkoppling sker till VD och rektor.

6. Utvärdering av fjolårets plan mot diskriminering och kränkande behandling samt åtgärder.

Det är viktigt att utvärdera tidigare insatser och åtgärder – det är en förutsättning för att kunna arbeta systematiskt, kontinuerligt och vidareutvecklas. Erfarenheterna från tidigare år lyfts in i nästa års Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Hur har de planerade åtgärderna genomförts?

Integritet: Under läsåret 18/19 har pedagogerna på förskolorna kontinuerligt diskuterat sitt förhållningssätt i utbildningen och undervisningen på förskolan kopplat till området kroppslig integritet. Detta för att pedagogerna ska medvetenhetgöra barnen på sin och andras kroppsliga integritet, samt att öka pedagogernas medvetenhet hur deras förhållningssätt kan påverka barnen Kroppslig integritet: Dilemma: Hur gör vi pedagoger när ett barn som har blöja behöver byta dem? · Vi pedagoger frågar barnet: ”Har du bajsat?” Om vi känner oss osäkra på det svar vi får, frågar vi om det är okej att vi tittar efter. Blir svaret där nej så vänder vi oss till en annan pedagog som i sin tur frågar barnet. Blir svar även där nej, och ingen mer pedagog finns tillgänglig så behöver vi förklara för barnet att om det finns bajs, så behöver det tas bort för att hen inte ska få ont. Dilemma: Hur gör vi pedagoger vid toalettsituationer för barnen? · Barnet får själv välja om hen vill ha öppen eller stängd dörr. · Vi pedagoger väntar kvar utanför toaletten för de barn som så önskar. Yngre avdelningarna: · På en yngre avdelning är det oftast flera barn tillsammans vid toalett/potta. Vi pedagoger är då uppmärksamma på om det finns något barn som är känsligt och får då vara i fred. Vi eftersträvar att inte andra barn ska stå och titta på ett barn som ligger på skötbordet. · Vi sätter ord och förklarar vad som sker när vi hjälper till att torka efter toalettbesöket eller när vi byter blöja. Äldre avdelningarna: · Det finns ringklockor på toaletterna så att barnen känner sig trygga med att sitta där i lugn och ro med stängddörr. När pedagogen hör ringklockan knackar hen på och kollar att det är okej att komma in och om barnet vill ha hjälp. · Vi eftersträvar att inte andra barn ska stå och titta på ett barn som sitter på toaletten. · Vi sätter ord och förklarar vad som sker när vi hjälper till att torka efter toaletten eller när vi byter blöja. · För att stärka barnets känsla av integritet så bekräftar vi hens känslor och respekt för ett nej. Om vi ser att ett barn är argt eller ledset och inte vill ha någon fysikberöring från någon pedagog så bekräftar vi genom att säga ”jag förstår att du vill vara i fred en stund med vi finns här och du kan ropa eller komma när du är redo”. Om barnet inte kommit efter en stund går vi och kollar/frågar igen. Beroende på barnets ålder så är vi lyhörda för hur stort avstånd vi håller från barnet. Vi erbjuder alltid ett knä eller kram. · När vi ser att ett barn inte vill bli kramad/berörd av ett annat barn så ger vi förklaringar till båda barnen. ”Hen vill krama dig, men du behöver inte om du inte vill, då kan du säga ”stopp/nej”. ”Om du vill krama hen kan du fråga om hen vill ha en kram”. Vi är också med och stöttar vid en kram om vi ser på det andra barnet att hen inte vill. · Vi pedagoger behöver våga medvetenhetsgöra för varandra när vi går över gränsen för vad som är okej i en professionell roll på förskolan. ”. Det är flera som skriver att detta förekommer på förskolan. Det kan tex vara när vi ”gosar” in oss i barnen, tar oss friheten till kramar, har kind-mot-kind med barnet. Det kan även förekomma på barnets initiativ att de vill gosa och mysa på ett sätt som blir för intimt. Vi pedagoger behöver vara tydliga med att även vuxna har integritet och privata delar. Hur kan pedagoger stärka barns integritet i leken? · Vi pedagoger har diskussioner hur vi ger barnen förutsättningar för att utveckla självständighet i alla situationer. Stärka barnens tillit till sin egna förmåga. · Vi pedagoger särskiljer inte barnen utifrån kön. Vi ser att det leder till att barnen deltar efter sina intressen i leken. Det medför ett öppet klimat mellan barnen. När diskussioner förs tillsammans med barnen kring integritet så ges en förutsättning att skap en förståelse för alla individers integritet. · Vi pedagoger stärker varje barns självkänsla vilket vi ser leder till att flera barnen väljer andra lekar än tidigare. · Vi pedagoger kan bli bättre på att utmana könsnormer i leken. Vi pedagoger behöver få mer kompetens inom detta område. Material som används för att stärka barns integritet: · Tre ska bli noll – förskolebrevet · Böcker från våra bibliotek kopplade till integritet. · Stopp! Min kropp – rädda barnen. Det här har vi förändrat och utvecklat på förskolorna under läsåret 18/19: · Vi har skapat olika lärmiljöer på avdelningarna med syfte att barnen kan själva välja att gå undan och vara i fred. · När barnen behöver tröst, närhet och trygghet ser vi omsorg som en del i undervisningen. · Rutiner vid blöjbyten och toalettsituationer. Se ovan. · Nya vikarier byter inte blöjor, är med vid toalettsituationer eller är ensamma med barnen. · Avdelningarna har öppna dörrar så att pedagoger kan vara mer närvarande i barnens lek. Vi-känsla Under läsåret 18/19 har förskolan arbetat aktivt med att stärka vi-känslan på förskolan. Det har skett genom ICDP, sammanhållningslekar på APK, handledningar, fredagsfika och feedback från förskolechef och utvecklingsledare. Tänkesättet att vi gör det här tillsammans har aktivt implementerats. Att tydligt visa på att det är ett samarbete och ansvar att tillsammans att skapa en god arbetsmiljö för personalen på förskolan. För barnen: · Vi ser den känslomässiga dialogen ger en grund för att skapa en vi-känsla. För att skapa den så krävs en närvaro och medvetenhet hos oss pedagogerna. · De mjuka förmågorna diskuteras och värdesätts. · Alla barn är allas. Vi hälsar på alla barn och den vuxne som lämnar eller hämtar. · Integritet arbetet. · Hjärtrud – värdegrundsarbetet. För pedagoger: · Vi uppmärksammar varandra genom att ge positiv feedback. Vi ser varandra och är nyfikna på varandra. Det skapar förutsättning för konstruktiv kritik. · Vara öppna och ärliga mot varandra. · Lyssna in varandra · Ha ett trevligt bemötande ger förutsättningar för att skapa en Vi-känsla. · Stöttar och hjälper varandra över avdelningarna, upplevs oftare nu i slutet på terminen än början av terminen. · Fredagsfika · Hälsar på varandra. · ”Tillsammans är vi…” · Friskvårdstid · After work o andra aktiviteter utanför arbetstid. Vikarier Framgångsfaktorer: · Varje vikarie får en god introduktion om verksamheten första gången de kommer till förskolan. · Varje ny avdelning de kommer till ger en kort beskrivning av dagen och vad som förväntas av vikarien idag. Samt visar sina rutiner. · Tydlighet och kommunikation ger trygga vikarier som gör att de vill stanna och trivs på förskolan. Det i sin tur leder till trygga barn och vårdnadshavare.

Har åtgärderna som vidtagits lett till förbättring?

· Vi har skapat olika lärmiljöer på avdelningarna med syfte att barnen kan själva välja att gå undan och vara i fred. · När barnen behöver tröst, närhet och trygghet ser vi omsorg som en del i undervisningen. · Rutiner vid blöjbyten och toalettsituationer. Se ovan. · Nya vikarier byter inte blöjor, är med vid toalettsituationer eller är ensamma med barnen. · Avdelningarna har öppna dörrar så att pedagoger kan vara mer närvarande i barnens lek.   Det har resulterat i att pedagogerna fått en fördjupad kunskap hur och varför känslomässiga dialogen har betydelse för anknytning och gemenskap på förskolan. För att aktivt arbeta med den känslomässiga dialogen krävs det närvarande, lyhörda och medvetna pedagoger som aktivt deltar i vad som sker under utbildningen på förskolan. När pedagoger värdesätter och fokuserar på att ge förutsättningar för barnen att utveckla de mjuka förmågorna stärks vi-känslan i barngruppen. Sammanhållningen och vi-känslan i barngruppen har haft en central del i arbetet med värdegrundsarbete och Hjärtrud. När pedagoger före kommer med goda exempel på hur mjuka förmågor utvecklas tillsammans skapar det positiv energi som barnen känner och kan ta del av. Det som pedagoger upplever stärker vi-känslan mellan pedagoger är framförallt när de börjat att hjälpa och stötta varandra mer mellan avdelningarna. Att se att alla barns är allas ger en större förståelse och vilja att räcka ut en hjälpande hand till andra. Genom att bemöta sina kollegor på ett trevligt och professionellt sätt så skapas en tilltro för varandra. Det ger förutsättningar för att kunna ha öppna dialoger och ge feedback till varandra. ICDP öppnar upp förståelsen för att vi skapar relationer med varandra på förskolan och när vi aktivt jobbar med den känslomässiga dialogen mot våra kollegor så stärks vi-känslan. Det är hela tiden ett pågående arbete att diskutera ICDP’s förhållningssätt. Samkväm där det ges utrymme för att prata och göra andra saker än jobb har efterfrågats och getts utrymme för. Det har handlat om fredagsfika och lekar på APK. Pedagogerna på förskolan har tillsammans upptäckt utvecklingsområden utifrån sina reflektioner kopplade till vi-känsla. De ser vinningar i att ha flera aktiviteter tillsammans i utomhusmiljö, både för barn och pedagoger vilket behöver fortsätta utvecklas under läsåret 19/20. Pedagogerna har börjat att ge feedback till varandra men det behöver utvecklas både i handling och ord. När pedagoger bli mer vana vid att ge positiv feedback så tänker de att det kommer vara lättare att ha högt i tak. Högt i tak ses som ett sätt att utvecklas tillsammans i arbetslagen och på förskolan.  För att vikarier ska ges en god introduktion behöver en person vara ansvarig för att detta sker. Det finns på förskolan en pärm med information gällande verksamheten. Den pärmen ska revideras varje termin med aktuella uppgifter. Lägga till information gällande hygienrutiner då det uppmärksammats brister hos vikarier i detta. Denna pärm läser vikarien igenom första gången hen är på förskolan. Efter det ansvarar personal och vikarie för att vikarien tar del av de olika avdelningarnas rutiner. Det innebär att alla avdelningar ska ha tydliga rutiner sitta uppe för vikare att kunna läsa. Det är allas ansvar att få vikarier att känna sig välkomna. Vi gör det genom alltid hälsa, vägleda när det behövs, och delegera arbetsuppgifter. Det har funnits oklarheter i när och var vikarier ska vara på förskolan. Det kärvs att den som har koordinatoruppdraget kommunicerar till vikarie och berörda avdelningar. När vikarier bokas, avbokas eller förflyttas till annan avdelning eller uppdrag så som städ eller kök.

Om inte, vad behöver vi förändra?

Utvecklingsområden under läsåret 19/20: Integritet: · Ha de fokusveckorna som förskolorna har bestämt ska vara innan och efter lov. · Alla avdelningar skapar en undervisningsplanering för integritet. · Bjuda in Polisen/Socialtjänsten till ett APK - brott mot barn. · Bjuda in Säkra varje unge till föräldramöte. Förslag på kommande diskussionsfrågor från pedagogerna: · När kan det vara okej för oss på förskolan att ha en nära kroppsligkontakt med barnen, och i så fall när? · Hur ska vi pedagoger förhålla oss till VH som vill att vi ska ge slängpussar till barnen? · Hur ska vi pedagoger förhålla oss på förskolan om vi ser en puss-attack eller tvånggskram av en anhörig mot ett barn? Ska vi ingripa och i så fall hur? Vi-känsla: För barnen: · Fortsätta diskutera känslomässiga dialogen och de mjuka förmågorna under handledning. · Integritetsarbetet - se ovan i dokumentet. · Implementera Dibbers nya värdegrundsmaterial som kommer under läsåret 19/20. För pedagoger: · Uppmärksamma varandras styrkor oftare med handling och ord. Ge positiv feedback till varandra. · Ha mer gemensamma aktiviteter ute med alla avdelningar. · Ha flera trivselaktiviteter utanför arbetstid. · Ha högt i takt för att utvecklas. · Arbeta aktivare utifrån ICDP’s förhållningssätt Vikarier: · Alla avdelningar ska ha sina rutiner nerskrivna till vikarier och sitter på en tydlig plats. · Vikarier och personal behöver få information om vilken avdelning vikarie ska vara och vilken tid. · Hygienrutiner tydliga för vikarier att läsa. · Hitta tid/struktur för att alla vikarier ska känna sig välkomna och få information. · Uppmuntra vikarier att ta mer ansvar, så som kontakt med vuxna vid lämning och hämtning och hålla i planerade aktiviteter.

Datum då utvärderingen genomförts: 2019-06-11

 

Deltagare i utvärderingen, namn: Matilda Fyrpihl, Rektor Valpebo, Ania Lundin, Rektor Kottebo, Pia-Maria Berg, Utvecklingsledare Dibber Örebro

 

Nästa års utvärdering ska ske: 2020-06-15

 

Ansvarig för nästa års utvärdering: Matilda Fyrpihl, Rektor Dibber Örebro, Sofie Rudin, Utvecklingsledare Dibber Örebro

7. Mall: Anmälan/utredning vid kränkningar, diskriminering och trakasserier.

 

Anmälan enligt skollagen, 2010:800 kap 6, eller diskrimineringslagen, 2008:567. Anmälan skall skyndsamt göras till rektor. Se rutiner i Dibbers riktlinjer mot diskriminering och kränkande behandling punkt 5 och 9.

 

Den som upplever att den utsatts är: ________________________________________________

 

Datum för anmälan: ______________________________________________________________

 

Anmälarens namn: _______________________________________________________________

 

Enhetens namn: _________________________________________________________________

 

Representant för huvudman/verksamhetschef är informerad datum: ______________________________

 

 

Beskriv händelsen kortfattat utan bedömningar. Skriv bara skeendet vad som hänt.

 

På vilket sätt kan denna händelse kritiseras utifrån planen mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.?

 

Vilka åtgärder har vidtagits med omedelbar verkan?

 

Behövs det ytterligare åtgärder, i så fall vilka?

 

Så här följer vi upp de åtgärder som vi har beslutat:

 

Berörda personer har informerats om händelsen:

(tex barn/elev, vårdnadshavare, övriga inblandade vårdnadshavare, personal, chef) 

 

 

Tid för återkoppling med anmälaren och eventuella andra berörda:

 

Vilka ska delta vid återkoppling:

 

Ansvarig för återkoppling och uppföljning med anmälaren och eventuella andra berörda:

 

Anmälan är dokumenterad av:______________________________________________________

Datum:_____________Underskrift:__________________________________________________

Underskrift rektor:____________________________________________________