mall för dokumentation/ plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dibbers gemensamma riktlinjer för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling ska vara vägledande i det årliga utformandet av enheternas lokala PDK (Plan mot diskriminering och kränkande behandling). Detta dokument ska också vara vägledande i vårt dagliga värdegrundsarbete. ”Den ideala förskolan och skolan är inte en plats fri från alla motsättningar och en stor del av värdegrundsuppdraget innebär just att bemöta motsättningar, använda dessa och lära av dem.” (Förskolans och skolans värdegrund, Skolverket 2013)

Dibber har valt att lyfta fram det främjande arbetet som ska genomsyra vardagen genom en samspelande atmosfär. Med samspelande atmosfär avser vi lyhördhet för barnet, ett förhållningssätt utan förutfattade meningar och närvaro i barns livsvärldar. Detta arbete ska ske i barn- såväl som i arbetslagen.

Inom Dibber har vi valt att använda vår profession som metod. Med det menar vi att varje situation kräver ett anpassat förhållningssätt och inte färdiga metoder.

2. Främjande arbete

Att främja lika rättigheter och möjligheter handlar till en början handla om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och andra faktorer som kan leda till exempelvis kränkande behandling. Det är kunskap som behövs för att lära sig förstå och se behovet av att främja och på vilket sätt det kan göras.

Alla som arbetar i Dibber förskolor & skolor ska aktivt arbeta och verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter samt respekt för allas lika värde. Det ska vara en naturlig del i det vardagliga arbetet. Kränkningar motverkas i en trygg miljö där alla respekteras och känner delaktighet.

En viktig del i det främjande arbetet är att kontinuerligt arbeta med barn och elevers integritet och rätten till sin egen kropp. Genom att göra barn och elever medvetna om kroppens värde och hur man säger ja och nej kan vi ge dem en trygghet och en känsla för vad som är bra och rätt nu och senare i livet.

Ett normkritiskt förhållningssätt är grunden i ett aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling, som inkluderar samtliga diskrimineringsgrunder, och ett verktyg för likabehandling. Att tillämpa ett normkritiskt perspektiv i likabehandlingsarbetet innebär att fokusera på de normer och maktstrukturer som är knutna till kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder och hur de påverkar just den aktuella verksamheten.

Syftet med att tillämpa ett normkritiskt perspektiv är att synliggöra, problematisera och förändra de föreställningar och normer som ligger till grund för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Tonvikten ligger på att synliggöra fördelar för barn, föräldrar och personal som matchar normen och nackdelar för de som inte vill eller kan leva upp till stereotypa och begränsande föreställningar och förväntningar.

I det här sammanhanget är det viktigt att personalen granskar sin egen position, det vill säga vilka personliga erfarenheter de har av hur normer påverkar deras liv. Frågor som personalen kan ställa sig är: Vilka normer i samhället drar jag fördelar av? Och vilka normer begränsar och försvårar mitt liv?

Mål för vårt främjande arbete:

1. Fortsätta att arbeta med varje barns integritet utefter “tre ska bli noll” och förskolebrevet.

2. Utveckla arbetssätt för att arbeta med barnkonventionen.

3. Fortsätta utveckla arbetssätt för att stärka vi-känslan på förskolorna, både mellan barn – barn, barn – pedagog, pedagog – pedagog samt mellan pedagoger och barnen mellan förskolorna.

Kännetecken – att målet är uppnått ser vi när:

Genom dokumentation och i utvärdering kan vi se att vi når målen om vi har dokumenterat:

1. Att vi fortsätter att arbeta med fokusveckor före och efter lov, fokusvecka för oss handlar om att arbeta extra med integritet dessa veckor. Ett arbetssätt som vi i Dibber Örebro har arbetat fram under förra läsåret.

2. Varje avdelning ska ha arbetat med barns integritet minst 5 gånger på ett läsår (utefter våra fokusveckor före/efter loven).

3. När pedagoger observerar och dokumenterar sitt integritetsarbete utefter vad barnen säger och gör, ett barn som säger eller gör stopp har tillexempel lärt sig integritet.

4. Att alla avdelningar använder sig av barnkonventionen i sitt arbete i barngrupperna.

5. Vi ser att vi-känslan mellan barn – barn stärks när barnen på de olika avdelningarna leker över avdelningsgränserna.

6. Vi ser att vi-känslan mellan barn – pedagoger stärks när alla pedagoger tar ansvar för alla barn på förskolan

7. Vi ser att vi-känslan mellan förskolorna stärks genom att vi har en god attityd till varandra då pedagoger träffas på kompetensutvecklingsdagar och när bussavdelningarna träffas på utflykter.

Dessa aktiviteter och insatser gör vi för att uppnå målen:

Kränkande behandling

Vi pedagoger frågar alltid barnen efter deras samtycke när det gäller toalettbesök och blöjbyten. Vi är alltid lyhörda och närvarande i vad barnen säger, kroppsspråket är minst lika viktigt. Genom att vara närvarande pedagoger hör vi och får vetskap om hur barnen pratar med varandra. Alla barn ska få kunskap om innebörden ”min kropp”. Detta får dem genom att vi arbetar med kompisböckerna, nejboken, samt annan litteratur som rör ämnet ”stopp min kropp”. Vi har en öppen dialog om barnens rätt till sin egen kropp, tankar och känslor. I vårt arbete tydliggörs barnens privata kroppsdelar. Barnen behöver tillåtas att få ”vara ifred”.

Vi jämför inte barnen utan vi ser till varje barns bästa. Vi använder det material ifrån barnkonventionen som vi har, exempelvis ”barnkonventionen i en låda”. Eftersom det är lag att följa barnkonventionen är det viktigt att ta med vårdnadshavarna i vårt arbete. Vi tar beslut efter barnets bästa och använder oss av barnkonsekvensanalyser då vi gör förändringar. Vi arbetar med demokrati och försöker att tillmötesgå barnens önskan. Barnen ska känna att de blir lyssnade till, därför delar vi barngruppen för att kunna tillmötesgå fler barn.

Vi behöver vara kunniga om barnkonventionen, vilket vi blir genom att utbilda personalen med föreläsningar, handledning och kompetensutveckling. Vi arbetar i teman, projekt med integritet och barnkonventionen i fokus, med något som vi kallar för fokusveckor, det är de veckor som inträffar före och efter lov där vi arbetar extra med integritet.

Alla barn på förskolan är alla pedagogers ansvar. Barnen ska lära känna alla pedagoger. Vi fortsätter med att arbeta med gemensamma aktiviteter på gården för att stärka vi-känslan. Barnen som går på bussens avdelning kan boka träffar över förskolegränserna. Vi kan gå på utflykt tillsammans med en annan avdelning och lämna gården tillsammans.

Kön

Barnen på våra förskolor behandlas lika, oavsett kön. Vi är närvarande pedagoger som hjälper till på ett respektfullt sätt vid exempelvis toalettsituationer.

Vi könsbenämner inte leksaker, vi delar inte heller in barnen i grupper utefter barnets kön. Vi gör barnen medvetna om sina rättigheter genom att regelbundet diskutera detta på samlingar. Vi benämner grupper som barn eller individer med namn inte utifrån kön. Ett annat ord man kan använda är ”kompisar”.

På förskolan är alla barn allas och vi erbjuder barnen olika aktiviteter, material och leksaker, oavsett kön.

Könsidentitet eller könsuttryck

Vi föregår med gott exempel och visar att det är okej att vara den man är. Vi benämner grupper som barn eller individer med namn inte utifrån kön. Ett annat ord man kan använda är ”kompisar”.

Vi arbetar med att medvetet ”vända” på kön i till exempel sagor för att lyfta diskussionen i vardagen.

Vi försöker vara medvetna kring saker som talutrymme och hjälp vid exempelvis påklädning (att vi inte fördelar hjälpen och talutrymmet olika beroende på barnens kön).

Etnisk tillhörighet

Vi arbetar efter alla barns lika värde.

Vi arbetar aktivt med att diskutera kring relaterande punkter ur barnkonventionen. Relaterande punkter att arbeta med är exempelvis artikel 7 (att varje barn har rätt till sitt eget namn, ett medborgarskap och rätt att känna till sitt ursprung) och 30 (att barn som tillhör en minoritet eller ursprungsbefolkning har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion).

Att vårt pedagogiska arbete och vår undervisning sker genom att bemöta alla med respekt och öppenhet. Att vi har förståelse för olikheter och att vårt förhållningssätt är likadant oavsett individens etniska tillhörighet.

Religion eller annan trosuppfattning

Vi arbetar med alla barns lika värde. Vi diskuterar och förtydligar att alla barn har rätt till sin religion och tro. Alla barn har rätt till sin åsikt.

När vi arbetar med högtider och traditioner arbetar vi alltid med att benämna olika religioner. Vi arbetar aktivt genom att diskutera relaterande punkter från barnkonventionen exempelvis 13 (varje barn har rätt till yttrandefrihet, att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter), 14 (alla barn får tro på vilken gud de vill, eller ingen alls) och 30 (att barn som tillhör en minoritet eller ursprungsbefolkning har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion).

Bemöta alla oavsett religion/tro på samma sätt. Vi uppmuntrar och respekterar olikheter. Vi pratar om all slags religion och tro.

Funktionsnedsättningar

Alla barn är olika och vi måste anpassa vår verksamhet efter barnens behov, förmågor och utveckling.

Vi arbetar med barnkonventionen, vi ger alla barn förutsättningar genom att arbeta med att vi alla är olika men med lika värde.

Om ett barn väljer att inte aktivt delta i undervisnings-tillfällen så fångar vi pedagoger upp barnen vid ett bra tillfälle straxt efter. Alla ska få möjlighet att delta på sina villkor. Vi reflekterar kontinuerligt kring våra undervisnings-tillfällen och på så sätt kan vi se möjligheter till ett annat bemötande nästa gång för att arbeta med alla barns rätt till deltagande.

Vi gör inte skillnad på barnen, vi arbetar med vi-känsla i barngruppen och det gäller alla individer som finns i barngruppen. Vi arbetar förebyggande genom att prata positivt om olikheter. Det är positivt att arbeta nära vårdnadshavarna och ha en öppen dialog med dem. Vi upplever att mycket av grunden till positiv människosyn etableras i hemmen därför är det av stor vikt att även vårdnadshavare pratar positivt om alla barn i barngruppen med sina barn.

Det är viktigt att vi pedagoger har en öppen dialog när det kommer till överlämningar då vi exempelvis har varandras barn vid handledning och reflektion. En överlämning ska kännas positiv och vara en självklarhet för barnets bästa.

Det är viktigt att få hjälp och stöttning av rektor och utvecklingsledare i arbete med barnen för att kunna anpassa verksamheten så den passar alla barn.

Sexuell läggning

Vi pedagoger är alltid neutrala i diskussioner med barnen och arbetar för att stärka dem i att man får tycka om och vara kär i vem man vill.

Vi behöver köpa in/låna på bibliotek mer litteratur där detta lyft, det är viktigt att varje barn känner tillhörighet i våra böcker och vår litteratur som vi väljer att arbeta med. Bra böcker som finns på huset är bland annat material om barnkonventionen och våra kompisböcker.

Ålder

När vi väljer uppgifter till barnen i barngruppen går vi alltid utefter barnens individuella utveckling och mognad. Vi arbetar ofta i mindre grupper för att ha möjlighet att se varje barn som individ. Vi lyssnar på vad barnen säger men vi lyssnar också in barnens behov.

Vi arbetar kontinuerligt med barnkonventionen oavsett ålder på barnen, vi anpassar aktiviteterna utefter barnens individuella utveckling och mognad då vi planerar. Vi behöver stå för barnens behov och rättigheter när det gäller sova/vila, mat och blöjor. Barnets behov står i centrum inte barnets ålder. Här är det viktigt att våra vårdnadshavare blir införstådda med att vi arbetar efter barnkonventionen.

Vi träffas över avdelningsgränserna på förskolorna och erbjuder aktiviteter till hela förskolan. Exempel på detta är när vi ordnar temafester eller gemensamma grillaktiviteter på gården.

Bussens avdelningar från de båda förskolorna bokar gemensamma träffar ett par gånger per termin för att utbyta erfarenheter och kunskaper och för att genomföra aktiviteter tillsammans.

Trakasserier

Vi arbetar förebyggande genom att alltid arbeta med förskolans värdegrund. Vi pedagoger är närvarande i barnens lek och alla pedagoger utbildas kontinuerligt i vägledande samspel som är ett förhållningssätt som vi använder i alla möten med annan individ. Vi försöker förebygga och strukturera upp ställen eller situationer som kan vara otrygga eftersom konflikter oftare uppstår där. Ett exempel som många avdelningar jobbar med är hallen och situationer för utgång och ingång.

Vi är deltagande pedagoger som tar barnens känslor och ord på allvar. Vi läser böcker och pratar om ämnet med barnen. Vi är inte rädda för att anmäla om vi upptäcker trakasserier.

Vi ökar delaktighet och vi-känsla på förskolorna genom att vi ser alla barnen som allas barn. Vi genomför gemensamma aktiviteter tillsammans. Vi visar intresse för alla barn och har kul tillsammans med barnen. För att skapa en positiv vi-känsla bland pedagogerna är det allas ansvar att bidra med positiv energi, lyssna in varandra, hjälpas åt och ha ett öppet klimat. Det är även viktigt att våga säga ifrån och uppmuntra varandra och göra gemensamma aktiviteter, exempelvis after work.

Sexuella trakasserier

Vi arbetar med ”stopp min kropp”, ”tre ska bli noll” och förskolebrevet. När vi arbetar med detta läser vi böcker och ser på filmer om integritet, känslor och rätten till att säga nej. Vi diskuterar med barnen och arbetar vidare med våra fokusveckor.

Vi är delaktiga i barnens lek och tar barnens känslor och upplevelser på allvar. Vi är inte rädda för att anmäla om vi upptäcker sexuella trakasserier. Vi vuxna står för barnens behov och jobbar alltid förebyggande för trygghet på avdelningen.

Vi pedagoger har kompetensutbildning i området bland annat från barnahus och polisen. Vi gör saker tillsammans över avdelningsgränserna och bemöter alla med öppenhet och respekt.

Vem/vilka ansvarar för att aktiviteter/insatser genomförs?

Alla pedagoger på förskolorna är ansvariga för att ovanstående följs. Ytterst ansvariga för planering, genomförande, reflektion och dokumentation är avdelningsansvariga på respektive avdelning.

Datum när aktiviteter/insatser ska vara klara:

Pågående arbete under terminerna, dock klart till utvärdering i juni 2020.

3. Kartläggning/undersökning

Det krävs en årlig kartläggning så att förhållanden i den egna verksamheten minimerar risken för att det uppstår strukturer som bidrar till diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Syftet med kartläggningen är att

Identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten och
Säkerställa att verksamheten genom sin organisation, regler, gruppindelningar, schemaläggningar och andra inslag inte oavsiktligt medverkar till att diskriminering uppstår.
Säkerställa att alla omfattas av det förhållningssätt som är förutsättningen för en trygg och trivsam verksamhet.

Vi använder olika metoder för kartläggning för att på bästa sätt möta alla barn och vårdnadshavares förmåga att vara delaktiga. Som metoder för kartläggning använder vi i Dibber Örebro:

Enkäter till föräldrar
Barn-intervjuer
Diskussionsenkät arbetslagsvis