Vikingatiden

Vi ska lära oss om en tid i vår historia som vi brukar kalla vikingatiden. Vikingatiden varade under ca år 800-1050 e.Kr.
Du kommer att få lära dig vilka vikingarna egentligen var och varför de reste så mycket. Du kommer även att få kunskap om vad vikingarna hade för religion, vad runskrift egentligen är för något och vad det finns för spår från vikingatiden idag.

Syfte

Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska begrepp, historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar.

Centralt innehåll åk 4-6

Historia

• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Undervisning och arbetsform

Vi kommer att arbeta med att försöka förstå den här tidsperioden, vad som hände, hur de levde, varför de gjorde som de gjorde. Vi kommer att jämföra med andra tidsperioder och nutid samt se hur vi kan hitta spår från vikingatiden i dagens samhälle på olika sätt. Vi ska lära oss vad vissa händelser och förändringar inneburit för den fortsatta historien i vårt samhälle.

• Vi tittar på filmer.
• Vi läser texter.
• Vi diskuterar och samtalar om de texter vi läst och de filmer vi sett.
• Vi samtalar om viktiga begrepp.
• Vi skriver fakta om vikingatiden.
• Högläsning av berättelser och faktatexter om hur det var på vikingatiden.
• Ni fördjupar er i ett område och redovisar det på valfritt sätt för klasskamraterna.
• Vi skriver en berättelse om en människa som levde under vikingatiden, om hur han eller hon hade det, med hjälp av begrepp och fakta som vi lärt oss.

Bedömning

Detta kommer jag att bedöma (godtagbara krav):

• Du har grundläggande kunskaper om vikingatiden och livet i vikingabyn.
• Din förmåga att beskriva varför vikingatidens människor levde som de gjorde.
• Din förmåga att visa hur vikingarnas resor påverkade omvärlden.
• Din förmåga att beskriva hur nordbornas liv och självbild påverkades av möten med andra kulturer.

Så här visar du dina kunskaper:

• Genom att vara aktiv under lektionerna
• Genom att delta i diskussioner
• Genom "exittickets"
• Genom att skriva en sammanfattning om vikingatiden.
• Genom att fördjupa dig ett ämne och att redovisa det för dina klasskamrater.
• Genom att skriva en berättande text om en person som levde under vikingatiden.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern,bronsåldern och järnåldern.
• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.
• Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.
• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.