Ämnen:
Kemi
·
Årskurs:
7 - 9
Smedshagsskolan, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 6 oktober 2021
ÄMNEN KAN FÖRÄNDRAS I naturen förändras ämnen ständigt. Ämnen kan förändras av t.ex. sol, värme, kyla och eld. Växter omvandlar ämnen från jord, vatten och luft till trä, blad och frukter. Från mat, dryck och luft får vi ämnen som omvandlas till sådant som våra kroppar behöver. Vissa ämnen kan få andra ämnen att förändras. Med hjälp av kunskaper om hur ämnen kan omvandlas får vi material, energi, läkemedel, rengöringsmedel och mycket annat.
Vecka: |
Dag: |
Planering/PRESENTATION AV KEMISKA REAKTIONER |
Läxa: |
||
4
4
|
Ons. 22 jan.
Tors. 23 jan
|
ÄMNEN KAN FÖRÄNDRAS s.76, Fysikaliska omvandlingar s.76, Kemiska reaktioner bildar nya ämnen s.77, Förbränning är kemiska reaktioner med syre s.78, Vid förbränning av kol bildas
Koldioxid s.78,…eller koloxid s.79, Vid förbränning av väte bildas vatten s.79, Kemiska reaktioner kan avslöja ämnen s.80, Syrgas får en glödande trästicka att flamma upp s.80, Koldioxid grumlar kalkvatten s.81, Koldioxid släcker eld s.81
|
Medtag kemi boken! Frågor till sidorna s.75-77 Testa dig 5.1, 5.2, 5.3 Förklara och Resonera 5.4, 5.5 Medtag kemi boken! Frågor till sidorna s.78-79 Testa dig 5.6, 5.7, 5.8, 5.9, 5.10, 5.11 Förklara och Resonera 5.12, 5.13, 5.14 |
||
5
5
|
Ons. 29 jan.
Tors. 30 jan.
|
Vätgas kan explodera s.82, Vätgas är den lättaste gasen s.83, reaktioner mellan metaller och syre s.84, Kan järn brinna? s.84, Järn kan rosta s.85.
Aluminium har en tät oxid s.86, Zink och krom kan skydda järn s.86, Koppar kan bilda olika oxider s.86, Frisk luft s.88, Fyrverkerier s.88, Minska utsläppen s.88
|
Frågor till sidorna s.80-83 Testa dig 5.15, 5.16, 5.17, 5.18, 5.19, 5.20 Förklara & resonera 5.21, 5.22 Frågor till sidorna s.84-85 Testa dig 5.23, 5.24, 5.25, 5.26, 5.27 Förklara & resonera 5.28, 5.29
Frågor till sidorna s.86-87 Testa dig 5.30, 5.31, 5.32, 5.33, 5.34, 5.35 Förklara & resonera 5.36, 5.37 |
||
6
6
7 |
Ons. 5 feb.
Tors. 6 feb
Ons. 13 feb. |
Vad menas med inversion? s.89, Ge exempel vad vi kan göra för att få renare luft s.89, 3 Hur kan trängselskatter bidra till minskade luftföroreningar? s.89, Miljomål s.89, Frisk luft s.89 "Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas." s.89 Reaktioner med svavel s.90, Svavel kan brinna s.90, Kol kan reagera med svavel s.90, Divätesulfid bildas i ruttna ägg s.91, Järn kan reagera med svavel s.91, Zinksulfid kan ge ifrån sig ljus s.92, Reaktionsformler s.92, Att balansera formler s.93. Exempel 1 s.94,
REPETITION Vad menas med inversion? s.89, Ge exempel vad vi kan göra för att få renare luft s.89, 3 Hur kan trängselskatter bidra till minskade luftföroreningar? s.89, Miljomål s.89, Frisk luft s.89 "Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas." s.89 Reaktioner med svavel s.90, Svavel kan brinna s.90, Kol kan reagera med svavel s.90, Divätesulfid bildas i ruttna ägg s.91, Järn kan reagera med svavel s.91, Zinksulfid kan ge ifrån sig ljus s.92, Reaktionsformler s.92, Att balansera formler s.93. Exempel 1 s.94,
Exempel 2 s. 94 SAMMANFATTNING - KUNSKAPS BEDÖMNING
|
Frågor till sidorna s.88-92 Testa dig 5.38, 5.39, 5.40, 5.41, 5.42, 5.43, 5.44, 5.45, 5.46
Förklara & resonera 5.47, 5.48 Frågor till sidorna s.88-94 Testa dig 5.49, 5.50, 5.51, 5.52 Förklara & resonera 5.53, 5.54, 5.55 |
Du ska kunna följande konkreta mål:
KEMISKA REAKTIONER • Kunna ge vardagliga exempel på hur ämnen omvandlas
• Förstå skillnaden mellan en fysikalisk omvandling och en kemisk reaktion
• Kunna ge exempel på reaktioner syre
• Veta att vid reaktioner med syre bildas oxider
• Förstå varför förbränning av kol ibland ger koldioxid och ibland kolmonoxid
• Veta varför koloxid är en giftig gas
• Veta att när väte brinner bildas vatten
• Kunna beskriva reagens på syre, koldioxid, vätgas
• Kunna rangordna gaserna syre, koldioxid, helium och väte efter hur tunga de är
• Förstå att rost bildas genom en kemisk reaktion och hur rost kan förhindras
• Förstå varför ämnen reagerar snabbare med syre i ren syrgas eller om de finfördelas
• Kunna varför föremål av aluminium inte förstörs av luft
• Kunna berätta om ren koppar och olika föreningar med koppar och syre
KEMISKA REAKTIONER — LÄR MER • Kunna redogöra för egenskaper hos grundämnet svavel
• Veta varför bildningen av järnsulfid är en kemisk reaktion
• Kunna ge exempel på välkända reaktioner där svavel är inblandat
• Förstå att kemiska reaktioner kan beskrivas på olika sätt
• Förstå varför formler måste balanseras
• Skriva balanserade reaktionsformler för enkla reaktioner med syrgas
Arbetssätt:
Undervisning kommer att baseras på föreläsningar (lektioner), filmer, elevdiskussioner, laborativa lektioner, stenciler samt arbete med uppgifter (inlämningsarbete) och studiefrågor.
Under laborativa och praktiska lektioner eleverna ska genomföra systematiska undersökningar och mätningar såväl överskott som underskot av elektroner.
BEDÖMNING Bedömning sker utifrån Matrisen nedan och målen ovan
Uppgifter: |
Kunskapskrav, inom Ämnenas Små Byggstenar, för Kemi i slutet av årskurs 9 |
|
|
|
Betyg E |
Betyg C |
Betyg A |
-Engrupps-
Engrupps-
-Kursboken -Egna anteckningar -Internet -Lärares m.m.
-Provet -Läxförhör -
|
Du kan diskutera energi, miljö, hälsa och samhälle. Du ser skillnad på fakta och åsikter och motiverar dina åsikter på ett enkelt sätt. Du beskriver några följder som dina åsikter kan leda till.
Du kan söka naturvetenskaplig information från olika källor. Du diskuterar på ett enkelt sätt om informationen och källorna är pålitliga och viktiga.
Du kan göra undersökningar med hjälp av planeringar. Du hjälper till att komma på enkla frågor och planeringar som fungerar.
Du kan använda utrustning på ett säkert sätt som fungerar ganska bra i undersökningar.
Du kan jämföra frågor med resultat i en undersökning. Du drar enkla slutsatser som hänger ihop med modeller och teorier i kemin på ett ganska bra sätt.
Du har baskunskaper om materia. Du ger exempel och b eskriver hur saker hänger ihop i materien. Du använder kemins begrepp, modeller och teorier på ett ganska bra sätt.
|
Du kan diskutera energi, miljö, hälsa och samhälle. Du ser skillnad på fakta och åsikter och motiverar dina åsikter på ett utvecklat sätt. Du beskriver några följder som dina åsikter kan leda till.
Du kan söka naturvetenskaplig information från olika källor. Du diskuterar på ett utvecklat sätt om informationen och källorna är pålitliga och viktiga.
Du kan göra undersökningar med hjälp av planeringar. Du kommer på enkla frågor och planeringar som efter någon förbättring fungerar.
Du kan använda utrustning på ett säkert sätt som fungerar bra i undersökningar.
Du kan jämföra frågor med resultat i en undersökning. Du drar utvecklade slutsatser som hänger ihop med modeller och teorier i kemin på ett bra sätt.
Du har goda kunskaper om materia. Du ger exempel och förklarar hur saker hänger ihop i materien på ett utvecklat sätt. Du använder kemins begrepp, modeller och teorier på ett bra sätt. |
Du kan diskutera energi, miljö, hälsa och samhälle. Du ser skillnad på fakta och åsikter och motiverar dina åsikter på ett välutvecklat sätt. Du beskriver några följder som dina åsikter kan leda till.
Du kan söka naturvetenskaplig information från olika källor. Du diskuterar på ett välutvecklat sätt om informationen och källorna är pålitliga och viktiga.
Du kan göra undersökningar med hjälp av planeringar. Du kommer på enkla frågor och planeringar som fungerar.
Du kan använda utrustning på ett säkert sätt som fungerar mycket bra i undersökningar.
Du kan jämföra frågor med resultat i en undersökning. Du drar välutvecklade slutsatser som hänger ihop med modeller och teorier i kemin på ett mycket bra sätt.
Du har mycket goda kunskaper om materia. Du ger exempel och förklarar hur saker hänger ihop i materien på ett välutvecklat sätt. Du använder kemins begrepp, modeller och teorier på ett mycket bra sätt. |
Innehåller inga läroplanspunkter
Innehåller inga matriser