Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Kemi

·

Årskurs:

7 - 9

Kemiska Reaktioner

Smedshagsskolan, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 6 oktober 2021

ÄMNEN KAN FÖRÄNDRAS I naturen förändras ämnen ständigt. Ämnen kan förändras av t.ex. sol, värme, kyla och eld. Växter omvandlar ämnen från jord, vatten och luft till trä, blad och frukter. Från mat, dryck och luft får vi ämnen som omvandlas till sådant som våra kroppar behöver. Vissa ämnen kan få andra ämnen att förändras. Med hjälp av kunskaper om hur ämnen kan omvandlas får vi material, energi, läkemedel, rengöringsmedel och mycket annat.

 

Centralt innehåll 
KEMISKA REAKTIONER Kapitlet i boken behandlar delar av följande centrala innehåll:
• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och  
   jonföreningar genom kemiska reaktioner.
• Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
• Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt
  vad det innebär för en hållbar utveckling.
• Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.

 

Vecka:

Dag:

Planering/PRESENTATION AV KEMISKA REAKTIONER

Läxa:

   4

 

 

 

 

 

 

  4

 

 

Ons.

22 jan.

 

 

 

Tors.

23 jan

 

 

ÄMNEN KAN FÖRÄNDRAS s.76, Fysikaliska omvandlingar s.76, Kemiska reaktioner bildar nya ämnen s.77, Förbränning är kemiska reaktioner med syre s.78, Vid förbränning av kol bildas

  

 

Koldioxid s.78,…eller koloxid s.79, Vid förbränning av väte bildas vatten s.79, Kemiska reaktioner kan avslöja ämnen s.80, Syrgas får en glödande trästicka att flamma upp s.80, Koldioxid grumlar kalkvatten s.81, Koldioxid släcker eld s.81

 

Medtag kemi boken!

Frågor till sidorna s.75-77

Testa dig 5.1, 5.2, 5.3

Förklara och Resonera

5.4, 5.5

 Medtag kemi boken!

Frågor till sidorna s.78-79

Testa dig 5.6, 5.7, 5.8, 5.9, 5.10, 5.11

Förklara och Resonera

5.12, 5.13, 5.14

   

5

 

 

 

 

 

 

 

 

  5

 

 

 

Ons.

29 jan.

 

 

 

 

 

 

Tors.

30 jan.

 

 

 

Vätgas kan explodera s.82, Vätgas är den lättaste gasen s.83, reaktioner mellan metaller och syre s.84, Kan järn brinna? s.84, Järn kan rosta s.85.

 

 

 

 

 

Aluminium har en tät oxid s.86, Zink och krom kan skydda järn s.86, Koppar kan bilda olika oxider s.86, Frisk luft s.88, Fyrverkerier s.88, Minska utsläppen s.88 

 

 

Frågor till sidorna s.80-83

Testa dig 5.15, 5.16, 5.17, 5.18, 5.19, 5.20

Förklara & resonera

5.21, 5.22

Frågor till sidorna s.84-85

Testa dig 5.23, 5.24, 5.25, 5.26, 5.27

Förklara & resonera

5.28, 5.29

 

Frågor till sidorna s.86-87

Testa dig 5.30, 5.31, 5.32, 5.33, 5.34, 5.35

Förklara & resonera

5.36, 5.37

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7

Ons.

5 feb.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tors.

6 feb

 

 

 

 

 

 

Ons.

13 feb.

Vad menas med inversion? s.89, Ge exempel vad vi kan göra för att renare luft s.89, 3 Hur kan trängselskatter bidra till minskade luftföroreningar? s.89, Miljomål s.89, Frisk luft s.89

"Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas." s.89

Reaktioner med svavel s.90, Svavel kan brinna s.90, Kol kan reagera med svavel s.90, Divätesulfid bildas i ruttna ägg s.91, Järn kan reagera med svavel s.91, Zinksulfid kan ge ifrån sig ljus s.92, Reaktionsformler s.92, Att balansera formler s.93. Exempel 1 s.94,

 

REPETITION

Vad menas med inversion? s.89, Ge exempel vad vi kan göra för att renare luft s.89, 3 Hur kan trängselskatter bidra till minskade luftföroreningar? s.89, Miljomål s.89, Frisk luft s.89

"Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas." s.89

Reaktioner med svavel s.90, Svavel kan brinna s.90, Kol kan reagera med svavel s.90, Divätesulfid bildas i ruttna ägg s.91, Järn kan reagera med svavel s.91, Zinksulfid kan ge ifrån sig ljus s.92, Reaktionsformler s.92, Att balansera formler s.93. Exempel 1 s.94,

 

 

Exempel 2 s. 94

SAMMANFATTNING - KUNSKAPS BEDÖMNING

 

 

 

 

Frågor till sidorna s.88-92

Testa dig 5.38, 5.39, 5.40, 5.41, 5.42, 5.43, 5.44, 5.45, 5.46

 

Förklara & resonera

 5.47, 5.48

Frågor till sidorna s.88-94

Testa dig 5.49, 5.50, 5.51, 5.52

Förklara & resonera

5.53, 5.54, 5.55

 Du ska kunna följande konkreta mål:

KEMISKA REAKTIONER • Kunna ge vardagliga exempel på hur ämnen omvandlas

• Förstå skillnaden mellan en fysikalisk omvandling och en kemisk reaktion

• Kunna ge exempel på reaktioner syre

• Veta att vid reaktioner med syre bildas oxider

• Förstå varför förbränning av kol ibland ger koldioxid och ibland kolmonoxid

• Veta varför koloxid är en giftig gas

• Veta att när väte brinner bildas vatten

• Kunna beskriva reagens på syre, koldioxid, vätgas

• Kunna rangordna gaserna syre, koldioxid, helium och väte efter hur tunga de är

• Förstå att rost bildas genom en kemisk reaktion och hur rost kan förhindras

• Förstå varför ämnen reagerar snabbare med syre i ren syrgas eller om de finfördelas

• Kunna varför föremål av aluminium inte förstörs av luft

• Kunna berätta om ren koppar och olika föreningar med koppar och syre

KEMISKA REAKTIONER — LÄR MER • Kunna redogöra för egenskaper hos grundämnet svavel

• Veta varför bildningen av järnsulfid är en kemisk reaktion

• Kunna ge exempel på välkända reaktioner där svavel är inblandat

• Förstå att kemiska reaktioner kan beskrivas på olika sätt

• Förstå varför formler måste balanseras

• Skriva balanserade reaktionsformler för enkla reaktioner med syrgas

Arbetssätt:

Undervisning kommer att baseras på föreläsningar (lektioner), filmer, elevdiskussioner, laborativa lektioner, stenciler samt arbete med uppgifter (inlämningsarbete) och studiefrågor.

Under laborativa och praktiska lektioner eleverna ska genomföra systematiska undersökningar och mätningar såväl överskott som underskot av elektroner.

BEDÖMNING Bedömning sker utifrån Matrisen nedan och målen ovan

Uppgifter:

Kunskapskrav, inom Ämnenas Små Byggstenar, för Kemi i slutet av årskurs 9

 

 

 

Betyg E

Betyg C

Betyg A

-Engrupps-
 diskussion

 

 

 

 

 

 

 

Engrupps-
 diskussion

 

 

-Kursboken

-Egna anteckningar

-Internet

-Lärares 
  anteckningar på 
  tavlan

  m.m.

 

 

 

-Provet

-Läxförhör

-

 

 

 

 

Du kan diskutera energi,

miljö, hälsa och samhälle.

Du ser skillnad på fakta och

åsikter och motiverar dina

åsikter på ett enkelt sätt. Du

beskriver några följder som

dina åsikter kan leda till.

 

 

Du kan söka

naturvetenskaplig

information från olika källor.

Du diskuterar på ett enkelt

sätt om informationen och

källorna är pålitliga och

viktiga.

 

 

Du kan göra undersökningar

med hjälp av planeringar.

Du hjälper till att komma

enkla frågor och

planeringar som fungerar.

 

 

 

 

 

 

Du kan använda utrustning

på ett säkert sätt som

fungerar ganska bra i

undersökningar.

 

Du kan jämföra frågor med

resultat i en undersökning.

Du drar enkla slutsatser

som hänger ihop med

modeller och teorier i kemin

på ett ganska bra sätt.

 

 

Du har baskunskaper om

materia. Du ger exempel

och b eskriver hur saker

hänger ihop i materien. Du

använder kemins begrepp,

modeller och teorier på ett

ganska bra sätt.

 

 

 

 

 

 

 

Du kan diskutera energi,

miljö, hälsa och samhälle.

Du ser skillnad på fakta och

åsikter och motiverar dina

åsikter på ett utvecklat sätt.

Du beskriver några följder

som dina åsikter kan leda

till.

 

Du kan söka

naturvetenskaplig

information från olika källor.

Du diskuterar på ett

utvecklat sätt om

informationen och källorna

är pålitliga och viktiga.

 

 

Du kan göra undersökningar

med hjälp av planeringar.

Du kommer på enkla frågor

och planeringar som efter

någon förbättring fungerar.

 

 

 

 

 

 

Du kan använda utrustning

på ett säkert sätt som

fungerar bra i

undersökningar.

 

Du kan jämföra frågor med

resultat i en undersökning.

Du drar utvecklade

slutsatser som hänger ihop

med modeller och teorier i

kemin på ett bra sätt.

 

 

Du har goda kunskaper om

materia. Du ger exempel

och förklarar hur saker

hänger ihop i materien på ett

utvecklat sätt. Du använder

kemins begrepp, modeller

och teorier på ett bra sätt.

Du kan diskutera energi,

miljö, hälsa och samhälle.

Du ser skillnad på fakta och

åsikter och motiverar dina

åsikter på ett välutvecklat

sätt. Du beskriver några

följder som dina åsikter kan

leda till.

 

Du kan söka

naturvetenskaplig

information från olika källor.

Du diskuterar på ett

välutvecklat sätt om

informationen och källorna

är pålitliga och viktiga.

 

 

Du kan göra undersökningar

med hjälp av planeringar.

Du kommer på enkla frågor

och planeringar som

fungerar.

 

 

 

 

 

 

Du kan använda utrustning

på ett säkert sätt som

fungerar mycket bra i

undersökningar.

 

Du kan jämföra frågor med

resultat i en undersökning.

Du drar välutvecklade

slutsatser som hänger ihop

med modeller och teorier i

kemin på ett mycket bra

sätt.

 

Du har mycket goda

kunskaper om materia. Du

ger exempel och förklarar

hur saker hänger ihop i

materien på ett välutvecklat

sätt. Du använder kemins

begrepp, modeller och

teorier på ett mycket bra

sätt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter
STUDIEFRÅGOR KEMISKA REAKTIONER
Kemiska reaktioner

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback