Var är vi?

Vi använder AKK i form av bildstöd och tecken för att barnen ska kunna uttrycka sina viljor och göra otillgängligt material tillgängligt (ex pussel) även utan verbalt språk. Vi har bland annat bildstöd på lådor till leksakerna för att det ska vara enkelt för barnen.
Vi använder oss utav månadens tecken där alla avdelningar på förskolan arbetar med samma fyra tecken som är relevanta för månaden, t.ex. snö, vinter etc. 
Vi har även satt upp tecken i matsalen till oss pedagoger på olika maträtter, frukost et.c. som vi ska använda oss utav. Barnen kan idag tecknet för mjölk och visar det när dom vill ha mjölken.
Vid skötbordet har vi satt upp bildstöd och tecken som är relevanta för blöjbyte. 
Vi märkte att pusslet på avdelningen inte var tillgängligt för barnen och att dom sällan pusslar. Vi skapade då bildstöd till alla pussel som vi sedan satte Tillgängligt på väggen. Detta för att vi inte kan ha sådana saker tillgängligt på barnens nivå då barnen är mellan 1-2 år. Nu kan dom däremot peka på vilket pussel som dom vill göra som vi sedan tar ner åt dom.  
vi förskollärare är tydliga i vårt språk och förtydligar och sätter ord på sakerna som barnen gör.

vi spontan läser för barnen när dom vill höra en bok och dom är gillar att få bläddra i böckerna själv. 

Vart ska vi?

Vi vill att alla barnen på avdelningen ska kunna påverka sin vardag  oavsett om dom har det verbala språket eller inte. Vi vill att alla barnen ska använda bildstöd och tecken för att underlätta deras vardag (spsm).

Vi vill även främja den språkliga utvecklingen hos barnen så dom får ett större ordförråd och lär sig att kommunicera med fler ord. Säljö menar att det är genom kommunikation, att utöva en dialog, som människan lär sig. Det är genom att kommunicera om vad som händer i till exempel lekar och andra aktiviteter som barn blir delaktiga i hur människor i omgivningen kring dem uppfattar och förklarar det som händer (2000). 

Vi vill arbeta för att främja språkutvecklingen hos barnen och för att dom ska få goda förutsättningar för att utveckla det verbala språket. Genom att vi arbetar med språktåget främjar vi munmotoriken samt språkljuden. När man arbetar med språktåget och bornholmsmodellens språklekar så stimuleras barnen och det är mindre risk att dom utvecklar läs-skrivsvårigheter (Häggström och Lundberg, 1994). 

Vi vill att barnen ska tycka att det är roligt att arbeta med olika språkliga aktiviteter. Något som Ole Fredrik Lillemyr trycker på är lusten att lära, som enligt honom är mycket viktig för barns inlärning. Om barn inte lär sig på ett lustfyllt sätt kan barnen glömma vad dom har lärt sig (2002).

Vi ska arbeta med sånger som är språkfrämjande, Rubinstein Reich (1993) menar att många sånger är begreppstränande och tränar den språkliga medvetenheten. 
Magruder, Hayslip, Espinosa och Matera (2013) har visat i sin forskning att barn genom läsning, sång och ordlekar utvecklar sitt språk och genom detta byggs ett ordförråd upp.

Hur gör vi?

Bildstöd:

•skapar mer bildstöd för otillgängligt material (t.ex. papper, penna, lekval, böcker).

•använder oss utav bildstöd i vardagen som vid t.ex. påklädning 

Tecken:

•sätter upp tecken vid olika ”lekstationer” för oss pedagoger (t.ex. lekköket på mat, köks handlingen etc.)

• använder oss utav tecken vid bland annat sångsamlingar

• letar fram relevanta tecken som vi använder oss utav, vid t.ex. en aktivitet

• använder oss utav tecken under alla situationer i vardagen 

Böcker och högläsning:

• försöker ha en planerad högläsningsaktivitet i veckan.
• spontan läser böcker för barnen dagligen.  
• lånar nya böcker kontinuerligt från biblioteket för att få variation. Vi har en tanke när vi lånar böcker för att dom ska få t.ex. bra budskap samt för att främja språkutvecklingen.

• skapa flanosagor 

• sagoberättanden med artefakter (t.ex. bockarna bruse). 

• vi kommer att arbeta med babblarna. 

Språktåget:

• Vi kommer att arbeta med vagnarna 1 och 2 som är munmotorik och språkljud. Vi kommer att ha planerade aktiviteter med fokus på munmotoriken som blåsa/ suga samt träna på dom enkla språkljuden. 
• praxisalfabetet

Sång och musik: 

• varje dag innan lunchen har vi sångsamling, vi tänker noga över valet på sånger både för att få med barnens intresse samt dom som är främja för språkutvecklingen. 

 Vi kommer att vara närvarande vuxna som förtydligar och sätter ord på föremål och det som barnen gör för att bygga upp deras ordförråd. Genom interaktionen mellan vuxna och barn får barnen sitt verbala språk (Kultti, 2012).

• självständighet och tillit till sin egen förmåga,

  Lpfö 18
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,

  Lpfö 18
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,

  Lpfö 18
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

  Lpfö 18
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,

  Lpfö 18
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,

  Lpfö 18
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,

  Lpfö 18