Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Tantolundens förskola Grön grupp- Rörelse

Skapad 2020-01-29 15:42 i 123451 Förskolan Tantolunden Stockholm Södermalm
Tema Rörelse
Förskola
Tema: Rörelse

Innehåll

Kartläggning

 

Vi gjorde en kartläggning i början av terminen då vi hade många nyinskolade kompisar. Vi såg att barnen var intresserade av både rörliga saker, som fordon och andra ting, samt naturvetenskapligt relaterade rörliga saker som djur, löv, vatten och såpbubblor, men även fysisk form av rörelse såsom klättra, sparka, springa, dra.

Mål: Öka barnens fysiska aktivitet

Delmål: 
Öka barnens kunskap om vad rörelse är

Öka barnens nyfikenhet samt lust till rörelse och utforskande av rörelse bl a genom leken.

Genom tillit till egna förmågan öka barnens självförtroende och självständighet

Öka barnens ordförråd och språkliga medvetenhet

Omformulering av läroplansmål

Att barnen utvecklas i sin rörelseförmåga, känner sig motiverade att klara mer.

Uthållighet, styrka, koordination, gemenskap, avlappning.

Vi vill utöka barnens ordförråd och teckenförståelse.

Vi vill ge barnen olika möjligheter att uttrycka sig. T.ex. genom bild, dans, mimik, kroppsspråk, foto och musik.

Genomförande/Arbetsmetoder

Vi utgår från beprövad erfarenhet med mindre grupper för att nå bästa resultat, lättare att ge varje barn vad hen behöver för att våga ta plats, trygghet i en liten grupp.

Hur ska vi göra: Vi ska uppmuntra barnen till rörelse i vardagssituationer, samt under planerade aktiviteter utforska rörelser på olika sätt.

Aktivitet: Träna på att ta sig upp och ned i trappor under spaning.

Aktivitet: Träna på att ta sig upp och ned från olika föremål, både, stenar, stagar och klätternät

Aktivitet: Bollaktiviteter

Aktivitet: Rörelse/danslekar

Aktivitet: Promenera, träna på att gå och hålla i vagn eller kompis, samt springa till olika mål. Tex springa till grinden

Aktivitet: Loopimal; hantera och härma denna app.

Aktivitet: Lära oss mer om djur, hur olika djur rör sig och hur man kan härma dessa. 

 

Syfte

Huruvida barnen har ökat sin kunskap om vad rörelse är kan vara svårt att avgöra, vad vi däremot sett är att barnens lust att utforska rörelse av olika slag samt lusten att själva röra på sig har ökat i och med projektet. Även tilliten till egna förmågan samt ökat självförtroende och självständighet har ökat hos barnen och denna utveckling hos barnen finns dokumenterad. Även barnens ordförråd, samt språkliga medvetenhet har ökat genom projektet och finns dokumenterad.

Barns inflytande

Barnen har haft möjlighet att påverka vid våra gemensamma reflektionsstunder, men även vid undervisningstillfällena, då vi är lyhörda för barnens intressen och önskemål. Om vi tillsammans ska försöka rita av maskar och någon vill måla eller göra maskar av lera, ser vi detta som ett bra initiativ och tar tillvara på tillfället för att ytterligare öka intresset, utveckla lärandet och öka barnens inflytande.

Reflektionstillfällen

Vi pratar meds barnen om sådant vi gjort, vart vi är just nu och vad som kan komma att hända, vi visar bilder, filmer och skapande som vi tillsammans kan reflektera kring. Barnen har även tillgång till en reflektionspärm med bilder, samt dokumentation på väggen som skapar spontana reflektionstillfällen.

Uppföljning I maj

Nytt delmål:

Vi vill att de ska bredda sin förståelse för vad rörelse är, hitta nya infallsvinklar, utöka sitt ordförråd.

 

Utvärdering

Lärande och förändrat kunnande i gruppen?

Gällande rörlighet i den egna kroppen har vi kunnat se en tydlig utveckling i gruppen, där vi också ser att barnen uppmuntrar varandra. Tex att ta sig upp för en trappa och där sitta och vänta och peppa kompisarna. Vi kan se att de klappar händerna då nästa kompis kommit ända upp och de ropar ”heja” åt varandra och vi ser att detta ökar deras självförtroende.

De gemensamma reflektionstillfällen tillsammans med undervisningstillfällena har också gett ett ökat ordförråd i gruppen. Första gången vi visade tecknet för hoppa (teckenspråk), satt barnen tysta och tog in, numera är det flera som ställer sig och hoppar då vi visar tecknet. Vi ser också ett ökat ordförråd utifrån barnens boktips som vi jobbat en hel del med, exempel på ”nya” ord är; jobba, caterpillar, olika färger på svenska spanska och teckenspråk, samt massor av sånger. 

Lärande och förändrat kunnande hos enskilda barn:

Vi kan se att alla barn utvecklas både grovmotoriskt och verbalt under projektets gång. De barn som tidigare var osäkra i tex trappor kan efter flera undervisningstillfällen ta sig upp med allt större säkerhet och tilltron till den egna förmågan ökar för varje tillfälle. Genom projektet får barnen också träna upp sina grovmotoriska grundrörelser som tex klättra, springa, gå och hoppa, alternativt utveckla alla dessa färdigheter. Barnen har också lärt sig att teckna vissa ord. Även verbalt går utvecklingen framåt, dels genom sånger, dels genom bildvisning och dialog kring böcker, men också med taluppfattning då vi tillsammans räknar tex trappsteg. Även i naturkunskap ser vi ett förändrat kunnande då barnen själva ser att fröna gror och växer då de får vatten och solljus.

Hur har barnen fått syn på sin egen/varandras lärande och förändrat kunnande?

Vi uppmuntrar hela tiden barnen att försöka själva, samt hjälpa och uppmuntra varandra. På så sätt kan vi se både glädje och stolthet hos ett barn som klarat en utmaning som att tex komma upp själv för en stege för första gången. Bilder som barnen känner igen från projektet och sitt eget görande finns uppsatta på en stor projektvägg samt i en pärm så att barnen ska kunna följa sin egen utvecklig samt projektets gång. På så sätt kan barnen reflektera spontant både själva och tillsammans med andra även så vi inte har en planerad reflektionsstund. I tex undervisning kring plantering fotade vi barnens krukor varje vecka och satte sedan ihop detta till ett kollage och då syns tydligt hur mycket barnens växter växer vecka för vecka.

Barnen funderar vidare om rörelse

Vi kan se att barnen är i görandet. De utforskar rörelse på många olika sätt och med olika material, föremål, samt sig själva. Intresset är fortsatt stort även om barnen har svårt att verbalt uttrycka sina tankar kring vad rörelse är och vad de undersöker. Exempel på våra tolkningar av detta är: åka rutschkana, först bilar sedan sig själva, (energi, hastighet, gravitation), vatten- och snö-experiment. Barnen undersöker fast/flytande form, virvlar, vattenkraft, flytförmåga, stänkkapacitet. Vi kan också se att flera barn funderar på hur man gör vissa rörelser. T ex hoppa, rulla. De iakttar och härmar varandra.

Analys och utveckling

Organisering:

Organisationen har fungerat bra. En fm i veckan har varit lagom för planering. Då har vi både kunnat reflektera, titta på dokumentation, samt planera projektet framåt. Nästa termin ska vi försöka få till lite fler planerade tillfällen att dokumentera tillsammans med barnen.

Den pedagogiska miljön

Vi är stolta över den pedagogiska miljön, den verkar inbjudande för barnen och fyller syftet samtidigt som den är föränderlig och vi kan vara flexibla både inomhus och utomhus.

Vilka material och verktyg verkade stödja barnen i deras utforskande?

Genom böcker, bildsstöd, rekvisita till böcker stöttas barnen i språkutvecklingen, genom olika tekniker och verktyg vill vi ytterligare utveckla barns lust att lära genom exempelvis skapande. Vi tar även tillvara på ”fasta redskap” som trappor, klätterställningar, men också rörliga som bollar och hinderbana-redskap för att öka barnens fysiska utforskande och förmågor.

Vårdnadshavarnas engagemang

Vårdnadshavare informeras genom daglig dialog, lärloggar, månadsbrev, samt barnssamtal i vad som händer i projektet och deras barns utveckling. Utöver detta finns ett samarbete mellan förskolan och hemmen där barnen fått ta med bokpåse och frön hemifrån som vi arbetat vidare med på förskolan.

Vad blev bra/mindre bra – och varför?

De gånger vi provade undervisning i storgrupp gav ofta ett rörigare lär tillfälle med mindre fokus på undervisningen jämfört med då vi undervisade i smågrupper. Att göra samma sak om och om igen tycktes skapa en trygghet och ett bra sammanhang för barnen som också synliggjorde lärandet hos det enskilda barnet.

Var det något som förvånade oss?

Att barnen utvecklat sina förmågor och blivit så pass självständiga under projektets gång.

Något överraskande var reaktionen från flera barn då de fick utforska oblekt. Det verkade som att de tyckte att detta material var mycket obehagligt.

 

Vad är vi mest stolta över i projektet?

 

Vi har arbetat mycket med självständighet, turtagning samt att hjälpa/ta hand om varandra i gruppen, vilket verkligen har gett gott resultat med barn som peppar, uppmuntrar och hjälper varandra på ett fint sätt. Vi blir också stolta då vi ser hur individen växer och med stolthet klarar av fysiska utmaningar på egen hand efter många gångers träning med stöttning och uppmuntran.

 

Pedagogernas roll

 

Genom ett nyfiket, uppmuntrande och öppet förhållningssätt, samt som goda förebilder vill vi skapa trygghet under barnens vistelse på förskolan. Vi är lyhörda för barnens intressen, samt utmanar varje individ utifrån dennes förutsättningar. Genom reflektion och analys kan vi stötta och ledsaga barnet framåt i sin utveckling.

 

Vår viktigaste lärdom inför framtida projekt?

 

Att bli ännu bättre på att synliggöra själva lärandet för det enskilda barnet. Fortsätta utmana barnen strax ovanför dess egen utvecklingsnivå, samt fortsätta att samarbeta med vårdnadshavarna.

 

Vilka erfarenheter har vi gjort under året, som kanske kan bli till beprövade erfarenheter?

 

Upprepade undervisningstillfällen där barnen får pröva samma sak om och om igen skapar flera tillfällen för barnen att bepröva sina egna erfarenheter. Även vi vuxna kan använda oss av beprövad erfarenhet för att hitta välfungerande undervisningsmetoder.

 

Vad tar vi med oss till kommande pedagogiska år?

 

Vi kommer att utgå från barnens intressen, erfarenheter från denna termin. Vi kommer att använda oss av pobben i projektarbetet som ett pedagogiskt verktyg samt en länk mellan förskola-hem. Bokpåsen kommer att följa med även nästa termin då detta tagits emot väldigt positivt i gruppen och lyfter barnens språkutveckling. I undervisningen kommer vi att fortsätta bepröva erfarenheter, arbeta i små grupper och göra samma saker om och om igen. Även planering och reflektionstillfällena kommer att fortgå på samma sätt, dock hoppas vi få till ännu fler planerade reflektionstillfällen tillsammans med barnen.

 

Nästa termins projektuppstart kommer att kretsa kring de bilder barnens vårdnadshavare skickar in med tema ”Barns möte med naturen”. Redan nu passar vi på att dokumentera vad i/av naturen som väcker barnens intressen och nyfikenhet.

 

Kopplingar till läroplanen

  • nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
    Lpfö 18
  • självständighet och tillit till sin egen förmåga,
    Lpfö 18
  • motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
    Lpfö 18
  • ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
    Lpfö 18
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: