Ämnen:
Religionskunskap
·
Årskurs:
7 - 9
Hinduismen- enskild uppgift
Hagagymnasiet, Borlänge · Senast uppdaterad: 30 januari 2020
Du ska få fördjupa dig om en av de Österländska religionerna; hinduismen. Du kommer att få lära dig om religionernas historia, tro och uttryck. Hur påverkar religionen människan och samhället där religionen finns.
Planering för momentet Hinduism i Religionskunskap
Arbete om hinduismen
Du kommer att få utveckla din förmåga att:
- analysera hinduismen och olika tolkningar och bruk inom religionen.
- analysera hur hinduismen påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället.
- söka information om hinduismen och värdera källornas relevans och trovärdighet.
Arbetssätt: Gemensam genomgång, eget arbete med uppgifter och därefter inlämning och diskussion.
Bedömning: Du kommer att bli bedömd genom att du gör dina uppgifter, lämnar in och deltar aktivt i diskussionen.
Din arbetsplanering- Det här ska du göra!
Vad är hinduismen?- en introduktion.
Eget arbete: Läs s. 32-34. Svara på frågorna på s. 18.
Vad tror man på inom hinduismen?
Eget arbete: Läs s. 35-37. Svara på frågor på s. 19.
Läs s. 38-41. Svara på frågorna på s. 20.
Om att leva som hindu. Vardag och högtider.
Eget arbete: Läs s. 42-46. Svara på frågorna på s. 21-22.
Några användbara genomgångar att titta på. De tar upp mycket av det vi har pratat om på lektionerna.
Hinduismen:
Läroplanskopplingar
Syfte (4)
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
Centralt innehåll (7)
Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
Huvuddragen i världsreligionernas historia.
Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
Kriterier (5)
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livs åskådningar.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
