Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Språkhistoria och konsten att skriva ett PM

Skapad 2020-02-02 10:47 i Söderportgymnasiet Kristianstad
Gymnasieskola Svenska
Språk är något som förändras kontinuerligt och i detta moment skall vi ta reda på varför språk förändras.

Innehåll

 

Vi har fördjupat oss i det svenska språkets utveckling från urnordiskan till idag samt  i hur man skriver ett PM. 

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Viktiga generella drag som rör disposition, språk och stil i texter av vetenskaplig karaktär.
    Sve  -
  • Skriftlig framställning som anknyter till den vetenskapliga texttypen och som behandlar någon aspekt av svenskämnet. Användning av digitala verktyg för textbearbetning samt för respons på och samarbete när det gäller texter.
    Sve  -
  • Det svenska språkets ursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden. Språkförändring.
    Sve  -

Matriser

Sve
Svenska 3 PM med språkhistoria

=>
E
=>
C
=>
A
Vetenskaplighet
-
-
-
Eleven kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva texter av vetenskaplig karaktär och andra texter.
Innehåll
Frågeställning Beskrivning Slutsats eller jämförelse
Texten innehåller en presentation av en frågeställning som motsvarar den som gavs i uppgiften. Beskrivningen är en med viss säkerhet utförd sammanfattning av minst två relevanta källor. Slutsatsen besvarar frågeställnigen.
Beskrivningen har tydligt fokus på frågeställningen. Slutsatsen presenteras i ett utvecklat resonemang.
Beskrivningen har tydligt fokus på frågeställningen och är en skickligt utförd sammanfattning av flera relevanta källor som är val valda: uppenbara relevanta perspektiv ur texterna finns med. Resonemanget i avslutningen är väl utvecklat och nyanserat.
Innehåll-objektiv saklighet
Delvis objektiv saklighet: Fokus ligger på källmaterialet och inte på egna åsikter eller värderingar. Urvalet är inte ensidigt i de fall källorna presenterar åsikter eller idéer som står emot varandra. Slutsatsen bygger delvis på textreferaten: Idéer i slutsatsen ska kunna kännas igen från källorna.
I huvudsak objektiv saklighet: Relevanta slutsatser dras och de bygger i huvudsak på textreferaten: Källorna är avgörande för slutsatsen.
Objektiv saklighet: Källorna behandlas på ett skickligt sätt. Generaliseringar långt bortom källtexterna förekommer inte. Egna attityder eller uppfattningar vid sidan av vad källmaterialet ger stöd för finns inte. Relevanta slutsatser dras och det finns tydlig koppling till textreferaten.
Innehåll - källhantering
Referat och citatteknik Referatmarkörer Formuleringar med egna ord
Regler för citat- och referatteknik används: Källa anges i den beskrivande delen på så sätt att läsaren ser vad som är hämtat varifrån. (författare och årtal) Partier är ej ordagrant kopierade och ihopfogade till en text.
-
Citat och referattekniken fungerar i huvudsak väl. Källa i källa anges, dvs flera röster i en källa refereras till. Referatmarkörer används Uttrycker sig självständigt i förhållande till originaltexten vid referat om än enstaka textnära formuleringar förekommer.
Citat och referattekniken är väl fungerande. Källhänvisningarna fungerar väl och är smidigt infogade i texten. Uttrycker sig självständigt i förhållande till originaltexten vid referat. Citat är väl valda och exemplifierar och förstärker beskrivningen.
Disposition
Styckeindelning Organisation av stoff i stycken Balans mellan olika delar
Styckeindelningen är rimlig. Stoffet är organiserat i inledning, huvudtext och avslutning genom styckeindelning. Inledningen har en frågeställning. I avslutningen återknyts till frågeställningen som besvaras med stöd i referaten. Viss balans mellan textens huvuddelar finns.
Styckeindelningen är korrekt markerad och det samt råder god balans mellan olika delar. Inledningen ger en god bild av textens ämne. Avslutningen är tydligt markerad med sammanhangssignaler, tex, sammanfattningsvis.
Textbindning
-Kärnmening -Metatext -Sammanhangssignaler: Referensbindning Tematisk bindning Konnektivbindning
Textbindningen fungerar. Det kan vara genom metatext, kärnmeningar eller sammanhangssignaler.
Textbindningen fungerar väl och texten är sammanhållen på såväl stycke som textnivå.
Språk
Skriftspråksnormer
Språket innehåller goda formuleringar och är varierat vad gäller ordval, meningsbyggnad och ordföljd. Språket följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet, dvs meningsbyggnad, stavning, skiljetecken, samt bruket av stor och liten bokstav.
Språket är klart, dvs det finns inte formuleringar eller felaktiga ordval som hindrar förståelsen.
Språket är träffsäkert och överlag välformulerat, dvs avancerade konstruktioner, precisa ordval, idiomatiska uttryck, utbyggda nominalfraser och sammansättnignar är utmärkande för texten.
stil
Stil i vetenskaplig text är formell och opersonlig
Texten har överlag en formell och opersonlig stil. Fel av nedanstående art kan förekomma. Slangord, talspråkliga former och talspråkliga uttryck som: "dom", "våran", "medans", okej", "kollar" mfl. är ej lämpliga. Varken kåserande eller retorisk stil är lämplig. (stilfigurer och vi-tilltal.)
Texten har en formell och opersonlig stil. Något fel av nedanstående art får förekomma. Slangord, talspråkliga former och talspråklga uttryck som: "dom", "våran", "medans", okej", "kollar" mfl. är ej lämpliga. Varken kåserande eller retorisk stil är lämplig. (stilfigurer och vi-tilltal.)
Texten har en tydlig vetenskaplig stil med mycket få felsteg av nedanstående art: Slangord, talspråkliga former och talspråklga uttryck som: "dom", "våran", "medans", okej", "kollar" mfl. är ej lämpliga. Varken kåserande eller retorisk stil är lämplig. (stilfigurer och vi-tilltal.)
Språkhistoria
Eleven kan översiktligt redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling
Eleven kan utförligt redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling.
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling. Dessutom kan eleven dra relevanta generella slutsatser om språkförändring.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: