Matematik vårterminen år 3

Vi arbetar vidare i matematikens spännande värld. Du lär dig nya matematiska begrepp och vi arbetar vidare för en god taluppfattning.

Mål för elev

Under vårterminen arbetar vi för att du ska nå följande mål:

• Läsa av en analog och digital klocka.
• Förstå och använda huvudräkning för att räkna multiplikation och division (tabellerna 1-10).
• Använda huvudräkning för att räkna subtraktion och addition inom talområde 0-1000
• Använda olika räknemetoder och strategier för att lösa uppgifter.
• Kunna göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor och volymer samt kunna använda vanliga måttenheter.
• Använda geometriska begrepp och beskriva geometriska objekts egenskaper (kon, cylinder, rätblock och klot)
• Kunskap om tal i bråkform, dela upp helheter i delar, jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
• Kunna beskriva och mäta omkrets och area samt göra enkla uppgifter med skala, förstora och förminska.
• Läsa av och skapa tabeller och diagram (linjediagram och cirkeldiagram)
• Kunna lösa enkla matematiska problem och visa hur du kommer fram till en lösning
• Ge enkla omdömen om resultatets rimlighet när du löser en uppgift..
• Använda likhetstecknet på ett fungerande sätt.

Innehåll

• Centralt innehåll
• Ma 1-3
  Taluppfattning och tals användning Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.

• Ma 1-3
  Taluppfattning och tals användning Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
• Ma 1-3
  Taluppfattning och tals användning Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.
• Ma 1-3
  Taluppfattning och tals användning De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
• Ma 1-3
  Algebra Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
• Ma 1-3
  Algebra Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas
• Ma 1-3
  Geometri Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
• Ma 1-3
  Geometri Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.
• Ma 1-3
  Geometri Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
• Ma 1-3
  Sannolikhet och statistik Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Ma 1-3
  Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.

Genomförande

Vi arbetar på följande sätt få att nå målen::

• LärobokenSingma
• Övningsboken Singma 
• Arbetar och samtalar tillsammans och i par.
• Enskilt arbete
• Mattestationer
• Laborativt arbete och användning av konkret material
• Mattespel
• Digitala verktyg

Redovisning

• Du visar kontinuerligt dina kunskaper i det dagliga arbetet. både vid eget arbete och i gemensamma samtal
• Du visar dina kunskaper i "Min kunskapslogg" i övningsboken.
• Skolverkets bedömningsstöd "Diamant" 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Positionssystemet och hur det används för att beskriva naturliga tal.
• Tal i bråkform som del av helhet och del av antal samt hur delarna benämns och uttrycks som enkla bråk. Hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.
• Hur naturliga tal och enkla tal i bråkform används i elevnära situationer.
• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.
• Enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster samt hur de konstrueras, beskrivs och uttrycks.
• Grundläggande geometriska tvådimensionella objekt samt objekten klot, kon, cylinder och rätblock. Egenskaper hos dessa objekt och deras inbördes relationer. Konstruktion av geometriska objekt.
• Jämförelser och uppskattningar av storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
• Skala vid enkel förminskning och förstoring.
• Enkla tabeller och diagram och hur de används för att sortera data och beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Strategier för att lösa matematiska problem i elevnära situationer.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och använder dem med tillfredsställande säkerhet. Eleven ger även exempel på hur några begrepp relaterar till varandra. Eleven visar grundläggande kunskaper om naturliga tal och beskriver tals inbördes relation samt delar upp tal. Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform och delar upp helheter i delar samt jämför och namnger delarna som enkla bråk. Eleven använder och beskriver geometriska mönster och mönster i talföljder. Dessutom använder eleven grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer. Eleven använder och ger exempel på enkla proportionella samband.
• Eleven väljer och använder i huvudsak fungerande matematiska metoder för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande säkerhet. Eleven använder huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten. Vid addition och subtraktion väljer och använder eleven skriftliga räknemetoder med tillfredsställande säkerhet. Eleven hanterar enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt. Eleven avbildar och, utifrån instruktioner, konstruerar enkla geometriska objekt. Eleven gör enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter. Vid olika undersökningar avläser och skapar eleven enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
• Eleven löser enkla problem genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
• Eleven för och följer matematiska resonemang genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
• Eleven beskriver och samtalar om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer.