Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Matematik - addition och subtraktion

Skapad 2020-02-03 09:22 i Serresjöskolan F-6 Trelleborg
Vi kommer arbeta med att lösa problem.
Grundskola 3 Matematik
Algoritmer (uppställning) för addition och subtraktion med och utan minnessiffra.

Innehåll

Detta område har vi arbetat med från årskurs 2, vi gjorde en grundlig repetition under höstterminen 19 och fortsätter att repetera.

Vi arbetar i grupp, par och enskilt. Du kommer att få göra övningar i din mattebok, på stenciler, genom egna uppgifter samt genom skolplus.

Bedömning:

Jag kommer att bedöma om du kan:

- huvudräkning för addition och subtraktion inom talområden 0- 200

- skriftliga metoder helst uppställning (algoritmer) för addition och subtraktion utan minnessiffra

- skriftliga metoder helst uppställning (algoritmer) för addition och subtraktion med minnessiffra

- begreppen (se nedan)

- göra rimlighetsbedömning av svaren

 

Tidsplan / Lektionsplanering:

Vt 20, v. 4-9

 

Begreppslista:

- addition

- addera

- term

- summa 

- subtraktion

-subtrahera

- differens

- algoritm

- likhetstecken

- minnessiffra

Bedömning:

Sker formativt under hela arbetsområdet, både enskilt och i grupp samt individuella skriftliga uppgifter. 

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll

  • Ma  1-3
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
    Ma  1-3
  • Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer
    Ma  1-3
  • Kunskapskrav
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
    Ma   3
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat.
    Ma   3
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
    Ma   3

Matriser

Ma
Matematik åk 1-3

Problemlösning

Nivå 1
Nivå 2
Förmåga att lösa problem.
På väg mot kunskapskraven.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
Förmåga att beskriva hur du tänkt göra/ har gjort.
På väg mot kunskapskraven.
Eleven beskriver tillvägagångssätt.
Förmåga att reflektera över rimlighet.
På väg mot kunskapskraven.
Eleven ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.

Matematiska begrepp

Nivå 1
Nivå 2
Förmåga att använda matematiska begrepp.
På väg mot kunskapskraven.
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Förmåga att beskriva matematiska begrepp.
På väg mot kunskapskraven.
Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
Förmåga att förklara hur matematiska begrepp hänger ihop.
På väg mot kunskapskraven.
Eleven kan ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
Förmåga till grundläggande taluppfattning.
På väg mot kunskapskraven.
Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
Förmåga att hantera bråk inom matematiken.
På väg mot kunskapskraven.
Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
Förmåga att beskriva geometriska objekt.
På väg mot kunskapskraven.
Eleven kan använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
Förmåga att hantera tex dubbelt/ hälften.
På väg mot kunskapskraven.
Eleven kan använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.

Matematiska metoder

Nivå 1
Nivå 2
Förmåga att använda olika matematiska metoder.
På väg mot kunskapskraven.
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
Förmåga att använda huvudräkning.
På väg mot kunskapskraven.
Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar i addition och subtraktion när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20 samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
Förmåga att använda huvudräkning.
På väg mot kunskapskraven.
Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar i multiplikation och division när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20 samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
Förmåga att göra beräkningar och lösa uppgifter.
På väg mot kunskapskraven.
Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.
Förmåga att förstå och använda likhetstecken.
På väg mot kunskapskraven.
Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
Förmåga att rita geometriska objekt.
På väg mot kunskapskraven.
Eleven kan avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.
Förmåga att mäta, jämföra och uppskatta längd.
På väg mot kunskapskraven.
Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längd och använder vanliga måttenheter för att redovisa resultatet.
Förmåga att mäta, jämföra och uppskatta massa.
På väg mot kunskapskraven.
Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av massa och använder vanliga måttenheter för att redovisa resultatet.
Förmåga att mäta, jämföra och uppskatta volym.
På väg mot kunskapskraven.
Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av volym och använder vanliga måttenheter för att redovisa resultatet.
Förmåga att mäta, jämföra och uppskatta tid.
På väg mot kunskapskraven.
Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av tid och använder vanliga måttenheter för att redovisa resultatet.

Matematiska resonemang och uttrycksformer

Nivå 1
Nivå 2
Förmåga att redogöra och samtala om hur du tänkt göra/har gjort.
På väg mot kunskapskraven.
Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Förmåga att använda tabeller och diagram.
På väg mot kunskapskraven.
Eleven kan vid olika slags undersökningar, i välkända situationer, avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
Förmåga att förklara hur du räknar ut uppgifter.
På väg mot kunskapskraven.
Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
Förmåga att förklara rimlighet.
På väg mot kunskapskraven.
Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om resultats rimlighet genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
Förmåga att förklara sannolikhet.
På väg mot kunskapskraven.
Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om slumpmässiga händelser genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
Förmåga att förklara geometriska mönster.
På väg mot kunskapskraven.
Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om geometriska mönster genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
Förmåga att förklara mönster i talföljder.
På väg mot kunskapskraven.
Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Nivå 1
Nivå 2
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: