Krönika

Kommande veckor ska vi undersöka texttypen krönika. Målet är att ni ska skriva en egen krönika.

Krönika

 

Krönikan har på senare år blivit en mycket populär texttyp. Den dyker upp i nästan alla dagstidningar. Ofta är ämnet aktuellt, men det behöver inte vara en stor världsnyhet utan kan handla om vardagliga saker som långa sovmorgnar. Det kan även handla om kändisar, sport, kärlek, föräldrar, frisörer som pratar för mycket, TV-program eller politik m.m. Huvudsaken är att ämnet kan intressera och underhålla många (syfte). Ofta blir en krönika en form av “nutidsanalys” där kanske krönikören diskuterar hur folk beter sig eller ifrågasätter ett tidtypiskt fenomen. “Igenkänningsfaktorn” är viktig!

 

En krönika utgår ofta från en personlig upplevelse/händelse. Utifrån denna händelse kopplar sedan krönikören till något större:

 

Exempel:

 

 

Personlig upplevelse	Koppling till något större/allmänt
Berättar om helgens fantastiska konsert	Diskuterar idolkärlek
Leendet från en okänd person vid busshållplatsen	Funderar över hur stor betydelse små handlingar i vardagen kan ha.
Helgens misslyckade raggningsförsök	Funderar över flörtandets konst

Språk och stil:

 

Den som skriver en krönika har stor frihet när det gäller språket. Det är en lättsam och personlig text, men man ska använda språket inom rimliga gränser.

 

Om ämnet är allvarligt passar det inte alltid med humor. Men en allvarlig text kan ändå vara underhållande och personligt skriven.

 

Använd gärna liknelser och metaforer och beskriv på ett sätt som ger läsaren bilder i huvudet. Överdriv gärna!

 

För att göra strukturen tydlig finns det språkliga knep att använda:

För det första…

Den andra faktorn…

För övrigt…

Slutligen….

 

Struktur:

 

Rubrik

Inledning - Utgå från en personlig upplevelse och väck intresse för ämnet. Presentera din tes (åsikt) eller frågeställning.

Huvuddel - reflektera och diskutera dina tankar argument kring ditt ämne. Växla mellan personligt och koppling till något större/allmänt.

Avslutning - “Knyt ihop säcken”, kom med en poäng och få läsarna att skratta eller fundera vidare genom att ställa en fråga, förtydliga vad du tycker och kom kanske med en uppmaning!

När du ska skriva en krönika är förarbetet (exempelvis med hjälp av en tankekarta) väldigt viktigt:

 

• Välj ett ämne. Vilken personlig händelse vill du utgå ifrån?

• Vad tycker du om ämnet? Skriv ner din åsikt och argument för åsikten.

• Finns det fler händelser du kan använda för att levandegöra din krönika?

• Måste du läsa dig in på någon fakta?

• Hur ska du få läsaren att känna igen sig, men samtidigt presentera ämnet på ett nytt spännande sätt?

• Vilket språk ska du använda? Kan du använda dig av liknelser och metaforer för att roa?

• Bestäm ordning!

 

Aktivitet	Sätt kryss
Genomgång - vad kännetecknar en krönika? (Se planeringen på Unikum)
Läs i häfte: Vem får slösa på statens resurser?
Läs i häfte: Skulle du våga öppna dörren för din granne?
Svara på frågor i häfte till ovan nämnda krönikor
Läs i häfte: Miljövänligt måste bli trendigt
Svara på frågor i häfte till Miljövänligt måste bli trendigt
Planera och skriv inledning på en gemensam krönika
Diskutera passande “krönikeämnen”
Välj ämne och planera din egen krönika
Skriv en inledning
Skriv en huvuddel
Skriv en avslutning
Skriv en rubrik
Få respons på din krönika och bearbeta den
Lämna in!

Vill du läsa mer om krönikor? Gå in på NE - där har jag lagt till kapitel som kan beröra ditt krönikearbete.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
• Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
• Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

Uppgifter

Krönika

Inlämning krönika om framtiden