Sammanfattning inför biologiprov, lärobokens sidor 174-250

Huden

Hudens uppgifter:
Skydd mot yttervärlden (bakterier mm).
Håller kvar vätska i kroppen.
Hjälper till att reglera temperaturen (svettning).
Skyddar mot solens UV-ljus.

Överhuden
Döda celler som nöts och ersätts. Tillväxten regleras av nötning.

Läderhuden
Här finns känsel, svettkörtlar, hårsäckar, blodkärl.

Underhuden
Består mest av fett för att: Isolera, dämpa stötar och lagra näring.

Skelettet

Består av över 200 ben.
Hålls ihop av muskler och senor.
Möjliggör rörelser tillsammans med muskler.

Kraniet skyddar hjärna och ögon.

Leder
Har ytor av glatt brosk som smörjs med hal ledvätska.
Typer av leder: Kulled (ex höften), gångjärnsled (ex fingrar mm).

Muskler

Skelettmuskler är vanliga muskler som sitter fast i skelettet.
Glatta muskler är muskler i magen som inte styrs med viljan.

Om musklerna tvingas arbeta mer än de hinner syresättas bildas mjölksyra.

Blodet

Några uppgifter för blodet:
Ge syre till celler, leda bort koldioxid.
Leda näring till cellerna och avfall från cellerna.
Leda vatten i kroppen.
Innehåller en betydande del av vårt Immunförsvar.
Transporterar värme.

Två kretslopp för blodet:
Det lilla kretsloppet från hjärtat till lungorna för syresättning.
Det stora kretsloppet från hjärtat för att försörja kroppen. Se sid 187 l läroboken.

Vi har ca 5 liter blod som består av:
Blodplasma, mest vatten
Röda blodkroppar med det järnrika ämnet hemoglobin som transporterar syre.
Vita blodkroppar för immunförsvaret.
Blodplättar som stoppar blödningar.

Några sjukdomar kring blodomloppet:

Järnbrist: Ger dålig syreupptagning och trötthet.

Högt blodtryck – riskabelt eftersom det bl.a. kan ge hjärnblödning. Drabbar lite äldre. Medicin finns.

Leukemi: Cancer i blodproducerande celler i benmärgen.

Blodpropp: Levrat blod täpper till ett blodkärl. Kan döda cellerna som ska försörjas bakom.

Hjärtinfarkt: Blodpropp i kärlen som förser hjärtmuskeln med blod och syre.

Kärlkramp: Sammandragning av blodkärl.

Stroke: Blodpropp eller hjärnblödning hindrar syretillförsel till hjärnceller.

Klaff-fel: Ett fel på uppbyggnaden av hjärtat.

Arytmi: Oregelbunden hjärtrytm. Kallas också hjärtrytmrubbningar.

Andningen
Lungorna tar upp luftens syre och avger vår koldioxid.
Lungorna består av allt mer förgrenade rör som slutar i mycket tunna blåsor med blodkärl runt om, där gasutbytet sker mellan luft och blod. Lungorna styrs av muskler i bröstkorg och mellangärde. Innan luften når lungorna kan den fuktas, värmas och grov-filtreras av näsans innandöme.

Några sjukdomar i andningsorganen
Vanliga luftvägsinfektioner som förkylning orsakas ofta av virus.
Lunginflammation är en infektion som gått ner i lungorna. Ofta bakterier. Kan vara en komplikation till en allvarlig influensa. Var för länge sedan farlig. Nu kan den ofta botas med antibiotika.
Allergier av olika slag är vanligt.
Astma är sammandragningar av luftvägarna som kan vara farligt.
Kolmonoxidförgiftning från dålig förbränning av kolhaltiga ämnen blockerar syre i blodet och är mycket farligt.

Maten

Mat behövs för att för att vi ska växa och för att få energi.

Nödvändiga beståndsdelar i mat:

Kolhydrater     Ger energi.
Protein              Byggstenar för celler. Ger lika mycket energi som kolhydrater.
Fett                     Ger energi och behövs i celler. Ger dubbelt så mkt energi som kolhydrater / protein.
Mineralämnen i mat är grundämnen som vi behöver i liten mängd, ex Ca, P, Na, K, Fe, I osv. (ej kunna ämnen.)
Vitaminer = livsviktiga organiska ämnen som behövs i mycket liten mängd.
(Vatten behövs, om man inte räknar det som ett eget behov.)

Maten måste sönderdelas före transport till, och användning i cellerna. Steg:
Tuggning
Saliv med enzymer (proteiner som leder till kemiska reaktioner vid kroppstemperatur.)
Magsäcken (nedbrytning med saltsyra & enzymer) under enstaka timmar.
Stärkelse blir till enkla sockerarter som glukos.
Enzymer i tarmarna
Tolvfingertarm med gallinsprutning från levern via bukspottkörteln (för fettnedbrytning).
Tunntarmen med näringsupptag till blodet.
Tjocktarmen med bl.a. vattenupptag. Innehåller väldigt mycket bakterier.
Ändtarm

Rörelser i magsäck och tarm för maten framåt.

Passagetid ca 1 dygn. (Det kan man se på t.ex. ett majskorn eller något annat som passerar helt.)

Vi har en kolhydratreserv i levern och lite i musklerna. Används i första hand vid hårt arbete.
Och en fettreserv i kroppen.

Mat som anses nyttig: Fibrer, grönsaker, omättat (ofta flytande) fett.
Proteiner finns av olika slag. En del sorter måste vi få i oss. Animaliskt protein passar kroppen bra.
Vegetariska proteinkällor: Ärtor/Bönor/linser/spannmål. Då behövs lite mer.

Vegetarianer kan ibland äta mjölk och ägg.
Veganer äter inget från djuren. Då måste man vara noggrann med näringsintaget.

Vegetarian-argument: Etik, och resurshushållning om det är ont om resurser.
Argument mot kött som vi har diskuterat är växthusgasen metan som bara lever 10 år i atmosfären innan den bryts ner, samt att det går åt ca 10 gånger mer skörd för att producera kött av växter. Men vi kan ju inte beta gräset i våra hagar. Så det finns både för och emot.

Några sjukdomar i matsmältningsapparaten och hur de behandlas:

Karies. Borsta tänderna. Småät inte. Lagom med fluor.
Halsbränna: Bikarbonat kan hjälpa (neutraliserar saltsyran i magen).
Magsår: Medicin finns.
Blindtarmsinflammation: Operation. Ger inga men.
Gallsten. Operation.
Symptom på andra saker: Diarré och förstoppning.

Hjärnan

Hjärnans uppgift: Att styra kroppen för att överleva, och nå mål så som reproduktion.
Indata från sinnen: Syn, hörsel, känsel, smak, lukt. + några organ + hormoner.
Det finns nerver som leder in information, och andra nerver som leder ut styrsignaler.
Centrala / perifera nervsystemet. Det centrala nervsystemet är hjärnan. Resten är det perifera.
Det autonoma nervsystemet styr inre organ automatiskt utan att vi är medvetna om det.
Nervsignaler leds elektriskt i nervcellerna, kemiskt mellan dem.

Reflexer kan vara medfödda / inlärda. Att ta emot ett fall är medfött, att cykla är inlärt.

I den grå hjärnbarken i hjärnans skal sitter våra mest avancerade funktioner som tankeverksamhet.
Planering, kontroll och personlighet sitter i frontalloberna längst fram.

Känslor styrs från delar djupt i hjärnan, fanns tidigare i evolutionen, från däggdjuren.
Reptilhjärnan, den äldsta i evolutionen med hjärnstammen styr enkla saker som att överleva.
((En mycket förenklad modell av hjärnans delar: Reptil-däggdjur-människa = överleva-känna-tänka.))

Två omtalade signalsubstanser: Dopamin gel bl.a. belöning. Serotonin påverkar bl.a. stämningsläge.

Sjukdomar

Depression: Intresset för livet avtar. Saker som brukar vara roliga är det inte längre.
Mani: Motsats till depression. Stort intresse, många planer. Kan gå till vanföreställningar och skada.
Bipolär sjukdom, tidigare monodepressiv, innebär att pendla mellan de två tillstånden ovan.

Ångestsjukdomar
Panikångest: Plötsliga ångestattacker.
Tvångssyndrom: Att man tvångsmässigt måste göra eller tänka vissa saker.
Fobier: En överdriven rädsla för något som ofta är ofarligt. En rädsla som begränsar ens liv.

Psykos: Vanföreställningar där man ofta saknar sjukdomsinsikt. Ex förföljelsetankar. Allvarligt.
Schizofreni: En långsiktig diagnos som liknar tillståndet psykos. Ex höra röster. Allvarlig sjukdom.

Demens, ex Alzheimers sjukdom innebär att hjärnan bryts ner. Drabbar vissa äldre personer.
Parkinsons: Hjärnans dopaminproducerande celler dör. Ger skakningar, sedan värre. Åldringar.

Några andra fel på hjärnan:
Epilepsi: Okontrollerade utbrott av elektrisk aktivitet i hjärnans celler som sprider sig i hjärnan.
Hjärnskakning: Kan ge permanent skada (koncentrationsproblem, minne, trötthet…) Undvik detta!
Syrebrist i hjärnan genom att t.ex. hamna under vatten för länge ger mycket allvarliga skador.
Stroke: Beskrivet under blodets sjukdomar. Är blodpropp eller blödning i hjärnan. Behandlas OMG.

Sömn är viktigt för att må bra och för minnet. Det är mycket lättare att lyckas i skolan om man sover ordentligt. Om man har svårt att sova finns några tips som ofta ges.

Sammanfattning till biologiprovet

Matriser i planeringen

Uppgifter