Pojken i randig pyjamas

Pojken i randig pyjamas 

Kapitel 1 

1. Var utspelar sig berättelsen? 

2. När utspelar sig berättelsen? 

3. Vem handlar det om? Huvudpersoner och bipersoner. 

4. Vad händer? 

5. Varför måste de släcka lamporna på nätterna?

6. Brunos mamma kallar Brunos pappa för “somliga” när hon säger: “tack vare somliga”. Varför gör hon det, tror du?

Kapitel 2 

1. Vad är namnet på platsen de har flyttat till?

2. Vad arbetar Brunos pappa med?

3. Ge exempel på när Bruno resonerar som ett barn. Hur resonerar han? Dumt? Vettigt? 

Kapitel 3 

1. Bruno trivs inte i huset, men Gretel säger att det kommer att bli bättre när de har fixat i ordning, eftersom de som bodde i huset innan fick lämna huset med ett svisch. Utifrån det du har läst om andra världskriget, vad tror du kan ha hänt familjen som bodde där innan.

2. Varför kallar Bruno sin syster för “det hopplösa fallet”?

3. Vad tror du att du skulle sakna mest om du plötsligt var tvungen att flytta till en okänd plats?

Kapitel 4
1. Vad är det Bruno och Gretel får syn på när de tittar ut genom fönstret?

2. Vad tror du att det är för plats som barnen ser?

3. Hur är människorna bakom stängslet klädda?

Kapitel 5 

1. Varför blir mamman rädd när hon upptäcker Maria? 

2. Vad är Brunos pappa? 

3. Hur verkar Brunos pappa vara som person? Ge exempel. 

4. Brunos pappa säger att människorna bakom stängslet inte är riktiga människor. Varför säger han så, tror du?

Kapitel 6

1. Vad får vi veta om Maria? 

2. Bruno och hans familj säger inte ”du” till Maria när de pratar med henne utan använder i stället hennes namn. Vad tror du att det beror på? (T.ex. ”Maria är säkert lika missnöjd med den här nya situationen som jag är ... Avskyr inte Maria det också?”
3. Varför vill inte Maria att Bruno säger att hans pappa är dum?

4. Hur tror du att Maria tycker att det är att jobba för familjen?

Kapitel 7 

1. Vad är det för lekredskap som Bruno ska tillverka?

2. Vem och hurdan är löjtnant Kotler? 

3. Pavel är egentligen doktor, hur tror du det kommer sig att han hamnade i huset som betjänt? Jämför med högutbildade personer som flyttar till Sverige. 

4. I slutet av kapitel 7 säger Brunos mamma att Pavel ska säga att hon rengjorde såret om kommendanten frågar. Varför tror du att hon säger så?

Kapitel 8

1. Hurdan är Brunos farmor? 

2. Vad tycker Brunos farmor om sin sons arbete?

3. Varför rusar Brunos farmor därifrån?

Kapitel 9 

1. Vad menas med uttrycket att “minnet börjar blekna”? Ge några exempel som du har, på minnen som börjar blekna.

2. Hur märker man att boken är skriven utifrån ett barns perspektiv?

Kapitel 10 

1. Hur stort är det inhägnade området? 

2. Vad är pricken? 

3. Vad får vi veta om Shmuel?
4. Hur märks det att Bruno inte förstår vad som händer bakom stängslet?

Kapitel 11 

1. Vem är Furien? 

2. Hurdan är han enligt Bruno? 

3. Hurdan är kvinnan som är tillsammans med Furien? 

4. Varför tycker Bruno att Furien är den mest otrevliga gäst han någonsin träffat?

5. Vad diskuterar Brunos föräldrar när Furien har gått? 

Kapitel 12

1. Återberätta Shmuels historia. 

2. Varför tvingades Shmuel och hans familj att bära armbindlar? 

3. Vilka likheter och olikheter finns mellan Bruno och Shmuel? 

 

Likheter	Olikheter

Kapitel 13 

1. Vad tycker du om Bruno? Förklara! 

2. Ge exempel på när Bruno är naiv eller självisk. 

3. Vad är din bild av Kotlers pappa? 

4. Varför är det ingen som ingriper när när Kotler misshandlar Pavel, tror du?

Kapitel 14 

1. Varför har människorna i lägret likadana kläder?

2. Bruno försäger sig till Gretel. Hur kommer han ur knipan?

 

Kapitel 15 

1. Varför avbryter Brunos mamma sitt samtal med Kotler, när hon ser att Bruno är där? 

2. Vad gör Shmuel i köket? 

3. Vad händer i köket? 

4. På vilket sätt sviker Bruno, Shmuel?
5. Gör Shmuel rätt som förlåter Bruno? Förklara hur du tänker.

 

Kapitel 16 

1. Nämn ett par saker som gör att Bruno är glad att återvända till Allt Svisch efter farmors begravning. 

2. Varför tycker Bruno att han och Shmuels vänskap är märklig?

3. Varför tror du att Kotler inte finns kvar i Allt Svisch? 

4. Gretel förklarar för Bruno att han har missuppfattat ett par saker. Vad? 

5. Gretel blir upprörd när Bruno frågar om de också är judar. Varför, tror du?

Kapitel 17 

1. Vad bråkar Brunos mamma och pappa om? 

2. Varför ska mamma, Bruno och Gretel åka tillbaka till Berlin?

Kapitel 18 

1. Varför är Shmuel ledsen? 

2. Vad planerar de båda pojkarna? 

3. Vad tror du kommer att hända? 

Kapitel 19

1. Hur ska Bruno undvika att bli upptäckt av lägersoldaterna?
2. Varför blir Bruno så förvånad när han ser hur det är i lägret?
3. Hur kommer det sig att Bruno inte har förstått vad som pågår i lägret?
4. Vad händer när Bruno ska gå hem?
5. Vad är det för rum Bruno och Shmuel har hamnat i?

Kapitel 20
1. Vad tror du Brunos pappa känner när han förstår vad som hänt med Bruno? På vilket sätt har Brunos pappa ansvar för Brunos öde?
2. Läs de sista fyra meningarna på sidan 173 igen. Vad tänker du när du läser dem?

 

Pedagogisk planering

Vi kommer att läsa och arbeta med boken ”Pojken i randig pyjamas”. Vi kommer att läsa och arbeta med två kapitel i veckan och arbetet kommer att sträcka sig över flera veckor. 

 

Brunos pappa är officer i tyska armén under andra världskriget. Pappan blir förflyttad från Berlin ut till landet och hela familjen flyttar in i en ny tjänstebostad intill det koncentrationsläger som pappan blivit kommendant över. Bruno blir vän med en jämnårig pojke i lägret, men är för liten för att förstå vad som pågår omkring honom. Det gör däremot modern som bestämmer sig för att ta barnen med sig och lämna sin man. Samma dag som de ska åka tar sig Bruno in i koncentrationslägret för att leta efter sin väns far. Utklädd till fånge förs han tillsammans med vännen och andra fångar in i gaskammaren och avrättas.

Kopplingar läroplan

 

Syfte svenska
Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften

Syfte religion
Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet

Centralt innehåll

Re  4-6 Identitet och livsfrågor Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.
Re  4-6 Etik Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.
Re  4-6 Etik Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.
Sh 4-6 Vad demokrati är

Sh 4-6 De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Sh 4-6 Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.

Sv  4-6 Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
Sv  4-6 Berättande texter och sakprosatexter Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.

Kunskapskrav

Sv: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. [... ]Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

 

Re: Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.

Kunskapskrav omarbetad elevnivå (detta ska bedömas)

• Visa att du förstår det du läser och lyssnar på genom att svara på frågor om texten

• Kunna motivera dina svar till läsloggens frågor (förklara varför du svarar som du gör) 

Arbetssätt

• Tyst enskild läsning varvat med högläsning

• Läslogg i Classroom med frågor

• Diskussion i smågrupper

• Diskussion i helklass

• Genomgång av lärare där läsförståelsestrategier synlighetsgörs

För att stimulera elevernas språkutveckling inom ramen för arbetsområdet sker feedback under arbetets gång, och ges både som enskilda kommentarer i läsloggen samt muntlig feedback, för att fungera formativt. 

 

För att skapa ett större sammanhang och helhet för arbetsområdet kopplas även ämnet religion till uppgiften.

Bedömning
Bedömning sker i det fortlöpande arbetet genom elevens läslogg samt genom den muntliga del som eleven visar. 

Forskning
Huruvida läsning är viktigt eller inte råder det inga tvivel om. Läsning genomsyrar alla skolans ämnen och forskare inom läs- och skrivfältet är eniga i frågan om att läsning bör ta stort och regelbundet utrymme klassrummet (Gambrell 1996; Sanacore 1999; Jönsson 2007; Stairs & Stairs Burgos 2010; Gambrell 2011; Reutzel & Juth 2014; Dickerson, 2015). 

 

Skolverket skriver om en metastudie, Writing to read, där resultatet från en mängd forskningsartiklar påvisar att läsförståelsen stöttas av att man skriver om det man har läst (Skolverket 2015). Resultatet av metastudiens analys gör att författarna Graham och Hebert (2010) rekommenderar en undervisning som inbegriper att elever skriver om det lästa.

 

Litteraturförteckning

Dickerson, Katie (2015). Reimagining Reading: Creating a Classroom Culture that Embraces Independent Choice Reading. Perspectives on Urban Education. Tillgänglig: http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1056721.pdf [2019-06-07]

Gambrell, Linda B. (1996). Creating classrooms that foster reading motivation. The Reading Teacher. Tillgänglig: https://ny24000991.schoolwires.net/cms/lib03/NY24000991/centricity/domain/11/9706160248.pdf [2019-06-07]

Gambrell, Linda B. (2011). Seven Rules Of Engagement: What's Most Important to Know About Motivation to Read. The reading teacher. Tillgänglig: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/TRTR.01024/abstract [2019-06-10]

Graham, Steve & Michael Hebert (2010). Writing to read. Evidence for How Writing Can Improve Reading. A report from Carnegie Corporation of New York. New York: Carnegie Corporation. Tillgänglig: https://www.carnegie.org/media/filer_public/9d/e2/9de20604-a055-42da-bc00-77da949b29d7/ccny_report_2010_writing.pdf  [2019-06-10]

Jönsson, Karin (2007). Litteraturarbetets möjligheter: En studie av barns läsning i årskurs f3. Diss., Malmö Högskola. Tillgänglig: http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/4089/Avhandling.pdf;jsessionid=68DAD504E40BFC0FFE8C685324E1646B?sequence=1 [2019-06-10]

Reutzel, D. Ray & Juth, Stephanie (2014) Supporting the Development of Silent Reading Fluency: An Evidence-Based Framework for the Intermediate Grades (3-6). International Electronic Journal of Elementary Education. Tillgänglig: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1053594.pdf [2019-06-10]

Skolverket. (2018-03-11). Att skriva om det lästa stöttar läsförståelsen. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/ skolutveckling / forskning / amnen-omraden / spraklig-kompetens / undervisning / stottar-lasforstaelsen [2019-02-21]

Stairs, Andrea J. & Stairs Burgos, Sara (2010). The power of independent, self-selected reading in the middle grades. Middle school journal. Tillgänglig: http://mathenrich.pbworks.com/w/file/fetch/52803938/powerofindependent.pdf [2019-06-10]

Läroplanskopplingar

Kriterier

• Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerade sätt.
• Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.