Ämnen:
Modersmål
·
Årskurs:
4 - 6
Fakta om Kurdistan/ Kärlek till landet
Utvecklings- och stödenheten, Härryda · Senast uppdaterad: 5 mars 2020
Under 3-4 veckor kommer vi att arbeta med fakta om Kurdistans geografi och viktiga händelser i kurdernas historia. Hur mycket kan du om Kurdistans area, invånare, städer och huvudstäder, högsta berg, äldsta byn, största sjön, äldsta grottan, Kurdistans klimat, kurdiska dialekter, Kurdistans flagga, osv..? Var med på resan och lär dig några intressanta fakta! Kurdistans fyra delar kallas på kurdiska för Bakur (norr, Turkiet), Bashur (söder, Irak), Rojhalat (öster, Iran) och Rojava (väster, Syrien). Trots kurdernas mångåriga kamp (sedan första världskriget) för en egen nation, har Kurdistan aldrig erkänts som en suverän stat.
Vad ska vi arbeta med?
Vi kommer att :
* se på faktafilmer och läsa faktatexter om Kurdistan.
* gå genom några viktiga händelser i kurdernas historia från 3000 år f.kr. t.o.m idag.
* berätta om några viktiga datum i kurdernas liv b.la. 16/3-1988 och 5-20/3-1991
* kurdernas nyår, Newroz 21/3
* och många andra fakta om vår älskade Kurdistan.
Hur ska vi arbeta?
Vi läser faktatexter och kollar på faktafilmer tillsammans.
Vi översätter de svåra begreppen till svenska.
Vi diskuterar innehållet i både filmen och texten.
Vi drar ett streck under viktiga radar i faktan.
Vi skriver faktan för hand.
Vi lyssnar på Kurdistans nationalsång och Newroz sång.
Ni kan fördjupa er i vissa delar av faktan om ni önskar det.
Du lämnar in faktan på det datumet som står på planeringen.
Hur sker elevinflytandet inom arbetsområdet?
Eleverna får diskutera ämnet i par och ställa frågor till varandra. De kan ta reda på mer fakta på nätet om dem önskar det.
Åk 4 & 5 kan även visa sin förståelse till texten genom att rita och måla.
Hur ska jag som elev visa vad jag lärt mig?
Genom läsförståelse, skrivning och ditt deltagande i diskussioner visar du dina förmågor.
Veckoplanering/Planering av aktiviteter
Se Unikum!
Läroplanskopplingar
Syfte (5)
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden.
Centralt innehåll (6)
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Modersmålets grundläggande struktur i jämförelse med svenskans.
Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
Beskrivande, förklarande och instruerande texter för barn och unga med anknytning till traditioner, företeelser och språkliga uttryckssätt i områden där modersmålet talas.
Texternas innehåll och deras typiska ord och begrepp.
Seder, bruk och traditioner i områden där modersmålet talas i jämförelse med svenska seder, bruk och traditioner.
Kriterier (18)
Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.
Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag uttrycka sig enkelt i skrift med viss språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp.
Eleven använder då med viss säkerhet grundläggande regler för språkriktighet och kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
Genom att jämföra modersmålets skriftspråk med svenskt skriftspråk kan eleven föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan modersmålet och svenska.
I samtalen kan eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet.
Eleven kan utifrån egna referensramar och erfarenheter på ett enkelt sätt beskriva och resonera om för eleven viktiga kunskapsområden med anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas.
Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse.
Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag uttrycka sig utvecklat i skrift med relativt god språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp.
Eleven använder då med relativt god säkerhet grundläggande regler för språkriktighet och kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
Genom att jämföra modersmålets skriftspråk med svenskt skriftspråk kan eleven föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan modersmålet och svenska.
I samtalen kan eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet relativt väl.
Eleven kan utifrån egna referensramar och erfarenheter på ett utvecklat sätt beskriva och resonera om för eleven viktiga kunskapsområden med anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas.
Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.
Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag uttrycka sig välutvecklat i skrift med god språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp.
Eleven använder då med god säkerhet grundläggande regler för språkriktighet och kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
Genom att jämföra modersmålets skriftspråk med svenskt skriftspråk kan eleven föra välutvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan modersmålet och svenska.
I samtalen kan eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl.
Eleven kan utifrån egna referensramar och erfarenheter på ett välutvecklat sätt beskriva och resonera om för eleven viktiga kunskapsområden med anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas.
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
