Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Matematik åk 2 vt 2020
Innehåll
Innehållet i LPP
Vi ska träna på att tolka och avläsa data från ett stapeldiagram som används vid olika statistiska undersökningar samt sammanställa inhämtad data vid statistiska undersökningar i i form av ett stapeldiagram. Begrepp: statistik, undersökning, diagram och stapeldiagram. Förmågor: problemlösning, begrepp, metod, resonemang och kommunikation.
Vi ska träna på att sätta ut och avläsa punkternas positioner i ett enkelt koordinatsystem. Begrepp: position, punkt, axel och koordinatsystem. Förmågor: metod och kommunikation.
Vi ska träna på matematiska begrepp som används i vardagliga situationer. Begrepp: dubbelt, hälften, få, många, addera, subtrahera, mellan, större än, mindre än, cirka, jämn tal och udda tal. Förmågor: begrepp och kommunikation.
Vi ska träna på att uppskatta, mäta och avläsa klockan då klockan visar hel timmar, halvtimmar, kvart i eller kvart över. Begrepp: hel timme, halvtimme, kvart i och kvart över. Förmågor: begrepp och kommunikation.
Vi ska träna på multiplikationstabellerna samt se samband mellan dessa. Begrepp: multiplikation, faktor, produkt och talföljd. Förmågor: problemlösning och metod.
Vi ska träna på räkna ut delar av det hela samt se samband mellan bråk och division. Begrepp: delbarhet, division, bråk, andel och det hela. Förmågor: begrepp, metoder och resonemang.
Vi ska träna vidare på multiplikationstabellerna och se samband mellan dessa. Begrepp: multiplikation och multiplikationstabell. Förmågor: problemlösning och metod.
Vi ska träna på addera och subtrahera med stora tal samt avrunda talen till närmaste tio- och hundratal. Begrepp: addera, subtrahera, term, tiotal, hundratal, tusental och avrunda. Förmågor: begrepp, metod och resonemang.
Vi ska träna på välja och växla mellan olika längd- och volymenheter. Begrepp: enhet, längd, volym, meter, centimeter, liter och deciliter. Förmågor: problemlösning, begrepp, metod, resonemang och kommunikation.
Vi ska träna på symmetri och symmetrilinjer hos enkla geometriska figurer. Begrepp: symmetri, symmetrilinje, spegling, lodrätt och vågrätt. Förmågor: metod, resonemang och kommunikation.
Vi ska träna på olika strategier som man använder för att lösa uppgifter som innehåller text. Begrepp: problemlösning och strategi. Förmågor: problemlösning, metod, resonemang och kommunikation.
Övergripande mål och riktlinjer
Kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
Skolans värdegrund och uppdrag
Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.
-
-
Så här ska vi göra
- Spela spel
- Göra egna räknesagor
- Arbeta på matematikportalen (digitalt läromedel)
- Arbeta praktiskt och använda laborativt material både inne och ute
- Träna på att samarbeta med varandra i olika situationer
- Arbeta med kooperativt lärande för att stärka kunskaperna i matematik och utveckla det sociala samspelet.
-
Konkreta mål
-
Du ska:
- Kunna göra enkla undersökningar och redovisa i en tabell och ett stapeldiagram.
- Kunna använda matematiska begrepp i vanligt förekommande sammanhang (dubbelt, hälften, få, många, addera, subtrahera, mellan, större än, mindre än, cirka, jämn tal och udda tal).
- Kunna avläsa klockan som visar hel timmar, halvtimmar, kvart i eller kvart över.
- Kunna använda räknesättet multiplikation där talen och svaren ligger ligger inom heltalsområdet 0-20.
- Kunna dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
- Kunna använda skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion när talen och svaren ligger inom 0-200
- Kunna göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder och volymer.
- Kunna lösa enkla problem i elevnära situationer.
- Så här kommer vi att bedöma ditt arbete
- Se matris
-
Kopplingar till läroplanen
- Syfte
-
formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,Ma
-
använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,Ma
-
välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,Ma
-
föra och följa matematiska resonemang, ochMa
-
använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.Ma
- Centralt innehåll
-
Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.Ma 1-3
-
De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.Ma 1-3
-
Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.Ma 1-3
-
Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.Ma 1-3
-
Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.Ma 1-3
-
Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.Ma 1-3
-
Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.Ma 1-3
-
Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.Ma 1-3
Matriser
Matematik åk 2 vt 2020
| Steg 1 | Steg 2 | Steg 3 | Steg 4
Kunskapskrav i slutet av årskurs 3
|
|
|---|---|---|---|---|
|
|
Jag känner till begreppen dubbelt, hälften, få, många, addera, subtrahera, mellan, större än, mindre än, cirka, jämn tal och udda tal.
|
Jag kan använda mig av begreppen dubbelt, hälften, få, många, addera, subtrahera, mellan, större än, mindre än, cirka, jämn tal och udda tal.
|
Jag kan använda mig av och sätter in begreppen dubbelt, hälften, få, många, addera, subtrahera, mellan, större än, mindre än, cirka, jämn tal och udda tal.
|
Du kan använda mig av och sätter in begreppen dubbelt, hälften, få, många, addera, subtrahera, mellan, större än, mindre än, cirka, jämn tal och udda tal i rätt sammanhang.
(Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.)
|
|
|
Jag kan läsa av ett enkelt stapeldiagram och en enkel tabell.
|
Jag kan läsa av och skapa ett enkelt stapeldiagram och en enkel tabell.
|
Jag kan göra en undersökning och skapa en enkel tabell och ett enkelt stapeldiagram.
|
Jag kan göra en undersökning och skapa en enkel tabell och ett enkelt stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram.
(Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.)
|
|
|
Jag kan läsa av hela timmar på den analoga klockan.
|
Jag kan läsa av hela och halva timmar på den analoga klockan.
|
Jag kan läsa av hela, halva, kvart i och kvart över på den analoga klockan.
|
Jag kan läsa av hela analoga klockan.
Jag vet att 1 h är samma som 60 min och att 1 min är 60 sek.
(Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.)
|
|
|
Jag kan räkna multiplikation 0-10 med konkret material.
|
Jag kan räkna multiplikation 0-10 genom huvudräkning.
|
Jag kan räkna multiplikation 0-20 genom huvudräkning.
|
Jag kan räkna multiplikation 0-50 genom huvudräkning.
(Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.)
|
|
|
Jag kan dela helheter i ½ och ¼.
Jag kan namnge hel och halv.
Jag kan jämföra 1/1 och ½.
|
Jag kan dela helheter i ½, ¼ och ⅛.
Jag kan namnge hel, halv, fjärdedel och åttondel.
Jag kan jämföra 1/1, ½, ¼ och ⅛.
|
Jag kan dela helheter i ½, ⅓ ¼, ⅙ och ⅛.
Jag kan namnge hel, halv, tredjedel, fjärdedel, sjättedel och åttondel.
Jag kan jämföra 1/1, ½, ⅓, ¼, ⅙ och ⅛.
|
Jag kan dela helheter ½, ⅓, ¼, ⅕, ⅙ och ⅛.
Jag kan namnge hel, halv, fjärdedel, tredjedel, fjärdedel, femtedel, sjättedel och åttondel.
Jag kan jämföra 1/1, ½, ⅓ ¼, ⅕, ⅙ och ⅛ .
(Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.)
|
|
|
Jag kan räkna addition 0-20 med en skriftlig uträkning
Jag kan räkna subtraktion 0-20 med en skriftlig uträkning
|
Jag kan räkna addition 0-100 med en skriftlig uträkning
Jag kan räkna subtraktion 0-100 med en skriftlig uträkning
|
Jag kan räkna addition 0-100 med en skriftlig uträkning. (med tiotals övergång)
Jag kan räkna subtraktion 0-100 med en skriftlig uträkning. (med tiotals övergång)
|
Jag kan räkna addition 0-200 med en skriftlig uträkning.
Jag kan räkna subtraktion 0-200 med en skriftlig uträkning.
(Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–200.)
|
|
|
Jag kan använda cm och m.
|
Jag kan använda mm, cm och m.
Jag kan se på ett ungefär hur långt cm och m är.
|
Jag kan använda mm, cm, dm och m.
Jag kan se på ett ungefär hur långt mm, cm, dm och m är.
Jag kan jämföra mm, cm och m.
|
Jag kan använda mm, cm, dm och m.
Jag kan se på ett ungefär hur långt mm, cm, dm och m är.
Jag kan jämföra mm, cm och m.
(Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.)
|
|
|
Jag kan använda dl och l.
|
Jag kan använda ml, cl, dl och l.
Jag kan jämföra dl och l.
|
Jag kan använda ml, cl, dl och l.
Jag kan jämföra ml, cl, dl och l.
Jag kan se på ett ungefär hur mycket dl och l är.
|
Jag kan använda ml, cl, dl och l.
Jag kan jämföra ml, cl, dl och l.
Jag kan se på ett ungefär hur mycket ml, cl, dl och l är.
(Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.)
|
