Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Engelska

·

Årskurs:

9

Civil Rights Movement

Gustav Adolfsskolan, Alingsås · Senast uppdaterad: 24 februari 2021

Med medborgarrättsrörelsen i USA 1955-1968 avses den kamp som fördes under denna tid för lika medborgerliga rättigheter för alla medborgare i USA, särskilt med avseende på att den svarta befolkningen skulle få samma rättigheter som de vita. Medborgarrättsrörelsen var inte en enskild organisation eller ens en fullkomligt enig rörelse med samma slutgiltiga mål. Inte heller användes alltid samma metoder för att uppnå det man ville åstadkomma; medan man såväl på juridisk som på politisk väg försökte påverka rättsutvecklingen i landet, användes också utomparlamentariska metoder som massmöten och demonstrationer. På sina håll användes också olika våldsmetoder för att påverka utvecklingen. Rörelsen var som starkast i Södern, där den rassegregerande lagstiftningen sedan sent 1800-tal varit som störst. Medborgarrättsrörelsen hade arbetat före 1955 också, men att man i amerikansk historieskrivning ofta påbörjar ett nytt kapitel just vid denna tid har flera skäl. Det trädde det fram nya ledare för den svarta befolkningen, som Martin Luther King, Jr. och Malcolm X och det var vid den här tiden som man utöver juridiska processer även började anordna massmöten, bojkotter och liknande aktioner. Framförallt så var det just den 1 december 1955 som en symbolisk milstolpe inträffade när den svarta busspassageraren Rosa Parks vägrade lämna plats åt en vit passagerare på bussen i staden Montgomery i Alabama, en händelse som kom att ge stort eko i massmedia och utlöste "Bussbojkotten i Montgomery", som fick folk att få upp ögonen för det absurda i rasåtskillnadslagarna. Marschen till Washington för arbete och frihet, en demonstration som samlade mer än 200 000 deltagare, ägde rum i Washington DC den 28 augusti 1963. Där höll Martin Luther King sitt berömda tal "I Have a Dream" framför Lincolnmonumentet, och det anses vara ett av medborgarrättsrörelsens mer betydelsefulla. En annan milstolpe var Bloody Sunday, den 7 mars 1965, då kravallpolis gick till brutal attack mot den fredliga marsch mellan Selma och Montgomery, där bl.a. ledaren för medborgarrättsrörelsen i Selma, Amelia Boynton Robinson, skadades svårt.

During this area of work we will learn about what happened during what's called The Civil Rights Movement. We'll be reading some articles and watch some videos to learn about the most important persons during this historical time.

After this you'll write a more in-depth factual text where you present a person, place or event. This text should be between 600 and 1000 words and you'll use the Harvard referencing style to acknowledge your sources. 

I Harvardsystemet anger man sina källhänvisningar inom parenteser i texten. I parentesen anges författarens efternamn och publikationens årtal. Den fullständiga informationen om verket anges i referenslistan i slutet av arbetet. Källhänvisningen kan placeras såväl i början som i slutet av en mening men alltid innanför avslutande punkt. Om källhänvisningen avser ett helt avsnitt och inte enbart en mening, så måste detta framgå tydligt. Om författarnamnet skrivs i löpande text kan det uteslutas i parentesen som då enbart innehåller årtal. Författarnamnen skrivs alltid med stor begynnelsebokstav och gemener i källhänvisningarna i löpande text. I referenslistan är det vanligt att skriva författarnamn med versaler.

Några exempel på hur källhänvisningar kan se ut i text:

Oftast brukar man ... (Bell, 2006).
Körner och Wahlgren (2002) menar att man ...
Enligt både Bell (2006) och Furuland (2010) bör ...
 
Sist i dokumentet gör man en sammanställd referenslista i alfabetisk ordning utifrån författarens efternamn. I en skriver man:
Efternamn, Förnamn. (Årtal). Titel. Stad. Förlag.                 Böcker
Radiotjänst (2014). Avgiften. Tillgänglig: http://www.radiotjanst.se/sv/Avgiften/ [Hämtad 2014-06-23].                Websidor
 

Om en publikation helt saknar uppgift om författare kan du skriva titeln istället:

I boken Glada tider på börsen (2015) anses det ... 
 

Om författarnamn saknas anger du om möjligt organisationen som står bakom publikationen. Detta är vanligt när det gäller webbsidor:

Radiotjänst (2014). Avgiften. Tillgänglig: http://www.radiotjanst.se/sv/Avgiften/ [Hämtad 2014-06-23]. 
Källhänvisningen i texten anger organisation och årtal: (Radiotjänst, 2014).
 
Om källan är en tidningsartikel skriver man så här:
Björklund, Marianne (2011). Skulderna biter sig fast i euroländerna. Dagens nyheter, 3 september,  s. 20.
I den egna texten ser det ut som de översta exemplen - du skriver författare och årtal inom parentes.
 
Om källan är en film eller liknande skriver man så här:
Runt i naturen : Svenska djur - Grävling. (2002). [TV-program]. Utbildningsradion. Tillgänglig: https://uraccess.net/products/100934 [Hämtad 2016-03-10].
I den egna texten skriver man antingen den som gjort (filmen+årtal) precis som övriga källor. Saknas den informationen skriver man (titel på filmen+årtal.) Alltid inom parentes i texten.

 

What to include:

For everyone:

Background to the person/place/event (When, Where, What, How, Who...)

Your reflections:

- your opinion

- consequences for the black people

For higher grades you need to include:

- consequences for the white people

- consequences for society both in the US and globally, both historically and today

 

You have to use at least two sources - one text source and one multimedia source (video, pod...)

 

You can choose among these to write about:

Rosa Parks

Martin Luther King Jr

Malcolm X

The March on Washington

Bloody Sunday/Selma to Montgomery March

The Bus Boycott

Brown vs. Board of Education

 

 

 

Koppling till läroplanen

Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.

 

 


Läroplanskopplingar

kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,

tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,

kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och

medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,

i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av jämställdhet och solidaritet mellan människor,

aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper,

klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet

förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och

reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

Intressen, vardagliga situationer, aktiviteter, händelseförlopp samt relationer och etiska frågor.

Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används.

Talad engelska med viss regional och social färgning.

Skönlitteratur och annan fiktion även i talad, dramatiserad och filmatiserad form.

Matriser i planeringen
Realia USA Civil Rights Movement (Medborgarrättsrörelsen)
Uppgifter
Inlämning Civil Rights Movement
Inlämning Civil Rights Movement
Videos about the Harvard referencing system
The text about Martin Luther King Jr
Civil Right Movements - hand in text here!

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback