Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Sekularisering, religionskritik och nya sätt att tro vt 2020

Skapad 2020-02-24 13:42 i Laröds skola Helsingborg
Efter att ha studerat världsreligionerna går vi vidare och undersöker andra livsåskådningar och nya sätt att tro i vår tid.
Grundskola 9 Religionskunskap
Vi kommer att studera sekularisering, religionskritik och nya sätt att tro.

Innehåll

Livsåskådningar och nya sätt att tro

Vi kommer att undersöka andra sätt att förhålla sig till livfrågor än världsreligionerna samtidigt som vi gör jämförelser till dessa. Begrepp som ateism, sekularisering och humanism kommer att användas. 

Vi kommer att titta på nya sätt att tro som New Age och fundera över hur synen på religionen förändras utifrån dåtid, nutid och framtid.   

 

 

Tidsplan och examination

Vi kommer att arbeta med religion vecka v 10 - 13. Tänk på att vara aktiva i diskussioner under lektionerna.   

Ni kommer att ha ett prov tisdag 24 mars. 

Matriser

Re
RELIGIONSKUNSKAP kunskapskrav åk 9, Kunskapsstaden Helsingborg

Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

I tabellen nedan hittar du kunskapskraven för betyg E - C- A i slutet av årskurs 9.
  • Re   analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
  • Re   analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
  • Re   reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
  • Re   resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och
  • Re   söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
E
C
A
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: