Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Kemi, syror och baser åk9

Skapad 2020-02-29 19:22 i Vågbroskolan åk 4-9 Söderhamn
Grundskola 7 – 9 Kemi Biologi
Visste du att det är väldigt viktigt att pH-värdet i din kropp är precis rätt, annars fungerar inte de kemiska reaktionerna som de ska i din kropp. pH- värdet berättar hur surt, neutralt eller basiskt en vätska är och mäts med olika typer av indikatorer eller med en pH-mätare. Några vanliga syror är mjölksyra, citronsyra, saltsyra och baserna kan vara natriumhydroxid, ammoniak men även bikarbonat som vi använder när vi bakar. Olika baser förekommer också i rengöringsmedel i vår vardag. Både syror och baser kan vara starkt frätande så det gäller att vara försiktig vid laborationer så man inte skadar sig. Neutrala vätskor, kallas de vätskor där pH ligger nära pH 7. Syror har pH som är lägre än 7 och baser har pH högre än 7 Syrors motsats är baser men många brukar tänka att motsatsen till syror borde vara socker men så är det inte.

Innehåll

Vad ska vi arbeta med?

Inom det här området ska vi lära oss om olika typer av syror och baser och om hur de påverkar kroppen men också i naturen. Vi kommer också att arbeta med olika typer av indikatorer som BTB, Lackmuspapper men också prata om skillnaden att mäta med dessa eller med pH-mätare. Vi kommer att titta på skillnaden mellan starka och svaga syror och baser och vad det är som avgör om det är en stark syra eller bas.

Syror påverkar naturen genom att de försurar sjöar och marker men att syrorna också gör så att olika konstverk och byggnader vittrar sönder. Vad kan vi göra för att motverka detta? 

Vi kommer att gå igenom olika kemisters upptäckter kring detta område och hur de har omarbetats av senare kommande kemister, men också beröra de senaste forskningsområdena inom syror och baser.

Hur ska vi arbeta med detta område?

  • Arbeta med olika begrepp för att lära oss ämnesord
  • Förläsningar/Powerpointpresentationer om syror och baser
  • Göra laborationer utifrån en given laborationsplanering
  • Göra en egen laborationsplanering som man systematiskt kan arbeta utifrån
  • Arbeta med kunskapsfrågor och de mer öppna frågorna som finns i Kemi Spektrum boken
  • Arbeta med olika pH indikatorer och pH-skalans uppbyggnad
  • Lära oss om olika starka och svaga syror/baser och dess kemiska beteckning 
  • Vad är det som bestämmer hur mycket vätejoner det finns i en lösning
  • Vi ska lära oss om syror och basers egenskaper
  • Titta på film om syror och baser
  • Jämföra olika syror/basers påverkan på natur och människa
  • Vetenskapen kring syror och baser
  • Nya upptäckter kring syror och baser
  • Muntliga diskussioner kring laborationerna och lektionerna

 

Preliminär planering över de sista veckorna innan sommarlovet.

 

 

Se centralt innehåll nedan där det står specificerat vad vi ska arbeta med. Varför ska vi arbeta med syror och baser?

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
    Ke
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
    Ke
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
    Ke
  • Centralt innehåll
  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
    Ke  7-9
  • Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
    Ke  7-9
  • Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.
    Ke  7-9
  • Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
    Ke  7-9
  • Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
    Ke  7-9
  • Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
    Ke  7-9
  • Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
    Ke  7-9
  • Separations-och analys metoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
    Ke  7-9
  • Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
    Ke  7-9
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
    Ke  7-9

Matriser

Bi Ke
Kemi Lgr11

E
C
A
Förmågan att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utveck­lade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välut­ vecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.
I diskussionerna stäl­ ler eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om infor­ mationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka natur­ vetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda informa­tionen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
Förmågan att genomföra systematiska undersökningar i kemi
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersök­ ningarna kan förbättras.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då väl­ utvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersök­ ningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Förmågan att använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan
Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvand­ lingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier
Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemis­ ka samband i naturen.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen.
Eleven kan föra välutvecklade och väl under­ byggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen.
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska sam­band och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: