Pedagogisk planering- Förhållningssätt ur ett normkritiskt perspektiv

Vi pedagoger påverkar barnens förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle, vi vuxna är därför viktiga förebilder.
Att arbeta utifrån ett normkritisk förhållningssätt betyder att vi pedagoger utmanar gränsdragningar och kategorier. Målet är en förskola med mer mångfald, mer öppenhet, mer val och möjligheter. Att arbeta med normkritik i förskolan handlar om att ställa sig på barnens sida och att stå upp för barnens rätt att utvecklas som individ och att känna att man är sin bästa version av sig själv.

Bakgrund:

Att arbeta normkritiskt inom förskolan handlar mycket om pedagogens förhållningssätt- hur kan vi utmana gränsdragningar och kategorier? Vi som pedagoger är förebilder till barnen, vi ska arbeta för att utmana normer och arbeta för allas lika värde. Vi är alla människor med olika bakgrunder och historier- lika men ändå olika. Pedagogiken går ut på att bekämpa diskriminering genom att undvika att förmedla stereotyper om könsidentitet, sexuell läggning, klass, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning samt ålder.

Syfte:

Ett normkritiskt förhållningssätt gör att vi blir medvetna om normer och hur de påverkar och skapar maktskillnader och först då kan vi bli normmedvetna och välja att göra nya sätt i mötet med andra människor.

Med normkritiskt förhållningssätt kan vi förebygga diskriminering, kränkningar, skapa större trygghet och skapa bra arbetsmiljö.

Att arbeta normkritiskt handlar om att vi pedagoger tänker till kring hur vi bemöter barnen samt att vi ger barnen möjligheter till att tänka ur ett annat perspektiv, skapa en förståelse för allas människors olikheter och olika levnadssätt. Vi strävar efter att bemöta varje barn som individ istället för en representant för sitt kön/etnicitet/trosuppfattning/funktionalitet/ålder.

Metod:

Pedagoger benämner barnen vid deras rätta namn, vilket betyder att vi inte säger killar och tjejer när vi pratar om barnen. Ställer utmanade frågor när till exempel barnen pratar om vad killar och tjejer kan - alla kan oavsett kön. Uppmärksammar språkbruket när diskussioner kommer upp om att till exempel yngre barn är små och behöver hjälp och äldre kan mera.

Vi strävar efter att ha böcker som visar på olika familjekonstellationer och människor med olika hudfärg för att visa på mångfalden i världen.  Vid sångsamling variera könsbestämningen genom att till exempel sjunga hen eller utmana med att byta ut han med hon vid typiska han-sånger och tvärtom. 

Skapa medvetna miljöer och ändra miljöerna när vi upptäcker könsbundna lekar och aktiviteter. Det kan handla om att föra in material, blanda olika könsbundna material eller bygga upp nya miljöer.

Mål:

Målet är en förskola med mer mångfald, mer öppenhet, mer val och möjligheter. Vi vill skapa en förskola där pedagogerna utgår från ett interkulturellt och inkluderande förhållningssätt, och där alla människor känner att de får förutsättningarna att bli den bästa versionen av sig själva.

Utvärdering:

Vi utvärderar kontinuerligt vid reflektionsmöten, planeringar och vid behov.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• barnen får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde,
• tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,
• utveckla normer och förhållningssätt för arbetet och samvaron i barngruppen
• visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet
• stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,
• uppmärksamma och problematisera etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• uppmärksamma barnen på att människor kan ha olika värderingar som styr deras uppfattningar och handlingar och samtidigt förankra de grundläggandena värdena, och
• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
• får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
• får goda förutsättningar att bygga upp tillitsfulla relationer och känna sig trygga i gruppen,
• ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga,
• respektera varje barns rätt att uttrycka sina åsikter med olika uttrycksformer samt säkerställa att barnens uppfattningar och åsikter tas tillvara och kommer till uttryck i utbildningen,
• säkerställa att alla barn får lika stort inflytande över och utrymme i utbildningen oavsett könstillhörighet, och
• förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.
• aktivt inkludera ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn får likvärdiga möjligheter till utvidgade perspektiv och val oavsett könstillhörighet, och
• samverka i arbetet med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling,
• medvetet och aktivt arbeta med jämställdhet,
• inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen på ett sätt som går utöver könsstereotypa val,