Praktiska Livets Övningar

Praktiska livets övningar är de första övningarna som barnet introduceras i när h*n börjar i en Montessorigrupp. Dessa övningar motsvarar vardag i en vuxens liv. Barnet utövar olika aktiviteter baserat på praktiska situationer i vardagen som i sin tur hjälper dem att bli självständiga när h*n lär sig att ta hand om sig själv och sin miljö.

Dessa övningar förbereder inte bara barnet för mognad utan hjälper också dennes inre behov enligt sina så kallade känsliga perioder. Dessa är formande aktiviteter baserade på kultur som hjälper barnet att anpassa sig till sitt samhälle.

Det praktiska området i klassrummet är också en grund för senare arbete som de andra områdena i Montessori-miljön. Barnet kommer att möta och lära sig grundläggande färdigheter inom detta område som indirekt förberedelse för ett mer komplext arbete senare, till exempel språk och matematiska begrepp.

Undervisningsplanering

 

Vad ska läras ut?

Dessa aktiviteter uppnås för ett internt mål, det vill säga att förbättra sig själv. De lär sig att få kontroll och koordination av rörelser, utveckla koncentration och uppnå självständighet. Dessa är grundläggande för barnets hela utveckling.

“Children work for the sake of process; adults work to achieve an end result.” Maria Montessori  

 

Varför?

Barnet måste utveckla sina förmågor att kontrollera sina rörelser. Detta är nyckeln till att effektivt genomföra andra aktiviteter som h*n kommer att möta senare i sitt liv. Betydelsen av dessa övningar i dennes dagliga liv är viktig eftersom det förfinar och förbättrar samordningen av hans finmotorik, öga- och handkoordination.

Utvecklingen av barnets koncentration hjälper honom att främja sitt intellekt och sin vilja. Övningarna inom det praktiska livet banar väg för att bygga upp sin inre disciplin och exklusiva fokus till ett ämne eller aktivitet. 

Att uppnå självständighet är viktigt för ens överlevnad. Att lära sig att utföra enkla och vanliga uppgifter som praktiska livsövningar hjälper barnet att försörja sig själv och därmed anpassa sig och överleva. Det är oerhört viktigt för barnet att kunna hantera saker själv utan hjälp av vuxna. Att kunna göra praktiska dagliga aktiviteter tar bort begränsningar från  barnet och ger h*n frihet och kontroll.

Det praktiska livet området i en Montessori-miljö ger barnet möjlighet att bygga sina inre byggstenar för att uppnå sin maximala potential.

Hur ska undervisningen genomföras?
Pedagogerna presenterar övningar i olika grupper som finns i klassrummet:

Preliminära övningar

De preliminära(grundläggande) övningarna är de första övningar som barnet introduceras när hen kommer in i en Montessori-miljö. Det är barnets inresa som hjälper denne när hen går vidare till andra övningar i miljön. Dessa övningar är de enklaste aktiviteterna i det dagliga livet som hjälper barnet att lära sig rörelser och färdigheter som hen kommer att tillämpa senare. Varje övning kommer att lära barnet ett fokus av rörelse eller skicklighet. Rörelsen kommer att isoleras och vara centrum för övningens mål. Detta hjälper barnet att behärska en färdighet i taget.

Exempel på preliminära övningar är hällövningar, vika servetter, rulla mattor, skeda bönor.

Vård av själv

Dessa övningar är vanligtvis förknippade med skötsel och hygien. Syftet med dessa övningar är att lära barnet att ta hand om sig själv oberoende av vuxna och samtidigt bygga självförtroende. Aktiviteterna i denna grupp är inte fixerade utan de varierar.

Exempel på vård av själv övningar är bakning, laga mat, diskning, på- och avklädning, m.m.

Vård av miljön

Vård av miljö består av övningar relaterade till vård och underhåll av barnets omgivning, både inomhus och utomhus. Detta område lär barnet att bevara och vara medveten om miljön. Barnet kommer att känna en ansvarskänsla och i sin tur ta hand om miljön även utanför klassrummet.

Exempel på vård av miljön övningar är sopning, putsning, vika/tvätta servetter/kläder, skura bord, m.m.

Grace och artighet

Grace- och artighetsövningar är lektioner och övningar som lär barnet sociala strategier och gott uppförande. Dessa lektioner hjälper barnet att hantera sig själv i olika sociala situationer. Barnet lär sig också rörelser och lämpligt språk som är relevant för sociala relationer. Det är i princip lektioner om interaktion mellan en person och en annan.

Exempel på grace- och artighetsövningar är lektioner om hur man säger 'ursäkta, får jag komma förbi, hur man ställer sig i led, hur man hostar publikt, m.m.

Motorik

Förfining och koordination av rörelser i samband med rörelse och jämvikt är det huvudsakliga syftet med övningarna i denna grupp. Viljan utvecklas också genom barnets rörelser. 'Gå på Linjen' och 'Tysta Leken' är de två övningarna i denna gruppen.

 

För vem/vilka ska undervisningen genomföras?

Hela barngruppen

 

Av vem?

Happy och Rasmus. 

 

Vad är målet med undervisningen? 

 

Det praktiska livets området inser vikten av fysiska aktiviteter för barnets utveckling. Det syftar till att barnet kan vara oberoende av vuxna och ge denne en positiv självbild. Varje övning inom detta område modelleras på ett sådant sätt att det gynnar barnets utveckling. Som ett resultat kommer barnet att ha en bra grund för normalisering.

 

“Only ‘normalized’ children, aided by their environment, show in their subsequent development wonderful powers: spontaneous discipline, continuous and happy work, social sentiments of help and sympathy for others.” Maria Montessori, The Absorbent Mind, The Child’s Contribution to Society

 

Läroplansmål

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• får förutsättningar för att utvecklas, leka och lära och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,
• utmanas och stimuleras i sin motoriska, sociala, emotionella och kognitiva utveckling,
• får goda förutsättningar att bygga upp tillitsfulla relationer och känna sig trygga i gruppen,
• verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande,
• uppmärksamma samt ge ledning och stimulans till alla barn samt särskilt stöd till de barn som av olika skäl behöver det i sin utveckling,
• skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling, och
• främja barnens förmåga att ta ansvar för sig själva och för samvaron i barngruppen,
• förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.
• medvetet och aktivt arbeta med jämställdhet,
• omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet,
• utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande och som utmanar och stimulerar barnens intresse och nyfikenhet samt håller kvar deras uppmärksamhet.