Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Takten 2 GPP 2019-2020

Skapad 2020-03-05 08:23 i Lineheds förskola Halmstad
Halmstads mall för Gemensam pedagogisk planering i förskolan (GPP)
Förskola
Taktens planering för läsåret 2019/2020

Innehåll

Upplevelsestaden Halmstad

Utvecklingsområden

Vi ska jobba mer med:

  • använda blue-bot och annan teknik mer
  • sång, musik, dans och drama, utveckla och utmana
  • hitta former som utmanar och lockar till läsning
  • dokumentation och reflektion tillsammans med barnen
  • mer arbete kring barnens hemspråk och kultur.

     

    Syfte/Mål

Barnen ska få skapa relationer till sin nya förskola genom att utforska och upptäcka närmiljöerna, de ska få ställa frågor och hypoteser samt använda sin fantasi. Barnen ska få uttrycka sig med hjälp av olika estetiska uttrycksformer. Vi ska skapa möjligheter för barnen att få upptäcka, uppleva och förstå samband i och mellan natur, människa och samhälle och därigenom få en förståelse för hållbar utveckling. Barnen ska få möjligheter att utveckla sitt intresse för läsning och skriftspråket. Dokumentation och reflektion ska ske tillsammans med barnen.

 

Riktlinjer i läroplanen

Arbetslaget ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,

Arbetslaget ska skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling,

Arbetslaget ska respektera varje barns rätt att uttrycka sina åsikter med olika uttrycksformer samt säkerställa att barnens uppfattningar och åsikter tas tillvara och kommer till uttryck i utbildningen,

Arbetslaget ska förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.

Prioriterade mål utifrån Normer och värden 2:1

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

Prioriterade mål utifrån Omsorg, utveckling och lärande 2:2

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla fantasi och föreställningsförmåga,

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,

Prioriterade mål utifrån Barns delaktighet och inflytande 2:3

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

Stöd i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Bäckström (2018, s. 36) "Barnen behöver en miljö som inte är för tillrättalagd utan som provocerar, utmanar och lockar till ett stegrat undersökande." 

Åberg och Lenz Taguchi (2018, s.195) "Barns skapande med olika uttrycksformer handlar inte enbart om övning utan om att få tillgång till fler sätt att reflektera. Varierande uttryckssätt, och varje material med sina specifika egenskaper, lockar fram olika idéer och tankar."

Björklund (2014, s. 205) "Styrkan att kunna uttrycka tankar och åsikter, samtidigt som man också ska kunna ta del av andras, är sannerligen en del av arbetet för att skapa en hållbar utveckling. Hållbar utveckling är starkt förbundet med demokrati."

Elfström (2008, s. 21) "Det är när barnen har fått hålla på ett tag med att observera, samla, sortera och leka som dem blir mottagliga för information och fakta. Detta behöver de dessutom för att komma vidare i sitt undersökande."

Planera och genomföra 

  • Barn och kunskapssyn som utgår från att barn är kompetenta: Vi skapar förutsättningar i miljön för att barnen ska kunna ta egna initiativ under dagen. Genom att utmana och ge stöd uppmuntrar vi barnen att tro på sin egen förmåga.
  • Barns inflytande: barnen är med och reflekterar och analyserar kring vår undervisning och deras intressen påverkar vidare planering. Återkoppling tillsammans med barnen inför vidare arbete.
  • Språkstödjande, dialoger: Vi uppmuntrar de språk som talas av barnen genom att visa intresse för deras olika modersmål. Vi språkduschar barnen med det svenska språket i undervisningen och använder bildstöd, TAKK och bok- samt bildsamtal.
  • Vårdnadshavares involvering: I vardagliga möten skapar vi relationer till vårdnadshavarna och med Unikum ges vårdnadshavare möjlighet att skapa sig en inblick i verksamheten. Vid vårdnadshavarmöten får vårdnadshavare möjlighet att delge sina tankar kring projektarbetet samt verksamheten i övrigt. Digitala hjälpmedel och kontakttolkar stöttar oss i kommunikationen med vårdnadshavare.
  • Kreativitet och de hundra språken: Barnen erbjuds olika estetiska uttrycksformer för att förmedla sina tankar och åsikter, både under spontana och planerade undervisningstillfällen.
  • Tillgängliga lärmiljöer: Vi ser lärmiljöerna (sociala, pedagogiska och fysiska) som en tredje pedagog. Barn och pedagoger skapar tillsammans tydliga lärmiljöer som barnen kan använda sig av och förstår syftet med. Pedagogerna använder TAKK, bildstöd samt upprepning för att öka tillgängligheten till undervisningen och en plats i gruppen. Närvarande pedagoger ökar möjligheterna till inkludering i barngruppen.
  • Att förstå och göra sig förstådd: Vi använder varandras och barnens språkkompetenser i vardagliga situationer; vi tolkar barnens kroppsspråk och sätter ord på deras känslor, gester och mimik. 
  • Att lära tillsammans och av varandra: Vi uppmuntrar barnen att lyssna på varandra samt att ta hjälp av varandra i olika situationer.
  • Nyfiket, lustfyllt, utmanande, lärande och utforskande aktiviteter: Vi erbjuder olika material, tekniker och miljöer för barnen att lära med, om, i och genom.
  • Variation i arbetsformer: Vi använder oss av olika tekniker och strategier för att nå alla barn, bland annat upprepning som variation av arbetsformer för att barnen ska ha valmöjligheten att delta eller iaktta innan de väljer att delta. 
  • Olika gruppkonstellationer: vi arbetar i mindre grupper för att alla barn ska bli sedda, hörda och lyssnade på. 
  • Introduktion av material, aktiviteter, rutiner mm: vi samtalar om och utforskar materialen, aktiviteterna, rutinerna tillsammans. 
  • För barnen att ställa frågor och hypoteser/Dialog och produktiva frågor: vi utmanar barnens funderingar och uppmuntrar dem att utveckla sina tankar genom att ställa produktiva frågor.
     

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Vad ska dokumenteras? Barnens processer och lärande

Hur ska dokumentationen göras? Foto, film, anteckningar, alster

När ska dokumentationen göras (regelbundet, inte bara i slutet)? Kontinuerligt

Vem/vilka genomför dokumentationen? Pedagoger och barn tillsammans

Vem gör analysen och drar slutsatser av dokumentationen (själva utvärderingen)? Arbetslaget med ansvariga förskollärare

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: