Berättande texter

Hur är en berättelse uppbyggd?

Lärandeinnehåll

Varför är kunskapen viktig för människan i världen?

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Läroplansmål (demokrati, elevinflytande, sociala färdigheter, jämställdhet, skapande, lek):

Jämställdhet, skapande

Övergripande perspektiv (historiskt, miljö, internationellt, etiskt):

Historiskt

I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.

Vad ska eleven förstå efteråt?

Hur en berättelse är uppbyggd med: början, problem, lösning och slut.

Vilka förmågor utvecklar eleven?

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera texter för olika syften och
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Vilka kunskaper och färdigheter lär sig eleven?

Eleven ska kunna följande begrepp: författare, illustratör, inledning, handling.

Eleven ska kunna följande fakta: att genom berättelser kunna urskilja olika delar (början, problem, lösning, slut).

Eleven ska kunna använda följande färdigheter/genomföra följande processer:

• skriva en berättande text med tydlig inledning, handling och avslutning.
• ge enkel respons på egen och andras texter samt utifrån responsen bearbeta och förtydliga texten på ett enkelt sätt.
• använda stor bokstav, punkt och stava vanliga ord rätt.
• skriva läsligt för hand eller skriva på lärplatta.

Vilka frågor ska eleven fundera över under arbetet?

Vad består en berättelse av?

Vad är typiskt för en berättelse?

Vad är en illustratör och vilket arbete utför personen?

 

Vad är en författare? 

 

Kan illustratör och författare vara samma person?

Bedömning

Vad ska bedömas?

Se matris

Hur ska det bedömas?

Formativ bedömning: Återkoppling och feedback på genomförda uppgifter och under arbetets gång.

Summativ bedömning: Bedömning av slutuppgift.

Hur vet vi vad eleverna redan kan?

Genom gemensamma diskussioner värderas elevernas förkunskaper.

Lektionsplanering

Lektionsaktiviteter

Följande aktiviteter genomförs:

• Vi ska tillsammans läsa berättande texter som vi bearbetar med hjälp av läsförståelsestrategier.
• Vi ska tillsammans titta på texternas uppbyggnad, särdrag och vilka ord och uttryck som är vanligt förekommande.
• Eleven ska få planera en berättelse med en skrivkompis, skriva berättelsen och därefter förbättra och rätta den. 
• Eleven ska få träna på att ge respons på texter.

Lärmiljö och möblering används så här: Klassrumsarbete enskilt, gemensamma helklassuppgifter, i par och i grupp. 

Följande material och tekniker används: Olika skönlitterära böcker och bilder, faktaböcker om sagor och berättelser, ipads.  

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Kriterier

• Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.
• De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
• Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven till viss del förstärka och förtydliga sina budskap.
• I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.

Uppgifter

Rita bilder till en saga

Läsa en kort saga. Identifiera början, problem, lösning och slut. Rita bilder till sagan.

Gemensam berättelse

Repetition av berättelsers uppbyggnad. Skriva en gemensam berättelse på tavlan med början, problem, lösning och slut. Skriva en egen saga. Läsa för varandra.

Gemensam nämnare

Utifrån bilder av kända sagor diskutera gemensam nämnare i grupp, Vad har sagorna gemensamt? Helklass diskussion och redovisning. Samtala om likheter i helklass.