Mall undervisningsplan GRUNDVERKSAMHET- Mälarhöjdens förskolor HT 20

I denna undervisningsplan specificerar vi hur vi lägger upp vår grundverksamhet, som sträcker sig som kortast från augusti till slutet av september.

Introduktion till Grundverksamheten

Förskolan, varje arbetslag och varje pedagog tar på sig sitt ansvar för att genomföra läroplanen. Detta genomförande sker bland annat i en grundverksamhet. Grundverksamheten består av tre delar, vilket tillsammans bildar ett sammanhang – förskolans vardag.

• Förskolans umgänge
• Förskolans rutiner
• Förskolans lek- och lärandemiljö

Förskolans umgänge

Umgänget handlar om de normer och värden förskolan prioriterar i en demokratisk grupp. Alla ska vara delaktiga oavsett kön, etnisk bakgrund, färdigheter etc. Alla barn i gruppen ska trivas och ha roligt. Gruppen i förskolan har alla förutsättningar att vara jämlik och skiljer sig från många andra grupper i samhället, tillexempel en del fotbollsskolor, där de som är duktigast får spela mest. I förskolan deltar alla barn utifrån var och ens förutsättningar. Barnen kan ha kommit olika långt i sitt växande. Just det faktum, att de befinner sig i olika faser i sin utveckling är en tillgång för gruppen. Barnen lär av varandra. De lär sig att vara i en grupp där alla är delaktiga, med sina likheter och olikheter, på samma premisser. I förskolan lär sig barnen grunderna för det sociala samspelet. De lär sig att hantera sig själva i relation till sina medmänniskor.

Pedagogerna skapar förutsättningar genom att lära ut olika förfaringssätt för social samverkan. Metoder att lära ut kan till exempel vara:

• Turtagning – hänsyn
• Sätta stopp – integritet, gränser
• Göra förlåt – empati

 

Förskolans rutiner

Rutinerna är förskolans sätt att organisera omsorg och annat ”görande” i sin vardag. Barnen kommer till förskolan med olika erfarenheter och kunskaper. Några brukar somna mellan sina vårdnadshavare i TV-soffan, andra somnar i en egen säng. Några barn får höra godnattsaga när de ska sova, andra är vara att somna ensamma. Det finns barn som inte är vana att sitta på en stol och äta, de kanske har ammats fram till dess att de börjar på förskolan medan andra har suttit med vid bordet tillsammans med familjen en längre period. Nu ska dessa individer somna tillsammans med kanske 15 andra barn på madrasser i ett rum. De ska sitta och äta vid ett bord tillsammans med 5-6 andra. Dessutom ska de lära sig hur de ska gå ut eller in i förskolans lokaler, utan att det uppstår trängsel, de ska lära sig hur man använder förskolans material, hur man beter sig i sandlådan och mycket, mycket mer. Barn tar gärna till sig rutiner och gör dem till sina, så länge de får tydliga och konsekventa signaler om vad som gäller. Barnen lär sig att vara och ta ansvar för en organisation där många människor är inblandade. De lät sig förskolans sätt att göra saker på.

 

Förskolans lek- och lärandemiljö

Lek- och lärandemiljön ska väcka och möta varje barns nyfikenhet, lust och intresse att lära sig. Förskolan är ett komplement till hemmet. Allt bör vara anpassat för att stimulera och utmana barnet kring de mål som läroplanen beskriver. Avdelningen ska tillhandahålla olika lekhörnor och material. Varje förskola/avdelning skapar sina förutsättningar för lek och andra aktiviteter utifrån sina resurser och läroplanens intentioner.

En grundverksamhet finns på alla förskolor i Sverige, den är bara mer eller mindre genomtänkt.  När arbetslaget är enigt om hur just deras grundverksamhet ska se ut och alla pedagoger drar åt samma håll, skapas en trygghet för både barn, vårdnadshavare och pedagoger. En medveten och funktionell grundverksamhet är en förutsättning för förskolans kvalitetsutveckling. Den bildar basen för vidare utvecklingsarbeten på förskolan/avdelningen, så att ny kunskap kan få fäste, när den kompletteras med verksamhetsplaner och olika teman.

Resultat

Barns utveckling och lärande är ett resultat av hur förskolan/avdelningen planerar och genomför sin grundverksamhet. När grundverksamheten är stökig, rörig och de vuxna stressar omkring, lär sig barnen förmodligen ” djungelns lag” – här får man klara sig bäst man kan. När grundverksamheten är demokratisk, tydlig och anpassad efter alla barn på avdelningen, blir barnen delaktiga i sin verksamhet och kan utnyttja miljön till fullo för sitt eget lärande.

Skall barnen utvecklas i den riktning läroplanen förespråkar måste avdelningen planera och genomföra en grundverksamhet som svarar upp mot läroplanen.

 

Undervisningsplan för införande av Grundverksamhet:

Observationsveckor

Syfte:

• Att lära känna barnen individuellt och i grupp.
• Att se/hitta barns intressen och behov och att använda dessa kunskaper för att utveckla verksamheten.

Grundförutsättningar

Beskriv det observerade nuläget i barngruppen: 

- vilka barn har vi i gruppen? Vilka behov finns?

- pedagogernas uppdrag/roller?

Introduktion av grundverksamhet

VARFÖR? (Syfte)

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,

(LpFö2018 s13)

MÅL

Arbetslagets delmål, exempel:

• Alla barn i gruppen ska veta vad som finns att leka med
• Alla barn på avdelningen skall veta hur umgänget fungerar i en grupp där alla deltar utifrån samma premisser (turtagning, ”sätta stopp” och ”göra förlåt”)
• Alla barn i gruppen ska veta hur avdelningens rutiner ser ut

 

VAD: (Innehåll)

Besvarar frågan om:

Vad – vilka aktiviteter ska vi fokusera på under grundverksamheten för att nå våra mål? Vad ska undervisningen innehålla? Ställ er frågan: Vad behövs för att..?

• Innehåll i verksamheten, vad ska vi erbjuda till en början?
• Miljö och material?
• Vad är viktigt att tänka på så att alla barn kan uppleva vår verksamhet som trygg, rolig och lärorik?
• Vad förväntar vi oss av barnet/gruppen? Vad är rimligt?
• Vad är viktigt att tänka på för att skapa bra förutsättningar för ett gott samarbete med vårdnadshavarna?

 

HUR? (Metod)

Besvarar frågan om:

Hur – Hur organiserar vi den planerade och den spontana undervisningen för att nå våra mål? Ställ er frågan: Hur gör vi för att…?

• Implementering av miljö och material, hur gör vi praktiskt?
• Förutsättningar för att kunna ”Påbörja – genomföra och avsluta” – vad innebär det? För barnen? För pedagog?

 

VEM?

Besvarar beskrivningen frågan om:

Vem – Vilka är det som ska delta? (skriv inga namn men beskriv till exempel om ni arbetar i liten grupp, helgrupp, halvgrupp) Vilken pedagog som gör vad? Hur möjliggör vi alla barns delaktighet?

 

NÄR?

Besvarar frågan om:

När - När under veckan/dagen sker den planerade undervisningen? När sker den spontana?

Gör ett schema för vem som gör vad under veckan.

Uppföljning och reflektion:

Arbetslagets frågor inför utvärdering av aktiviteter

• Hur har vårt förhållningssätt påverkat barnen?
• Vad var framgångsrikt?
• Hur skapades delaktighet för alla barn?
• Hur hanterade jag barnens frågor och kommentarer?
• Hur utmanar vi barnen vidare?

 

Arbetslagets frågor inför utvärdering av introduktion av Grundverksamhet, utifrån valda delmål

• Är alla barn introducerade i avdelningens lek- och lärandemiljö?
• Är alla barn introducerade i avdelningens umgängesformer?
• Är alla barn introducerade i avdelningens rutiner?
• Hur svarar våra delmål mot läroplanens mål och riktlinjer?

 

 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,