Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

De Abrahamitiska religionerna

Skapad 2020-03-26 11:57 i Hässelbygårdsskolan Stockholm Grundskolor
Vi börjar vårt arbete med religion i utgångspunkten Vad är religion? Varför finns det religioner? Varför läser vi religion? Därefter går vi vidare till att koncentrera oss på två av de abrahamitiska religionerna - judendomen och kristendomen.
Grundskola 7 – 9 Religionskunskap
Nu är det dags att börja arbeta med de Abrahamitiska religionerna - Judendomen, Kristendom och Islam.

Innehåll

Under några veckors tid kommer vi att arbeta med de Abrahamitiska religionerna. Målet är att ni skall jämföra dessa religioner med varandra gällande centrala punkter och personer. Vi kommer att ta reda på och lära oss följande om de tre olika religionerna:

 

·      Du ska ha kunskap om judarnas/kristnas/muslimers tro, syn på Gud, liv och död

·      Du ka ha kunskap om /kristnas/muslimers heliga skrifter

·      Du ska ha kunskap om /kristnas/muslimers historia

·      Du ska känna till några judiska/kristnas/muslimers högtider och riter

·      Du ska känna till olika /kristnas/muslimers inriktningar

·      Du ska känna till /kristnas/muslimers symboler

·      Du ska kunna jämföra /kristnas/muslimers religioner med varandra.

·      Du ska kunna resonera kring hur /kristnas/muslimers sätt att leva påverkar samhället och hur samhället påverkar deras liv och möjligheter att utöva sin tro.

 

 

 

Uppgifter

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
    Re
  • Centralt innehåll
  • Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
    Re  7-9
  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
    Re  7-9
  • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
    Re  7-9
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia.
    Re  7-9
  • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
    Re  7-9
  • Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
    Re  7-9

Matriser

Re
Kunskapskrav Abrahamitiska religionerna

Förmåga att analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa. Förmåga att analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället. Förmåga att reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet.

E
A
C
Världsreligionerna
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Likheter & skillnader
Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livs­åskådningar.
Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Samband med samhälleliga förhållanden
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållande­vis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.
Skildring av livsfrågor, livsåskådningars betydelse
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sam­manhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.

Förmåga att resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller. Förmåga att söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

E
A
C
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: