Odling

Under vår och höstterminen 2023 kommer vi att arbeta med odling. Hur kan man få någonting att gro? Vad behövs för att få grönsaker att växa? Vad kan växa på vår kolonilott?

Syfte, förmågor och kunskaper som ska utvecklas

• målet med att odla ätbara grönsaker är att eleverna ska få en förståelse för varifrån vi får vår mat, samt att vi själva kan påverka vår närmiljö. 

• att utveckla skolans kolonilott ihop med eleverna

• att under demokratiska former planera, utvärdera och samarbeta med projektet. 

• att känna till odling i ett historiskt perspektiv t ex jordbruksrevolutionen.
• att känna till och kunna benämna redskap som används för odling.
• att känna igen och kunna namnge vanliga grönsaker.
• att känna till hur ett frö utvecklas och några växters livscykel.
• att ta reda på vad ett frö behöver för att gro och växa. Samt vad som händer om man utesluter något som behövs.
• du ska utveckla din förmåga att skriva hypoteser och din förmåga att genomföra och dokumentera en undersökning.

Centralt innehåll

• Djur, växter och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
• Enkla fältstudier och experiment- planering, utförande och utvärdering.
• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

Undervisningens innehåll och uppgifter

Arbetsformer

• Vi kommer att prata om och experimentera med hur ett frö gror och växer.
• Vi kommer att odla olika frön med start i april.
• Vi kommer att utveckla vår kolonilott.
• Vad som ska planteras kommer styras av  vad vikingarna odlade. Eleverna kommer att vara delaktiga i hela processen fån frö till färdig grönsak, t ex sådd, skötsel, vattning, rensning, skörd.
• Vi kommer att samla kunskaper om odling under lektioner, filmer, läsning av texter och arbeta praktiskt med både experiment och på kolonilotten.

Utvärdering

• Utvärdering av diskussioner i elevgruppen

• Samtal med eleverna

• Laborationsrapporter och praktiskt arbete.

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i biologi.

Centralt innehåll

• Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett systematiskt sätt, samt namn på några vanligt förekommande arter.
• Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till naturbruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den.
• Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.

Uppgifter

Att grodda groddar (alfaalfa eller mungbönor)

Lägg 0,5 dl frön av Alfaalfa eller Mungbönor i en stor glasburk (eller ett speciellt kärl för groddning)

Fyll burken med rikligt med vatten och låt stå i 5-8 timmar.

Sätt ett glest tyg, gärna ett nät, över buken. Fäst det med en gummisnodd.

Slå av allt vatten och skölj fröna med nytt vatten, häll av även detta och låt burken stå upprätt med tyget kvar ovanpå.

Skölj fröna/ groddarna minst 3 ggr per dygn i ca 5-7 dagar.

Fröna kommer att gro och det växer ut en vit grodd, om burken står ljust kommer grodden att bli grön.

När grodden är tillräckligt stor (efter 5-7 dgr) sköljs den i rikligt med kallt vatten så att skalresterna sköljs bort.

Äts som de är eller läggs som pålägg på en bit bröd.

(Fördelen med alfaalfa och mungbönor är att de kan ätas råa, andra groddar från baljväxter behöver upphettas (kokas) och kokvattnet måste hällas bort för att gå att äta.)

Att läsa en fröpåse och plantera.

På en fröpåse finns mängder av information om hur just de fröna vill ha det för att bli till fina plantor. Det står hur mycket sol din växt vill ha och när det är dags att sätta fröet.

Du behöver kunna en del ord för att förstå hur du ska så fröet.

ordlista:

direktsådd= att fröet ska sås direkt i ditt land utomhus

försådd = att fröet behöver sås inomhus och sedan sätts ut i ditt land som en liten planta

sådjup = hur långt ner i marken ditt frö vill vara

plantavstånd = hur lång det ska vara till nästa frö i en rad/fåra

radavstånd = hur långt det ska vara mellan dina rader/fåror med fröer

fåra = att du drar ett långt streck med tex en planteringsspade som är precis så djupt som ditt frö vill planteras.

Ofta står det vilken månad det är bäst att sätta fröet men på en del påsar står det istället "så fort jorden reder sig", det betyder att du kan plantera fröet så fort snön har smält bort och marken torkat så att du kan göra en fåra i marken utan att jorden klibbar fast på dina redskap. Sen lägger du dina frön i fåran med det avstånd det stod på påsen och lägger sedan tillbaka jorden i fåran.

Markera alltid var du har sått någonting. Det kan du göra genom att lägga en sten i båda ändarna av din fåra eller genom att stick ner en pinne i varje ända av fåran.

Att förodla

(Samla gärna mjölkkartonger att använda som krukor.)

Starta med att tillverka papperskrukor av tidningspapper.

Fyll dessa till hälften med plantjord.

Kontrollera på fröpåsen hur djupt ditt frö vill vara.

Lägg i såjord, ca 1/4 av krukans höjd (beror på hur djupt ditt frö vill vara, det ska finnas plats att lägga på så mycket såjord som ditt frö vill vara djupt ner).

Lägg i ditt frö.

Lägg såjord ovanpå till rätt djup för fröet.

Vattna.

Ställ gärna på ett vattentät fat som är täckt med ett tjock laget tidningspapper som är ordentligt genomblött.

När alla krukor är sådda och står på fatet, lägg på ett genomskinligt plastlock eller täck med gladpack och låt stå ganska varmt, gärna nära ett element.

När fröna grott så behöver plantan stå ljust och gärna lite svalare. Ta bort locket.

Plantera om din planta i en avskuren mjölkförpackning eller annan kruka när rötterna börjar tränga igenom papperskrukan. Du ska inte ta bort pappret (som är din pappersruka), men om det sticker upp mycket papper ovanför jorden kan du ta bort bara det.

När du planterar om så lägg fört lite plantjord i mjölkkartongen, ställ ner din papperskruka och fyll på med jord runtom. tryck till jorden lite lätt så att din planta står stadigt i sin nya, större kruka.

Låt stå ljust tills det är dags att plantera ut.

Att undersöka ett frö (stora vita bönor)

Grupparbete, ca 2-3 barn per grupp.

"Bönan"

Ta ett frö = en stor vit böna

Mät hur lång, bred och tjock den är. Skriv upp era siffror.

Fyll ett glas/mugg med vatten och lägg ner bönan i vattnet.

Vänta till nästa dag.

Plocka upp bönan och mät hur lång, bred och tjock den nu är.

Skriv upp era siffror. Jämför!

Ta en plastficka och stoppa ner en servett som ni blött ner så att den är ordentligt blöt men inte droppar.

Stoppa ner er böna i plastfickan så att den vilar på servetten.

Fäst upp plastfickan på ett fönster så att er böna får vatten, ljus och lite luft.

Titta till er böna varje dag och rita och skriv vaad som händer med det. Vattna om ni tycker att det börjar se torrt ut.

När er böna fått rot och blad är det dags att titta närmare på den med stereolupp. Vad ses ni? Rita och beskriv.

Val: Antingen sprättar ni upp och tittar efter även inuti eller så tar ni och planterar bönan i en kruka i fönstret.

Rosenbönrace eller blomma-för-dagen-race

Vems böna växer snabbast och blir högst och/ eller börjar blomma först?

Välj en snabbväxande och högväxande sorts frö. Rosenbönor eller Blomman-för-dagen är bäst. Många sorter vill få läggas i blöt innan de planteras. Läs på blompåsen!

Sätt era bönor i var sin kruka i fönstret (mjölkförpackningar, plastmuggar mm funkar bra). Kom ihåg att vattna lagom. De vill aldrig bli torra men för blött funkar inte heller, då ruttnar bönan. Lagom är när det känns fuktigt men inte blött...

Gör ett streck med whiteboardpenna hur höga de blivit och kom i håg att anteckna dag och längd i en tabell varje dag. Går också bra att göra diagram!

bilder till odlingsord

odlingsord.odt

kolonilotten karta

Karta över kolonilotten.pdf