Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Matematik, sannolikhet och statistik
Innehåll
Sannolikhet och statistik åk 7
Sid 220 - 269 i Matematik X
Syfte ur Lgr11
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
· formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, (problemlösning)
· använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, (begrepp)
· välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, (metod)
· föra och följa matematiska resonemang, och (resonemang)
· använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (kommunikation)
Centralt innehåll
- Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer
- Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg
- Hur lägesmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar
Ämnesinnehåll
· Likformig och olikformig sannolikhetsfördelning
· Beräkna sannolikheten
· Frekvenstabeller, stolpdiagram, stapeldiagram och linjediagram
· Relativ frekvens
· Lägesmått som typvärde, medelvärde och median
· Cirkeldiagram
Viktiga begrepp (matteord):
Sannolikhet slumpmässigt försök utfall variabel
likformig sannolikhetsfördelning olikformig sannolikhetsfördelning medelvärde median typvärde frekvens relativ frekvens
stolpdiagram stapeldiagram linjediagram
cirkeldiagram medelpunktsvinkel
Undervisningen
- Vi pratar om och diskuterar grundläggande begrepp.
- Vi färdighetstränar i matematikboken och i häfte samt på stenciler.
- Vi har uppgifter som vi går igenom på tavlan.
- Vi utför olika uppgifter i grupp samt diskuterar och redovisar vad vi kommit fram till.
Bedömning
Hur ska det bedömas?
- Kontinuerligt under lektionerna vid genomgångar och diskussioner.
- Vid muntliga diskussioner av gemensamma problem/laborationer under lektionerna.
- Ev en inlämningsuppgift.
- Skriftligt prov.
Vad ska bedömas?
Problemlösning och metoder.
- Kvalitén på de metoder och strategier du använder.
- Hur väl du genomför procedurer och beräkningar.
- På vilken nivå du tolkar resultat och drar slutsatser.
Begrepp.
- På vilken nivå du visar kunskap om matematiska begrepp och samband mellan dessa.
Resonemang.
- Kvaliteten på dina analyser, slutsatser, reflektioner och matematiska resonemang.
- I viken grad du följer, framför och bemöter matematiska resonemang.
Kommunikation
- Kvaliteten på dina redovisningar. Hur väl du använder matematikens uttrycksformer och språk.
- På vilken nivå du ställer frågor, framför och bemöter åsikter och argument och hur du för diskussionerna framåt
Problemlösning och metoder.
- Kvalitén på de metoder och strategier du använder.
- Hur väl du genomför procedurer och beräkningar.
- På vilken nivå du tolkar resultat och drar slutsatser.
Kommunikation
- Kvaliteten på dina redovisningar. Hur väl du använder matematikens uttrycksformer och språk.
- På vilken nivå du ställer frågor, framför och bemöter åsikter och argument och hur du för diskussionerna framåt.
Preliminär veckoplanering, Sannolikhet och statistik
|
Vecka |
Ämnesinnehåll |
sidor |
|
16 |
Kan du det här? (socrative) Sannolikhet Likformig- och olikformig sannolikhetsfördelning Tabeller och diagram
|
s.220 s.222-227 s.228-232 |
|
17 |
Relativ frekvens Lägesmått |
s.233-238 s.239-249
|
|
18 |
Cirkeldiagram Uppsamling/fördjupning
|
s.250-254 |
|
19 |
Blandade uppgifter Träna/utveckla sannolikhet och statistik Vad minns du? (socrative) Övningsprov 1
|
s.255-257 s.258-261 |
|
20 |
Förmågorna i fokus Övningsprov 2 Repetition Matteprov torsdag 14/5 (preliminärt)
|
s.262-267 |
|
21 |
Problemlösning
|
|
MATRIS Kunskapskrav matematik
|
|
E |
C |
A |
|
Hur väl eleven genomför procedurer och beräkningar. Kvaliteten på de metoder som eleven använder. |
METOD
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
|
METOD
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
|
METOD
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
|
|
Kvaliteten på de metoder och strategier som eleven använder. Hur väl eleven tolkar resultat och drar slutsatser. |
PROBLEMLÖSNING
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
|
PROBLEMLÖSNING
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget.
|
PROBLEMLÖSNING
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
|
|
I vilken grad eleven visar kunskap om matematiska begrepp och samband mellan dessa. |
BEGREPP
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
BEGREPP
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
BEGREPP
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
|
|
Kvaliteten på elevens analyser, slutsatser och reflektioner och andra formerav matematiska resonemang. |
RESONEMANG
Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
|
RESONEMANG
Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. |
RESONEMANG
Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
|
|
Kvaliteten på elevens redovisning. Hur väl eleven använder matematiska uttrycksformer (språk och representation). |
KOMMUNIKATION
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. |
KOMMUNIKATION
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. |
KOMMUNIKATION
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. |
