REPORTAGE

PLANERING ARBETSOMRÅDE SÅRBARHET Svenska/Svenska som andraspråk Du kan ständigt i olika medier se de fruktansvärda konsekvenserna av olika naturkatastrofer. Förra året var det bland annat cyklonen Idai som drabbade 1,6 miljoner människor på det södra halvklotet. Kanske har du också sett bilder från tsunamikatastrofen 2004. Eller har du kanske på näthinnan svältande människor i Afrika på grund av svår torka. Detta är exempel på några olika typer av naturkatastrofer. Exempel på andra naturkatastrofer är vulkanutbrott, jordbävningar och översvämningar. Under det här arbetsområdet ska du lära dig mer om orsakerna till, konsekvenserna av och eventuella lösningar på dessa olika naturkatastrofer.

Bedömningsuppgift

SO/SV – Skriftlig enskild uppgift - Reportage om en valfri naturkatastrof (sid.9-10).

Till bedömningsuppgiften finns kopplad matris där det tydligt framgår vilka kunskapskrav som krävs för olika nivåer. Utöver bedömningsuppgiften bedöms givetvis också de förmågor du visar på lektionerna. Kom ihåg att lektionerna är en scen där du har möjligheten att visa upp dina förmågor!

 

Vilken hjälp kommer du få?

o   Din egen förförståelse.

o   Min, din egen och klasskompisars respons.

o   Planeringshäftet med övningsuppgifter.

o   PP/genomgångar/filmer.

o   Olika modeller, t.ex. analysmodellen och EPA-modellen och sambandskedjor.

 

Viktiga begrepp inom arbetsområdet

Brödtext
Ingress
Konstatera
Återge
Intervju
Nutidsplan
Dåtidsplan

 

 

Övningsuppgift 1

Förförståelse begreppen

1.    Välj ut de fem begrepp på sid.4 som du är mest osäker på.

2.    Ta hjälp av varandra i gruppen och försök att reda ut begreppens betydelse.

3.    Redovisa för klassen de begrepp ni fortfarande är osäkra på.

4.    Avslutningsvis försöker vi att tillsammans reda ut vad de begrepp betyder som ni eventuellt inte lyckats att reda ut.

 

Övningsuppgift 2, Förförståelse

Gå till gleerups.se och gå in på läromedlet svenska/svenska som andraspråk 7-9. Gå till kapitlet som heter ”Reportage – en text som är här och nu”. Arbeta med uppgiften ”Förförståelse”. Svara i gleerups.se.

Övningsuppgift 3, Vad är ett reportage?

Arbeta med delkapitlet som heter ”Vad är ett reportage?”. Läs modelltext 1 och modelltext 2 – arbeta sedan med läsförståelseuppgifterna till varje text.

Övningsuppgift 4, Testa dig själv.

Arbeta med uppgiften ”testa dig själv”.

Övningsuppgift 5, ”Att tänka på när du skriver ett reportage”.

Arbeta igenom alla övningsuppgifter i denna del innan ni börjar skriva.

 

Recept på Reportage

Reportage

Ett reportage är en längre tidningstext som berättar ingående om en person, e plats eller aktuell händelse. Det som skiljer reportage från en nyhetsartikel är att ett reportage ska vara mer personligt och innehålla både miljö- och personbeskrivningar. När man läser ett reportage ska man få känslan av att vara på plats.

1.     Inledning

Ett reportage ska ha en rubrik och en ingress. Rubriken och ingressen är det som ska fånga läsarens intresse, det som får läsaren att lä sa hela ditt reportage. Ingressen är den korta text som inleder. Den ska skrivas med kursiv text och är en slags sammanfattning av huvudinnehållet.

2.    Brödtext

Resten av texten i reportaget kallas för brödtext. Här fördjupar journalisten det han eller hon vill berätta om. Det gör journalisten genom att variera sin text med beskrivningar, fakta och intervjuer. Journalisten ska skriva vad hon eller han har sett, hört eller upplevt, därför finns journalisten med i texten. Ex.

Vi sitter i Evelinas bulldoftande kök…

När journalisten ska citera, alltså skriva exakt vad personen svarar på en fråga gör man det med ett talstreck. Ex.

-        Jag kunde inte låta bli. Jag var tvungen att vara spela, spela, spela.

Eller så återberättar journalisten. Ex.

Hon säger att hon måste få skämta om det hemska. Att det är en del av terapin.

När journalisten ställer frågor gäller samma sak som svar. Antingen direkt citat av frågan eller återberättande. Exempel, se ovan.

Eftersom ett reportage ofta är en fördjupning av något så har journalisten samlat på sig fakta.

                  Under 2008 omsattes 40 miljoner kronor i olika spel i Sverige…

3.    Avslutning

Att avsluta reportaget på ett spännande sätt är lika viktigt som att ha en lockade rubrik och ingress. Ett effektivt sätt att avsluta på är att beskriva en situation som förhoppningsvis stannar kvar hos läsaren. Ex.

                  Sedan naglar hon fast blicken i mig och skrattar sitt klingande skratt.

-        Men vi ska arbeta ihop till en, inte vinna en!

Sakligt innehåll

Ett reportage är en journalistisk text. Därför bör innehållet vara sakligt. Det betyder att det som står i texten ska vara sant. Den som reportaget handlar om ska känna igen sig själv i det.

Lekfullt språk

För att få läsaren att vilja läsa vidare arbetar du som journalist medvetet med ditt språk och försöker hitta lekfulla sätt att beskriva och uttrycka

                 

 

 

Uppgifter

Bedömningsuppgift, Reportage, enskilt

ORSAKER, KONSEKVENSER OCH LÖSNINGAR PÅ NATURKATASTROFER

Uppgift:

1. Välj en av följande naturkatastrofer: jordbävning, översvämning eller svår torka.

2. Välj vilket drabbat område du ska besöka (tänk på att det måste vara ett område som kunde ha drabbats av naturkatastrofen i verkligheten).

3. Du ska nu skriva ett reportage baserat på dina intervjuer med drabbade, räddningspersonal, experter eller myndigheter.

4. Det du ska få svar på är:

1) Vilka är orsakerna till naturkatastrofen?

2) Vilka är konsekvenserna av naturkatastrofen?

3) Vad har man gjort för att förebygga?

4) Vad mer kunde man ha gjort för att lindra konsekvenserna?

Texten ska skivas enligt mallen för hur ett reportage ska skrivas. Max 3 sidor. Finns på sidan:

Inlämning sker: