Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

REPORTAGE

Skapad 2020-04-15 11:53 i Östergårdsskolan Halmstad
Grundskola F – 9
PLANERING ARBETSOMRÅDE SÅRBARHET Svenska/Svenska som andraspråk Du kan ständigt i olika medier se de fruktansvärda konsekvenserna av olika naturkatastrofer. Förra året var det bland annat cyklonen Idai som drabbade 1,6 miljoner människor på det södra halvklotet. Kanske har du också sett bilder från tsunamikatastrofen 2004. Eller har du kanske på näthinnan svältande människor i Afrika på grund av svår torka. Detta är exempel på några olika typer av naturkatastrofer. Exempel på andra naturkatastrofer är vulkanutbrott, jordbävningar och översvämningar. Under det här arbetsområdet ska du lära dig mer om orsakerna till, konsekvenserna av och eventuella lösningar på dessa olika naturkatastrofer.

Innehåll

 

Bedömningsuppgift

 

SO/SV – Skriftlig enskild uppgift - Reportage om en valfri naturkatastrof (sid.9-10).

 

Till bedömningsuppgiften finns kopplad matris där det tydligt framgår vilka kunskapskrav som krävs för olika nivåer. Utöver bedömningsuppgiften bedöms givetvis också de förmågor du visar på lektionerna. Kom ihåg att lektionerna är en scen där du har möjligheten att visa upp dina förmågor!

 

 

 

Vilken hjälp kommer du få?

 

o   Din egen förförståelse.

 

o   Min, din egen och klasskompisars respons.

 

o   Planeringshäftet med övningsuppgifter.

 

o   PP/genomgångar/filmer.

 

o   Olika modeller, t.ex. analysmodellen och EPA-modellen och sambandskedjor.

 

 

 

Visa källbilden

 

Viktiga begrepp inom arbetsområdet

 

Brödtext

 

Ingress

 

Konstatera

 

Återge

 

Intervju

 

Nutidsplan

 

Dåtidsplan

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

 

Övningsuppgift 1

 

Förförståelse begreppen

 

1.    Välj ut de fem begrepp på sid.4 som du är mest osäker på.

 

2.    Ta hjälp av varandra i gruppen och försök att reda ut begreppens betydelse.

 

3.    Redovisa för klassen de begrepp ni fortfarande är osäkra på.

 

4.    Avslutningsvis försöker vi att tillsammans reda ut vad de begrepp betyder som ni eventuellt inte lyckats att reda ut.

 

Visa källbilden


 

 

Övningsuppgift 2, Förförståelse

 

Gå till gleerups.se och gå in på läromedlet svenska/svenska som andraspråk 7-9. Gå till kapitlet som heter ”Reportage – en text som är här och nu”. Arbeta med uppgiften ”Förförståelse”. Svara i gleerups.se.

 

Övningsuppgift 3, Vad är ett reportage?

 

Arbeta med delkapitlet som heter ”Vad är ett reportage?”. Läs modelltext 1 och modelltext 2 – arbeta sedan med läsförståelseuppgifterna till varje text.

 

Övningsuppgift 4, Testa dig själv.

 

Arbeta med uppgiften ”testa dig själv”.

 

Övningsuppgift 5, ”Att tänka på när du skriver ett reportage”.

 

Arbeta igenom alla övningsuppgifter i denna del innan ni börjar skriva.

 

 


Recept på Reportage

 

Reportage

 

Ett reportage är en längre tidningstext som berättar ingående om en person, e plats eller aktuell händelse. Det som skiljer reportage från en nyhetsartikel är att ett reportage ska vara mer personligt och innehålla både miljö- och personbeskrivningar. När man läser ett reportage ska man få känslan av att vara på plats.

 

1.     Inledning

 

Ett reportage ska ha en rubrik och en ingress. Rubriken och ingressen är det som ska fånga läsarens intresse, det som får läsaren att lä sa hela ditt reportage. Ingressen är den korta text som inleder. Den ska skrivas med kursiv text och är en slags sammanfattning av huvudinnehållet.

 

2.    Brödtext

 

Resten av texten i reportaget kallas för brödtext. Här fördjupar journalisten det han eller hon vill berätta om. Det gör journalisten genom att variera sin text med beskrivningar, fakta och intervjuer. Journalisten ska skriva vad hon eller han har sett, hört eller upplevt, därför finns journalisten med i texten. Ex.

 

Vi sitter i Evelinas bulldoftande kök…

 

När journalisten ska citera, alltså skriva exakt vad personen svarar på en fråga gör man det med ett talstreck. Ex.

 

-        Jag kunde inte låta bli. Jag var tvungen att vara spela, spela, spela.

 

Eller så återberättar journalisten. Ex.

 

Hon säger att hon måste få skämta om det hemska. Att det är en del av terapin.

 

När journalisten ställer frågor gäller samma sak som svar. Antingen direkt citat av frågan eller återberättande. Exempel, se ovan.

 

Eftersom ett reportage ofta är en fördjupning av något så har journalisten samlat på sig fakta.

 

                  Under 2008 omsattes 40 miljoner kronor i olika spel i Sverige…

 

3.    Avslutning

 

Att avsluta reportaget på ett spännande sätt är lika viktigt som att ha en lockade rubrik och ingress. Ett effektivt sätt att avsluta på är att beskriva en situation som förhoppningsvis stannar kvar hos läsaren. Ex.

 

                  Sedan naglar hon fast blicken i mig och skrattar sitt klingande skratt.

 

-        Men vi ska arbeta ihop till en, inte vinna en!

 

Sakligt innehåll

 

Ett reportage är en journalistisk text. Därför bör innehållet vara sakligt. Det betyder att det som står i texten ska vara sant. Den som reportaget handlar om ska känna igen sig själv i det.

 

Lekfullt språk

 

För att få läsaren att vilja läsa vidare arbetar du som journalist medvetet med ditt språk och försöker hitta lekfulla sätt att beskriva och uttrycka

 

                 


 


 

 

Uppgifter

  • Bedömningsuppgift, Reportage, enskilt

Matriser

Beödmningsmatris kopplad till bedömningsuppgit, reportage

E
C
A
Analysförmågan
Du skriver med i huvudsak fungerande anpassning till genren.
Du skriver med relativt väl fungerande anpassning till genren.
Du skriver med väl fungerande anpassning till genren.
Kommunikativa förmågan
Du skriver ett reportage med viss språklig variation, enkel meningsbyggnad och i huvudsak fungerande anpassning till skriftspråkets normer för stavning och skiljetecken. Dina citat och dialoger fungerar i huvudsak. I texten finns enkla beskrivningar.
Du skriver ett reportage med relativt god språklig variation, utvecklad meningsbyggnad och relativt väl fungerande anpassning till skriftspråkets normer för stavning och skiljetecken. Dina citat och dialoger fungerar relativt väl. I texten finns passande beskrivningar.
Du skriver ett reportage med god språklig variation, välutvecklad meningsbyggnad och väl fungerande anpassning till skriftspråkets normer för stavning och skiljetecken. Dina dialoger och citat är välfungerande. I texten finns välfunna och medvetna beskrivningar.
Metakognitiva förmågan
Du väljer och använder dig av i huvudsak fungerade strategier för att förstå och göra dig förstådd.
Du väljer och använder dig av relativt väl fungerade strategier för att förstå och göra dig förstådd.
Du väljer och använder dig väl fungerade strategier för att förstå och göra dig förstådd.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: