Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Första världskriget

Skapad 2020-04-15 11:48 i Vallåsskolan Halmstad
Grundskola 7 – 9 Historia
I det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med första världskriget och ryska revolutionen. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser.

Innehåll

Syfte

Genom att studera nationalism, imperialism och första världskriget ska du ges möjlighet att skaffa dig en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, personer, kulturmöten och utvecklingslinjer. Du ska även skaffa dig insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden. Du ska även kritiskt granska, tolka och värdera källor, som grund för att skapa historisk kunskap.

 

Arbetsgång och bedömning

Vi kommer att utgå från frågeställningen: vilka var de viktigaste orsakerna och konsekvenser av första världskriget och den ryska revolutionen. Men även vilka spår vi kan se av dessa händelser idag.

Arbetet kommer bestå utav genomgångar, filmklipp, diskussion enligt EPA, bildanalys och arbete med frågeställningar.

Området kommer bedömas under lektionstillfällen, diskussioner och en inlämningsuppgift. 

 

 Det här ska du kunna efter avslutat arbetsområde: 

 

  • Förstå de bakomliggande orsakerna till kriget.
  • Kunna redogöra för viktiga händelser och personer.
  • Kunna använda centrala begrepp.
  • Kunna resonera kring konsekvenserna av första världskriget.
  • Förstå hur den ryska revolutionen påverkade nationen och krigets slutskede.
  • Kunna se kriget ur olika perspektiv.

 

Viktiga begrepp inför området:

Koloni: En administrativ region eller bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel. Organiserad strävan att bilda eller upprätthålla kolonier kallas kolonialism.

Kolonialism: Staters eller gruppers erövring och behärskande av, för dem, mer eller mindre främmande territorier. Det kan även involvera exploatering samt införande av den egna kulturen eller civilisationen. Enligt vissa synsätt krävs en mer omfattande migration till det koloniserade området för att man skall kunna tala om kolonialism, enligt andra synsätt räcker dominans.

Nationalism: En världsåskådning som tar sin utgångspunkt i gemenskapen inom nationernas gränser. Nationalismen hyllar nationen, kulturen, historien och slår vakt om nationalstaten och dess intressen. Den som bekänner sig till nationalismen benämns nationalist. Nationalismen uppkom i Europa under 1700-talet och ledde under 1800-talet till skapandet av nationalstaterna, som vi känner dem idag.

Stormakt: En stormakt är ett land som på något sätt är överlägset andra länder. För att vara en stormakt krävs oftast en relativt stor befolkning, en stark ekonomi som gör det möjligt att ha en stark militärmakt. Allt detta sammantaget ger en stormakt även en politisk makt.

Fronten: En front är den främre gränsen, t.ex. dit en armé som längst kommit och där striderna med fienden sker.

Mobilisera: När en stat omorganiseras och förbereder sig inför ett krig.

Allians: En överenskommelse och ett förbund mellan t.ex. stater.

Kapprustning: När nationer försöker vinna militär överlägsenhet gentemot varandra genom att mobilisera och rusta upp sina egna militära resurser så att de överträffar rivalernas (de potentiella fiendernas).

Etnisk: Folkgrupp med gemensamma utmärkande drag såsom historia, kultur, hudfärg o.s.v. [grovt förenklat]

Diplomati: Underhandlande verksamhet mellan länder som gäller staters ömsesidiga förbindelser. Det övergripande syftet med diplomati är att lösa internationella konflikter på fredlig väg och förhindra nya genom att upprätthålla en maktbalans.

 

Begrepp ryska revolutionen:

Revolution: En snabb eller djupgående förändring, en fullständig omformning av ett lands politiska, ekonomiska och/eller sociala system.

Reform: Att omforma, omgestalta, förbättra. En förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället.

Sovjet:  Begreppet betyder "råd" på ryska och användes inom den ryska socialismen i början av 1900-talet.

Bolsjeviker: Medlemmar i den ena av de två fraktioner som bildades 1903 efter en splittring av Rysslands socialdemokratiska arbetarpartiet.  Bolsjevikerna var inspirerade av marxismens idéer och strävade efter att få med sig både arbetarna och bönderna i en revolution. Bolsjevikerna ville i sitt partiprogram införa proletariatets (arbetarnas) diktatur och övergå till en gemensam planerad ekonomi (planekonomi).

Kommunism: En uppsättning politiska idéer som förknippas med Karl Marx och som har utvecklats av andra, däribland Lenin. Kommunismen går ut på att skapa ett gemensamt ägande av produktionsmedlen och ett klasslöst samhälle.

Statskupp: Olagligt maktövertagande i en stat utfört av en mindre grupp. En statskupp kan ske med användande av våld, hot om våld eller endast genom politiska medel.

Inbördeskrig: Ett krig i vilket de stridande parterna tillhör samma stat.

Uppgifter

  • Sista uppgiften - Konsekvenser

  • Konsekvenserna första världskriget

  • Ryska revolutionen

  • Vad ni ska kunna till provet 13/5

  • Text 4 Sammanfattning Första världskriget

  • Text 3 Östfronten

  • Text 2 Livet i skyttegravarna på Västfronten

  • Text 3 Skyttegravskrig på Västfronten

  • Text 2 kotten i Sarajevo

  • Text 1 Nationalism & imperialism

  • Text 1 Nationalis & imperialism

  • Text 1 Nationalis & imperialism

  • Powerpoint första världskriget

  • Första världskriget arbetsuppgift

  • Bedömningsuppgift

  • Instuderingsfrågor

  • Inlämningsuppgift

  • Inlämningsuppgift första världskriget

  • Öva inför test 26/10

  • Öva inför test 26/10

  • Arbetsmaterial

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
    Hi
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
    Hi
  • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
    Hi
  • Centralt innehåll
  • Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
    Hi  7-9
  • Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
    Hi  7-9
  • De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
    Hi  7-9
  • Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
    Hi  7-9

Matriser

Hi
Halmstad Historia - Kunskapskrav åk 9

E
C
A
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: