Kranvatten, avloppsvatten och sopor

Rent och gott vatten ur kranen är en självklarhet för oss i Sverige. Att få sina sopor hämtade, kunna sortera sitt avfall, duscha och ha ett fungerande avlopp tar de flesta också för givet. Hur funkar det? Vi lär oss om hur det fungerar och hur viktiga de här funktionerna är för vårt samhälle- men också hur vi tillsammans kan arbeta för att Stockholm blir en hållbar stad. Källa: www.svoa.se/skola

Vi kommer att arbeta med tre arbetsområden.

1. Varifrån kommer kranvattnet?

2. Vart tar det smutsiga vattnet vägen?

3. Varifrån kommer alla sopor, och vad händer med dem sedan?

1 a) Vattnets väg från Mälaren till kranen.

Film om vatten, Power Point, berättelse om Alva och Ali.

Faktatext om vattnets väg från Mälaren till kranen. 

NO boken s. 42- 43 "Vattnet hemma i kranen". 

b) Vilka har druckit vattnet innan dig? Vattnets kretslopp. 

Eleverna Illustrerar vattnets kretslopp.

Film; vattenmannen och Speed. 

Berättande text med rubriken; "Vilka har druckit vattnet innan dig?"

c) Avdunstning

Experiment, gör ett kretslopp/ klass i en stor glasburk. 

d) Geografi; Mälarens placering

Var ligger vattenverken i Stockholm?

Film; Välkommen till staden: Janne gör dricksvatten ( 9 minuter). 

Film: Barr och Pinne räddar världen, Hav och kretslopp (9 minuter).

Film: Superhemligt; Blombuset (hur fungerar vattentryck?) (6 minuter)

Var ligger Mälaren? Titta på kartan, promenad för att titta på Mälaren.

e) Vatten-sången. 

f) Övning; transportera vatten. 

Barnen ställer sig på led. Alla har varsin mugg. Det första barnet står vid en hink full med vatten. Det sista barnet står vid en tom hink. När startsignalen går fyller den första sin mugg med vatten ur hinken och häller sedan vattnet från sin mugg till nästa barns mugg osv. Siste hen häller innehållet i sin mugg i den tomma hinken. Fortsätt "flytta" vattnet från den första till den sista hinken tills den förutbestämda  tiden är slut. 

g) Blandningar och lösningar.

Sand, salt och vatten. Blanda saft.  

2 a) Avlopp.

Berättelse om Alva och Ali. Power Point.

Film: Välkommen till staden: Om avloppsvatten.

Film: Barr och Pinne räddar världen: Toalettvett. 

b) experiment; olika sorters papper läggs i burkar med vatten över natten (toalettpapper, handtorkspapper, våtservetter, vitt A4, hushållspapper). Gör en hypotes.  

Vad är skillnaden mellan de olika papperssorterna när de har legat i vatten? Varför får bara toalettpapper slängas i toaletten?

c) Uppdrag utbilda en vuxen

Eleverna får i uppdrag att berätta för en vuxen om vad de lärt sig i skolan. T.ex. kan de ge den vuxne tre tips om hur de kan vara snällare mot vattnet.

d) Uppdrag; hur kan vi lämna ifrån oss så rent vatten som möjligt till avloppsverken? 

Rita vattnets väg från hemmet till Östersjön.

avloppsreningsverk, biogas, 

 3a ) Sopor 

Berättelse om Alva och Ali. Power Point.

Film om sopor från Stockholmvatten.

Film: Välkommen till staden: Om sopor. Sli.se 

Faktatext från Stockholm vatten.

b) Sorteringsövning

Sopor ska sorteras, var ska de lämnas?

c) Skapa av skräp- återbruk. 

d) Utbilda en vuxen. Förklara hur olika sopor ska sorteras, ge tips på hur man kan minska mängden av sopor.

e) Minska matsvinnet på skolan! Är du redo att minska matsvinnet? 

Varför ska man inte slänga mat? Ta lagom. Ta flera gånger. 

Rita affischer och pryd matsalen med. 

f) Återvinn

Film; Matildas mattegåta (4 minuter) sli.se 

Bar och Pinne räddar världen: Glas och tidningar avsnitt 1. 

Filmer om återvinning från Förpacknings- och tidningsinsamlingen. 

Här finns mer

www.pantamera.nu 

www.pantresan.nu 

Eleverna kommer att få; Lyssna till berättelser, Titta på film,  diskutera, läsa fakta, göra olika övningar och uppdrag.

Läroplanskopplingar

Syfte

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• söka information från olika källor och värdera dessa.
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
• Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.
• Vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.
• Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
• Enkla naturvetenskapliga undersökningar.
• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.
• Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
• Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
• Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.