Biologi - ryggradsdjur

Djurriket är indelat i två huvudgrupper. Den ena består av ryggradslösa djur, alltså de som saknar egentligt skelett eller har ett yttre skelett. Den andra stora gruppen består av ryggradsdjur om omfattar alla de djur som har ett inre skelett. Vi ska under ett antal veckor arbeta med ryggradsdjuren och då koncentrera oss på fåglar, fiskar och däggdjuren.

 

Innehåll:

Vi kommer att se mycket film under detta arbetsområde så att vi kan möte ryggradsdjur från hela världen. Det kommer att bli mycket diskussioner och vi kommer att träna mycket på att läsa faktatext, plocka ut viktig fakta och sedan bearbeta den.

Som avslutning på arbetsområdet kommer alla att göra ett enskilt arbete som ska redovisas muntligt. 

Filmerna vi kommer att se här hämtade från ILT - Begreppa, Studi.se, urplay och från privat ägo.

I klassrummet vi har skapat finns tillgång till det material vi jobbar med.

Undervisningsmål:

När du arbetat med det här området skall du kunna:

• att djurriket är indelat i två huvudgrupper; Ryggradsdjur och ryggradslösa djur och skillnaden mellan dessa.
• något om Charles Darwin och hans evolutionsteori - "det naturliga urvalet"
• vad som kännetecknar de olika djurgrupperna vi arbetat med - fåglar, fiskar och däggdjur
• nämna några djur i varje grupp
• ge exempel på några svenska djur inom varje grupp

Undervisning/Arbetssätt

Vi lär oss genom att vi:

• har gemensamma genomgångar med grundläggande kunskaper inom området 
• läser faktatexter och ser film med efterföljande diskussioner där utrymme ges för att resonera innehåll samt ställa och svara på frågor
• fördjupar oss enskild om valfritt djur
• delger varandra genom redovisning av fördjupningsarbete

Bedömning

Vi bedömer din förmåga att:

• delta i diskussioner och koppla dina resonemang till tidigare samt nyvunnen kunskap
• förstå och använda dig av viktiga begrepp, specifika för området  när du diskuterar och drar slutsatser i frågor som rör ämnet, både muntligt och skriftligt.
• utföra ett fördjupningsarbete om ett djur genom att följa en given planering
• söka fakta om djur genom att ta olika källor till hjälp
• använda informationen/fakta på rätt sätt när du skapar din Powerpoint och din text och redovisar.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Syfte

• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Centralt innehåll

• Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
• Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
• Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
• Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
• Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.