De tre abrahamitiska religionerna - tre av världsreligionerna

Vad är religion? De tre religionerna kristendom, judendom och islam kallas för de Abrahamitiska religionerna och är tre av våra världsreligioner. De har mycket gemensamt men vilka likheter och skillnader finns det? Du ska få lära dig lite om dessa tre religioners viktigaste texter, högtider och traditioner med utgångspunkt i hur och när Sverige blev ett kristet land i slutet av vikingatiden.

Vad vi ska lära oss. Varför just detta?

Arbetsområdet handlar om vad religion är och vad människor tror på. Vi kommer att arbeta med de tre religionerna kristendom, judendom och islam med: 

• viktiga platser och byggnader
• tankar om rätt och fel
• att känna till skillnader och likheter i de olika religionerna.
• högtider och symboler 
• berättelser från de olika religionerna.

Hur ska vi lära oss detta?

Vi kommer att arbeta så här:

• gemensamma genomgångar och diskussioner
• titta på film och bildspel
• läsa och skriva texter 

Vad som kommer att bedömas:

Vi kommer bedöma din förmåga att berätta om:

• de olika högtiderna i respektive religion
• de olika symbolerna
• någon berättelse ur respektive religion
• någon likhet och skillnad mellan religionerna
• Koppla till dagens samhälle och liv.

Hur du får visa vad du kan:

Du ska visa att du kan göra jämförelser och se likheter och skillnader mellan de tre religionerna.

Du visar det genom att delta i diskussioner under arbetets gång.

Gemensamt arbete kring en högtid.

Slutligen ha ett sammanfattande prov.

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Centralt innehåll

• Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
• Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
• Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
• Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
• Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
• Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och sam­hällsliv förr och nu.
• Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
• Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informati­nens och källornas användbarhet.
• Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.