Gustav Vasa och stormaktstiden

Medeltiden avslutades med Stockholms blodbad och följdes av 1500-talet som kom att kallas för Vasatiden här i Sverige. Gustav Eriksson lyckades göra Sverige till ett självständigt land och bytte namn till Gustav Vasa. Hur gick det till när Sverige blev självständigt? Vad för förändringar innebar det för landet att ha Gustav Vasa som kung? Under 1500-talet och början på 1600-talet styrs Sverige av släkten Vasa. Sverige blir så småningom ett av de största och mäktigaste länderna i Europa. En period som kallas för stormaktstiden påbörjades och under 1600-och 1700-talet var vårt land en stormakt. Hur blev vårt land en stormakt och varför är inte Sverige en stormakt än idag? Vi ska ta reda på allt detta och mycket mer.

Mål

Målen för arbetsområdet är att eleverna ska:
* Utveckla sina kunskaper om Vasatidens och stormaktstidens samhälle, kultur och levnadsförhållanden.
* Utveckla sin förmåga att resonera om orsak och konsekvens, förändringar och samband, likheter och skillnader, tolka och värdera källor och begrepp.

Arbetssätt och redovisningsform

• Vi ska läsa, ha genomgångar och svara på frågor utifrån texter, bilder och filmer. 
• Vi ska arbeta muntligt och skriftligt med arbetsuppgifter som hjälper oss att få kunskap om hur Sveriges historia har sett ut.
• Arbetsområdet testas löpande under lektioner samt avslutningsvis genom en kunskapskontroll.
• Vi kommer att göra varsin gruppgestaltning av ett område.

Visa din kunskap - Bedömning

Bedömning av hur aktiv eleven är muntligt under diskussioner och genomgångar bedöms under arbetets gång.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.