Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Bedömningsmatris i matematik för åk 1-3.
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/hudiksvall/bjorkbergsskola/hudiksvall_1324/3092692276_1497209431889.laroplan och bedomningsstod.png
Skapad 2020-04-21 17:49
i Solfagraskolan Huddinge
unikum.net
Riktmärken för bedömning åk 1-3
Grundskola
1 – 3
Matematik
Bedömningsmatris i matematik utifrån skolverkets bedömningsstöd i taluppfattning, både muntligt och skriftligt samt läroplanens övriga kunskapskrav i matematik för år 3.
Innehåll
Här kan man läsa vilka förmågor och kunskaper eleven visat och som bedömts.
Matriser
Bedömningsmatris i matematik för åk 1-3. Här kan man följa hur dina förmågor i matematik utvecklas och hur du visar att ditt kunnande blir allt större.
|
Godtagbara kunskaper vt åk 1,
|
Godtagbara kunskaper vt åk 2
|
Godtagbara kunskaper vt åk 3
|
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
Taluppfattning
Talraden
|
Du kan ramsräkna till 25.
|
Du räknar till 50.
|
Du räknar till 100.
|
|
Du räknar till minst 115.
|
|
|
|
|
Du kan börja på ett givet tal och räkna uppåt (börjar t.ex på 3 och räknar till 12).
|
Du kan börja på ett givet tal och räkna uppåt (börja på 9 och räkna till 20).
|
Du kan börja på ett givet tal och räkna uppåt (börja på 26 och räkna till 40).
|
|
Du kan börja på ett givet tal och räkna uppåt (börja på 79 och räkna till 101).
|
Du kan börja på ett givet tal och räkna uppåt (börja på 996 och räkna till 1007).
|
|
|
|
Du kan räkna nedåt från 5 till 0.
|
Du kan räkna nedåt från 10.
|
Du kan räkna nedåt från 15.
|
|
Du kan räkna nedåt från 28 och klarar övergången 20, 19.
|
Du kan räkna nedåt från 314 och klarar 100-tals övergången.
|
|
|
|
Du vet vilket tal som kommer efter i talområdet 1-5 och kan säga det.
|
Du vet vilket tal som kommer efter (talområde 1-10).
|
|
Du vet vilket tal som kommer efter (talområde 1-80).
|
Du vet vilket tal som kommer efter (talområde 0-200).
|
Du vet vilket tal som kommer efter (talområde 0-1500).
|
|
|
|
Du vet vilket tal som kommer före i talområdet 1-5 och kan säga det.
|
Du vet vilket tal som kommer före (talområde 1-10).
|
|
Du vet vilket tal som kommer före (talområde 1-35).
|
Du vet vilket tal som kommer före (talområde 0-120).
|
Du vet vilket tal som kommer före (talområde 0-1000).
|
|
|
|
|
Du kan hoppa 10-hopp (10-50). 10-20-30 osv.
|
Du kan hoppa 10-hopp (0-100).
|
|
Du kan hoppa 5-hopp (0-50).
|
Du kan hoppa 10-hopp (ex 112-172).
|
|
|
Antalskonstans
|
Du kan jämföra mängder (stora och små saker).
|
Du kan se att det är samma antal även om föremålen sprids ut eller byter plats.
|
|
|
|
|
|
|
Subitisering/Att uppskatta antal utan att räkna
|
Du kan se direkt hur många prickar det är på en tärning (3 och 4).
|
Du kan se direkt hur många prickar det är på en tärning (5 och 6).
|
Du kan uppskatta hur många föremål som ligger på bordet när du bara sett dem i ett par sekunder (ex.11).
|
|
Du kan uppskatta hur många föremål som ligger på bordet när du bara sett dem i ett par sekunder (ex.18).
|
Du vet vilket 10-tal som ligger närmast
t ex 59. Vet vilket 100-tal som är närmast 375. Vet vilket 1000-tal som är närmast 2089.
|
Du har kunskap om naturliga tal och visar det genom att beskriva dem i förhållande till varandra och hur de kan delas på olika sätt.
|
|
Namnge tal/kombinerar siffra och bild
|
Du kan para ihop siffror med träningsbilder (1-6).
|
Du kan namnge Talen upp till 10.
|
Du kan namnge talen upp till 20 samt tiotalet upp till 100.
|
|
|
|
|
|
Fler/färre
|
Du kan se ett antal föremål och tänka ut hur många det är om det blir fler eller färre (utgå från 3),
|
Du kan se ett antal föremål och tänka ut hur många det är om det blir fler eller färre (utgå från 6).
|
Du kan se ett antal föremål och tänka ut hur många det är om det blir fler eller färre (utgå från 13).
|
|
Du kan se ett antal föremål och tänka ut hur många det är om det blir fler eller färre (utgå från 15).
|
Du kan tänka och resonera kring begreppen fler eller färre i talområdet
20-100.
|
Du har kunskaper om matematiska begrepp och visar att du förstår dem genom att använda dem på ett fungerande sätt.
|
|
Uppdelning av tal
|
Du kan dela upp 5 föremål på ett sätt och berätta hur muntligt eller genom att rita.
|
Du kan dela upp 5 föremål på flera sätt.
|
Du kan dela upp tal inom talområdet 1-10.
|
Du kan dela upp tal inom talområdet 0-15 genom att använda siffror och tal.
|
|
|
Du har kunskap om naturliga tal och visar det genom att beskriva dem i förhållande till varandra och hur de kan delas på olika sätt.
|
|
Minskning/skillnad
|
|
|
Du kan förklara minskning/skillnad med hjälp av en räknehändelse (0-10).
|
|
Du kan förklara minskning/skillnad med hjälp av en räknehändelse (0-20).
|
Du kan förklara minskning/skillnad med hjälp av en räknehändelse (0-100).
|
Du har kunskaper om matematiska begrepp och visar att du förstår dem genom att använda dem på ett fungerande sätt.
|
|
Hälften/dubbelt
|
Du kan dela upp 4 föremål så vi får lika många var.
|
Du kan dela upp 8 föremål så vi får lika många var och tänka ut hur många vi skulle få om vi delade på 10.
|
Du kan tänka ut uppgifter kring dubbelt och hälften och förklara hur du tänker (6, 5, 4).
|
|
Du kan tänka ut uppgifter kring dubbelt och hälften och förklara hur du tänker (12, 50, 100, 15).
|
Du kan förklara vad hälften/dubbel betyder.
|
Du har kunskaper om matematiska begrepp och visar att du förstår dem genom att använda dem på ett fungerande sätt.
|
|
Talens grannar
|
|
|
Du kan skriva talens grannar 0-20, dvs talet närmast före och närmast efter.
|
Du kan skriva talens grannar 0-50.
|
Du kan skriva talens grannar 0-100.
|
Du kan skriva talens grannar 0-300.
|
|
|
Storleksordna tal
|
|
|
Du kan skriftligt storleksordna tal 0-20.
|
Du kan skriftligt storleksordna tal 0-100.
|
Du kan skriftligt storleksordna tal 0-200.
|
|
|
|
Tallinjen
|
|
|
Du kan sätta ut tal på en tallinje (0-20).
|
Du kan sätta ut tal på en tallinje (0-20, 20-40).
|
Du kan sätta ut tal på en tallinje (10-30, 50-70).
|
Du kan sätta ut tal på en tallinje (1-200) där inte varje steg är markerat.
|
Du har kunskap om naturliga tal och visar det genom att beskriva dem i förhållande till varandra och hur de kan delas på olika sätt.
|
|
Beräkna
Addition
|
|
|
Du kan göra beräkningar inom talområdet 0-10.
|
Du kan göra beräkningar inom talområdet 0-20.
|
Du kan göra beräkningar inom talområdet 0-15 med tiotalsövergång.
|
Du kan redovisa skriftliga räknemetoder inom talområdet 0-200. t.ex använda en algoritm (uppställning).
|
Du väljer oftast metoder som fungerar när du gör dina uträkningar
så att resultatet blir rätt. Du kan redovisa skriftliga räknemetoder inom talområdet 0-200 t.ex genom att använda en algoritm och visa hur du gör växling i den.
|
|
Subtraktion
|
|
|
Du kan göra beräkningar inom talområdet 0-10.
|
Du kan göra beräkningar inom talområdet 0-20.
|
Du kan göra beräkningar inom talområdet 0-20 med tiotalsövergång.
|
Du kan redovisa skriftliga räknemetoder inom talområdet 0-200. t.ex använda en algoritm (uppställning).
|
Du väljer oftast metoder som fungerar när du gör dina uträkningar
så att resultatet blir rätt.
Du kan redovisa skriftliga räknemetoder inom talområdet 0-200 t.ex genom att använda en algoritm och visa hur du gör växling i den.
|
|
Multiplikation
|
|
|
|
|
Du kan göra beräkningar inom talområdet 0-10.
|
|
Du kan göra beräkningar inom talområde 0-20. Du kan också använda huvudräkning för enkla tal i ett större talområde.
|
|
Division
|
|
|
|
|
|
|
Du kan göra beräkningar inom talområde 0-20.
Du kan också använda huvudräkning för enkla tal i ett större talområde.
|
|
Positionssystemet
|
|
|
|
Du förstår och kan beskriva siffrors värde (ental, tiotal).
|
|
Du förstår och kan beskriva siffrornas värde (ental, tiotal, hundratal, tusental) och använda det i beräkningar.
|
Du har kunskap om naturliga tal och visar det genom att beskriva dem i förhållande till varandra och hur de kan delas på olika sätt.
|
|
Bråk
|
|
|
|
|
Du kan beskriva och namnge en halv och en fjärdedel.
|
Du kan beskriva och jämföra en halv och en fjärdedel.
|
Du kan dela upp helheter i olika antal delar. Samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk.
|
|
Likhetstecknet
|
|
|
Du förstår likhetstecknets betydelse inom addition 0-10 och använder det på ett fungerande
sätt..
|
|
Du förstår likhetstecknets betydelse inom addition och subtraktion 0-10.
|
Du förstår likhetstecknets betydelse inom addition, subtraktion och multiplikation inom talområdet 0-20.
|
Du kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
|
|
Problemlösning
|
|
|
|
Du kan lösa en enkel problemuppgift.
|
Du kan lösa en enkel problemuppgift i flera steg.
|
Du kan lösa problemuppgifter, samt redovisa genom att rita eller skriva och berätta hur du tänkt.
|
Du kan lösa problemuppgift med lämplig strategi, samt redovisa genom att rita eller skriva och berätta för att beskriva hur du tänkt. Du kan avgöra om resultatet är rimligt.
|
|
Mäta
Tid
|
|
Du kan klockans hela timmar samt veckodagarna.
|
Du kan halva klockslag.
|
Du kan kvart i och kvart över, uppskatta tid, samt månaderna.
|
|
Du kan beräkna enkla tidsskillnader (hel, halv, kvartar).
|
Du kan avläsa och förklara tid och använder dig då av digital och/eller analog tid.
|
|
Mäta
Längd
|
|
|
Du kan jämföra och uppskatta längder och vet varför man mäter.
|
Du kan mäta med linjal, måttband och dyl. (m, cm).
|
Du förstår samband mellan meter och centimeter. Samt vet skillnad på en linje och en sträcka.
|
Du förstår och kan mäta begreppet omkrets.
|
Du kan uppskatta, mäta och göra enkla jämförelser av längder och du kan jämföra areor samt skala i enkel förstoring och förminskning.
|
|
Mäta
Massa
|
|
|
Du kan jämföra massa genom att väga i händerna och vet varför man väger.
|
|
Du kan jämföra och uppskatta massa och känner till vikterna kg och g.
|
|
Du kan uppskatta, mäta och göra enkla jämförelser av massor (kg, hg och g).
|
|
Mäta
Volym
|
|
|
Du kan jämföra volym i olika kärl och vet varför man mäter volym.
|
|
Du kan jämföra och uppskatta volym i olika kärl och känner till begreppet liter .
|
|
Du kan uppskatta, mäta och göra enkla jämförelser av volymer (l och dl).
|
|
Geometri
|
|
Du kan några vanliga lägesord som under, bakom och på och gör enkla beskrivningar utifrån dem.
|
Du kan namnen på de tvådimensionella objekt; cirkel, kvadrat, triangel och rektangel.
|
Du kan rita vidare på en påbörjad enkel spegelsymmetri.
|
Du kan beskriva två och tredimensionella objekt; kub, rätblock, klot, kon, cylinder.
|
Du kan bygga enkla tredimensionella objekt utifrån en instruktion.
|
Du kan använda geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva likheter och skillnader mellan två- och tredimensionella objekt.
|
|
Statistik
|
|
|
Du kan göra en enkel tabell för att redovisa resultat.
|
|
Du kan göra och avläsa stapeldiagram.
|
|
Du kan tolka och göra egna frekvenstabeller, stapeldiagram och cirkeldiagram för att redovisa olika slags undersökningar.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Du kan resonera kring slumpmässiga händelser i experiment och spel.
|
|
Mönster
|
|
Eleven kan följa ett upprepande enkelt mönster.
|
Du kan fortsätta en enkel talföljd. ex. 2-hopp.
|
|
Du kan fortsätta en talföljd. ex. 3-hopp.
|
Du kan fortsätta en talföljd och förklara hur du tänkt.
|
Du kan resonera kring mönster och talföljder. Det visar du genom att lyssna på andra och förklara hur du själv tänker.
|
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:
