Ämnen:
Modersmål utom nationella minoritetsspråk
·
Årskurs:
7 - 9
Att skriva olika typer av texter / Dhigidda qaybaha kala duwen ee qoraalada
Enheten för flerspråkighet, Stenungsund · Senast uppdaterad: 31 oktober 2023
Hur kan jag använda mig av olika texter? Vad är det egentligen som gör att jag använder en förklaring i ett sammanhang och en instruktion i ett annat? Vilka motiv finns bakom berättelse eller en text som berättar om vad jag gjort i helgen?
Varför undervisar vi i skolan om hur texter skrivs?
Lär känna genrefamiljen!
För att kunna skriva olika texter, krävs kunskap om vad som skiljer en text från en annan. När du lär dig att använda strukturen för en viss text, vad som gör just den texten speciell, utvecklar du din förmåga att göra dig förstådd. Detta är ett viktigt mål i skolan.
För att kunna få syn på vad som gör en viss sorts text speciell, vad som skiljer den från en annan texttyp, så plockar vi först tillsammans ner en text i små delar. Detta kallas för att analysera. Vi gör detta för att ta reda på vilka delar vi ska använda när vi själva ska skriva. Att lära sig analysera för olika syften är ett av skolans mål.
Vi kommer att upptäcka hur en viss sorts text är anpassad för att fungera på ett visst sätt. Samtidigt kommer vi att lära oss mer om hur språket är uppbyggt, hur meningar och olika satser fungerar. Att du lär dig om språk är ett viktigt mål.
planering för olika typ af text
Ujeedo/ Syftet
Ujeedada qaybtaan waa in la balaariyo oo la hormariyo aqoonta ardayga gaar ahaan qaybaha kala duwen ee qoraalada sida qoraalka xaqiiqda ah , qoraal doodeed, qoraal fal celineed,soo tabin iyo sheeko xariiroyinka.
waa maxay waxyaabaha laga rabo ardayga in uu aqoonteeda yeesho.
Qoraal xaqiiqda ah
¤in ardeygu raadin karo xogta saxda ah
¤in uu garan karo halka uu ka soo xigtay xogaha
¤in uu kala hufi karoxogaha kalana soo bixin karo xogta uu u baahanyahay ee saxda ah
¤in uu xogtaas u badali karo dhigaal ama qoraal
Qoraal xaqiiq ah/ Faktatext
¤ ardaygu waa in uu ka sheekayn karo ama ka hadli karo wax si dhab ah u dhacay.
¤ ardaygu waa in uu raadiyaa maclumadka saxda ah ee ku saabsan mawduc aad ka hadleysid.
¤ Waa in aad kala shaandhayn kartid maclumadka adigo iska reebaya warbixita muhimka ahaayn.
¤ ugu danbayn waa in aad warbixinta soo ururisey aad uu badashid dhigaal ama qoral leh qaybihi uu ka koobnaa qoralka xaqiiqda ah sida :
¤ ciwaan, hordhac, nuxur iyo gunaanad
Qoraal doodeed / Att skriva ett argumenterande text
¤ ardaygu waa i uu helaa barnaamij uu ka doodi karo
¤ waa in uu ardeygau raadiyaa war bixinta barnaamijkaas
¤ waa inuu uu ardeygu muujin karo aragtidiisa isaga oo cuskanaya xujooyin
¤ xujooyinku waa cadaymo taageeraya aragtida iyo fikirka adrayga.
¤ si qoraal doodeedku u noqdo mid xiiso leh waa in ardeygu soo bandhigaa ugu yaraan labo xujo oo taageeraya iyo mid ka horjeeda
Tabin , warin / Att skriva ett reportage
¤ soo tabin ama warin waa in ay kulmisaa deegaanka iyo dadka aad la kulmayso labadaba
¤ waa in aad soo gudbiso qof ahaan waxa aad aragtay ama la kulentay adiga oo ka dhawraya in aad kunlifaaqdo aragtidaada qof ahaaneed
¤ waa in aad ku taagnaato runta iyo xaqiiqda
¤ waa in aad mawduuca ka bixin si uusan qoraalkaaga u noqon mid isku dhex yaacsan
¤ dhigaalku waa in uu ku qoranyahay af sax ah
¤ ugu danbeyn waa in aad ku soo lifaaqdo muuqaalo taageeraya tabintaada
Qaab noocee ah ayaan u qaadan karnaa casharada
Hur ska vi lära oss
¤ baruhu waxa uu bixin doonaa sharaxaad qaybkasta oo ka mid ah noocyada kala duwen ee qoraalada isga oo ku soo bandhigaya qalabka powepoint isla markaasna ku soo gudbinaya barta classroomka ee lagu qaato casharada.
¤ waxa aan fiirsanaynaa filimaan xiriir la leh casharadeena sidoo kale waxa aan samaynaynaa doodo iyo shaqo kooxeed
¤ waxa aan ku soo gabagabeyn doonaa imtixaan si baruhu u ogaad in ay ardayda fahmeen casharkii
Ereyo lagama maarmaan u ah labada fa ee Soomaaliga iyo Iswidhishka
Begrepp att kunna på både språket
fakttext/ qoraal run ah, Indelding/ hordha, Ingrens/ duluc, Avslutning/gunaanad, Argumenteandetext/ qoraal doodeed, insändere/ falcelin
Rubrik/ toobiye, argument/xujo, motargument/ ka horjeeda xujada
rabortage/ tabin ,warin Intervju/ waraysi miljö/ cimilo
¤qiimayn ama faalabixin= recension. indelning=hordha. Avslutning/gunaanad,
¤symbol=astaan, summad. metafor =saarbeb. tragedi=murugo leh. komedi=majaajilo.
¤personbeskrivning =sharaxaada dadka. miljöbeskrivning= Sharaxaada bay’ada.
¤karaktär=shakhsiyad. motiv=sabab. tema=mowduuc. händelse=dhacdo.
¤parallellhandling= Dhacdo ama dhacdooyin isgarb socda. komposition=qaab dhismeedka qoraalka. biografi= taariikh nololeed qofka. fiktion=buug ama filim khayaali ah
¤självbiografi= buug uu qoragu kaga sheekaynayo noloshisa.
Läroplanskopplingar
Syfte (4)
förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
förmåga att använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande,
förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Centralt innehåll (1)
Samtal och diskussioner om ämnen som är välbekanta för eleven samt om tankar, känslor, åsikter och aktuella händelser.
Kriterier (15)
Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som till viss del utvecklar samtalen och diskussionerna. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande struktur, innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som utvecklar samtalen och diskussionerna relativt väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med fungerande struktur, innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som utvecklar samtalen och diskussionerna väl. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med väl fungerande struktur, innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
Eleven skriver, utifrån modersmålets särdrag, olika slags texter med viss språklig variation, i huvudsak fungerande struktur och innehåll samt viss anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med viss säkerhet.
Eleven skriver, utifrån modersmålets särdrag, olika slags texter med relativt god språklig variation, fungerande struktur och innehåll samt relativt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med relativt god säkerhet.
Eleven skriver, utifrån modersmålets särdrag, olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer grundläggande regler för språkriktighet med god säkerhet.
Eleven för enkla resonemang om likheter och skillnader i skriftspråk mellan modersmålet och svenska. Dessutom jämför och översätter eleven ord, begrepp och fraser mellan modersmålet och svenska på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven för utvecklade resonemang om likheter och skillnader i skriftspråk mellan modersmålet och svenska. Dessutom jämför och översätter eleven ord, begrepp och fraser mellan modersmålet och svenska på ett väl fungerande sätt.
Eleven för välutvecklade resonemang om likheter och skillnader i skriftspråk mellan modersmålet och svenska. Dessutom jämför och översätter eleven ord, begrepp och fraser mellan modersmålet och svenska på ett väl fungerande sätt.
Eleven läser olika texter med flyt och visar grundläggande läsförståelse. Dessutom tolkar och för eleven enkla resonemang om budskap i olika texter.
Eleven läser olika texter med gott flyt och visar god läsförståelse. Dessutom tolkar och för eleven utvecklade resonemang om budskap i olika texter.
Eleven läser olika texter med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse. Dessutom tolkar och för eleven välutvecklade resonemang om budskap i olika texter.
Eleven beskriver och resonerar på ett enkelt sätt om traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor med anknytning till områden där modersmålet talas. Eleven gör då enkla jämförelser med förhållanden i Sverige, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper.
Eleven beskriver och resonerar på ett utvecklat sätt om traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor med anknytning till områden där modersmålet talas. Eleven gör då utvecklade jämförelser med förhållanden i Sverige, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper.
Eleven beskriver och resonerar på ett välutvecklat sätt om traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor med anknytning till områden där modersmålet talas. Eleven gör då välutvecklade jämförelser med förhållanden i Sverige, även utifrån egna erfarenheter eller kunskaper.
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
