Varför undervisar vi i skolan om hur texter skrivs?

Lär känna genrefamiljen!

För att kunna skriva olika texter, krävs kunskap om vad som skiljer en text från en annan. När du lär dig att använda strukturen för en viss text, vad som gör just den texten speciell, utvecklar du din förmåga att göra dig förstådd. Detta är ett viktigt mål i skolan.

För att kunna få syn på vad som gör en viss sorts text speciell, vad som skiljer den från en annan texttyp, så plockar vi först tillsammans ner en text i små delar. Detta kallas för att analysera. Vi gör detta för att ta reda på vilka delar vi ska använda när vi själva ska skriva. Att lära sig analysera för olika syften är ett av skolans mål.

Vi kommer att upptäcka hur en viss sorts text är anpassad för att fungera på ett visst sätt. Samtidigt kommer vi att lära oss mer om hur språket är uppbyggt, hur meningar och olika satser fungerar. Att du lär dig om språk är ett viktigt mål.

planering för olika typ af text

 Ujeedo/ Syftet

 Ujeedada qaybtaan waa in la balaariyo oo la hormariyo aqoonta ardayga gaar ahaan qaybaha kala duwen ee qoraalada sida qoraalka xaqiiqda ah , qoraal doodeed, qoraal fal celineed,soo tabin iyo sheeko xariiroyinka.

waa maxay waxyaabaha laga rabo ardayga in uu aqoonteeda yeesho.

Qoraal xaqiiqda ah 

¤in ardeygu raadin karo xogta saxda ah 

¤in uu garan karo halka uu ka soo xigtay xogaha

¤in uu kala hufi karoxogaha kalana soo bixin karo xogta uu u baahanyahay ee saxda ah

¤in uu xogtaas u badali karo dhigaal ama qoraal

Qoraal xaqiiq ah/ Faktatext

¤ ardaygu waa in uu ka sheekayn karo ama ka hadli karo wax si dhab ah u dhacay.

¤ ardaygu waa in uu raadiyaa maclumadka saxda ah ee ku saabsan mawduc aad ka hadleysid.

¤ Waa in aad kala shaandhayn kartid maclumadka adigo iska reebaya warbixita muhimka ahaayn.

¤ ugu danbayn waa in aad warbixinta soo ururisey aad uu badashid dhigaal ama qoral leh qaybihi uu ka koobnaa qoralka xaqiiqda ah sida :

¤ ciwaan, hordhac, nuxur iyo gunaanad

Qoraal doodeed / Att skriva ett argumenterande text

¤ ardaygu waa i  uu helaa barnaamij uu ka doodi karo 

¤ waa in uu ardeygau raadiyaa war bixinta barnaamijkaas

¤ waa inuu uu ardeygu muujin karo aragtidiisa isaga oo cuskanaya xujooyin

¤ xujooyinku waa cadaymo taageeraya aragtida iyo fikirka adrayga.

¤ si qoraal doodeedku u noqdo mid xiiso leh waa in ardeygu soo bandhigaa ugu yaraan labo xujo oo taageeraya iyo mid ka horjeeda

Tabin , warin / Att skriva ett reportage

¤ soo tabin ama warin waa in ay kulmisaa deegaanka iyo dadka aad la kulmayso labadaba

¤ waa in aad soo gudbiso qof ahaan waxa aad aragtay ama la kulentay adiga oo ka dhawraya in aad kunlifaaqdo aragtidaada qof ahaaneed

¤ waa in aad ku taagnaato runta iyo xaqiiqda

¤ waa in aad mawduuca ka bixin si uusan qoraalkaaga u noqon mid isku dhex yaacsan

¤ dhigaalku waa in uu ku qoranyahay af sax ah

¤ ugu danbeyn waa in aad ku soo lifaaqdo muuqaalo taageeraya tabintaada

Qaab noocee ah ayaan u qaadan karnaa casharada

Hur ska vi lära oss

¤ baruhu waxa uu bixin doonaa sharaxaad qaybkasta oo ka mid ah noocyada kala duwen ee qoraalada isga oo ku soo bandhigaya qalabka powepoint isla markaasna ku soo gudbinaya barta classroomka ee lagu qaato casharada.

¤ waxa aan fiirsanaynaa filimaan xiriir la leh casharadeena sidoo kale waxa aan samaynaynaa doodo iyo shaqo kooxeed

¤ waxa aan ku soo gabagabeyn doonaa imtixaan si baruhu u ogaad in ay ardayda fahmeen casharkii

Ereyo lagama maarmaan u ah labada fa ee Soomaaliga iyo Iswidhishka

Begrepp att kunna på både språket

fakttext/ qoraal run ah,     Indelding/ hordha, Ingrens/ duluc,  Avslutning/gunaanad, Argumenteandetext/ qoraal doodeed, insändere/ falcelin

Rubrik/ toobiye, argument/xujo,     motargument/ ka horjeeda xujada

rabortage/ tabin ,warin         Intervju/ waraysi miljö/ cimilo    

¤qiimayn ama faalabixin= recension. indelning=hordha.  Avslutning/gunaanad,  

¤symbol=astaan, summad.   metafor =saarbeb. tragedi=murugo leh.   komedi=majaajilo.

¤personbeskrivning =sharaxaada dadka. miljöbeskrivning= Sharaxaada bay’ada.

¤karaktär=shakhsiyad.  motiv=sabab. tema=mowduuc. händelse=dhacdo. 

¤parallellhandling= Dhacdo ama dhacdooyin isgarb socda.  komposition=qaab dhismeedka qoraalka. biografi= taariikh nololeed qofka.  fiktion=buug ama filim khayaali ah

¤självbiografi= buug uu qoragu kaga sheekaynayo noloshisa. 

• Qoraal xaqiiq ah/ faktatext

• Centralt innehåll
• Lässtrategier för att förstå och tolka skönlitterära texter. Att utläsa texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna.

  Ml  7-9
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.

  Ml  7-9
• Modersmålets grundläggande struktur i jämförelse med svenskan. Ordbildning och meningsbyggnad på modersmålet i jämförelse med svenskan.

  Ml  7-9
• Språkliga drag, ord och begrepp i skönlitteratur för ungdomar och vuxna.

  Ml  7-9
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar och arbetsbeskrivningar. Texternas innehåll, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.

  Ml  7-9
• Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Bildspråk och idiomatiska uttryck.

  Ml  7-9
• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.

  Ml  7-9