Ämnen:
Historia
·
Årskurs:
4 - 5
Ankarskolan, Varberg · Senast uppdaterad: 8 maj 2020
Medeltiden avslutas med Stockholms blodbad. Nu kommer en ny tid. Den varar mellan åren 1523-1611 och kallas för Vasatiden. Under denna period styrs Sverige av Gustav Vasa och sedan han hans söner och barnbarn. Vi kommer att arbeta med hur Gustav Vasa tar makten, hur han styr Sverige och hur hans söner, efter hans död, tar över tronen en efter en. Hur ser det ut i Sverige under Vasatiden? Vilka förändringar sker i Sverige och varför sker det förändringar? Hur har folket det under Vasatiden? Hur förändras kyrkans ställning i samhället? Vilka spår kan vi se av Vasatiden idag?
Genom undervisningen ska du ges förutsättningar att utveckla kunskaper om vad som hände under Vasatiden och hur det kunde komma sig att det inträffade. Du ska även lära dig vilka det var som regerade och vad de gjorde för utvecklingen av landet Sverige. Undervisningen kommer även bidra till att du utvecklar kunskaper om olika historiska sammanhang, historiska händelser och gestalter. Du kommer även få reflektera över samt föra resonemang kring konsekvenser och samband av samhällsförändringar, människors levnadsvillkor och handlingar. Du kommer att lära dig hur människorna levde, hur kyrkan utvecklades och varför detta skedde. Till sist kommer du även lära dig många historiska begrepp som är typiska för Vasatiden samt vad som skedde i världen under samma tidsperiod.
Efter avslutat område ska du kunna:
Vi kommer bedöma följande:
Du kommer att få möjlighet att visa dina muntliga kunskaper och historiska förmågor under gruppdiskussioner och muntliga redovisningar. Du kommer även få möjlighet att visa dina skriftliga kunskaper och förmågor vid läsning och instuderingsfrågor och faktatexter.
Bedömning sker löpande under lektionstid, där målen för vad som bedöms under lektionstillfället presenteras och skrivs ned vid genomgången. Bedömning görs även av det skriftliga provet. Hur du arbetar i grupp bedöms i de olika övningarna på lektionstid.
Syfte (3)
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
Centralt innehåll (5)
Den svenska statens framväxt och organisation.
Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
Kriterier (5)
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter