Magnus G Arbetsområde x

Nästkommande veckor kommer vi arbeta med epoker (antiken, medeltiden, renässansen, upplysningen)

Instruktioner för dig som lärare:

• Ändra rubrik till ditt arbetsområdes titel
• Skriv en ingresstext där du beskriver vad arbetsområdet handlar om.
• Om så önskas: ta bort bilden genom att trycka på krysset precis till vänster om "Ingresstext", och lägg till passande bild för din kurs.
• Lägg till kurs(er) som planeringen ingår i under "Lägg till kurs".
• Längst ner i planeringen, tryck på "Läroplan" under rubriken "Lägg till" och välj det centrala innehåll och de kunskapskrav som behandlas i arbetsområdet för att förankra planeringen i kursen och legitimera arbetsområdet
• Beskriv arbetsområdet med förankring i verkligheten - varför - ge en känsla av sammanhang (KASAM)
• Öppna matrisen "Lektionsplanering" och skriv in din lektionsplanering. Den behöver bara bestå av något/några ord med vad lektionen syftar till att behandla, samt examinationstillfälle och examinationsform.
  • Vill du lägga till fler veckor, tryck "Ny aspekt", och vill du lägga till fler lektioner per vecka, tryck "Ny nivå". Vill du ta bort vecka eller lektion per vecka, tryck på krysset vid respektive kolumn eller rad som du vill ta bort.
• Om så önskas kan du skapa fler matriser med nedbrutna kunskapskrav, av mer formativ karaktär eller med förmågor som arbetas med under arbetsområdet

 

Arbetsområde

Syfte: - Att öka dina kunskaper om epoker och epokbegreppet samt få ökad kunskap om vad som kännetecknar olika epoker genom historien. 

• Vidare är syftet att öka din kunskap om och förståelse för vilka processer som leder fram till nya epoker (kontinuitet/förändring) och därmed se skillnader/likheter epokerna emellan.

 

Skrivning/seminarium äger rum under vecka 42. Din uppgift är att välja ut två tidsmässigt intilliggande epoker (antiken, medeltiden, renässansen eller upplysningen) som sen ska jämföras gällande något av följande

• Religion och världsbild

• Politiska system

 

Arbetsområdet handlar om att utveckla din förmåga att förklara historisk utveckling. För att det ska gå så bra som möjligt för dig krävs att du ska fokusera på någon av ovanstående inriktningar och att du lägger fokus på vilka förändringar som sker från en epok till en annan. Det är viktigt att kunna förklara VARFÖR dessa förändringar sker, men också viktigt att kunna förklara vad som inte förändras (kontinuitet) och VARFÖR det inte sker någon förändring. Studera likheter och skillnader avseende de två epokerna och diskutera vilka förändringsprocesser (orsaker/förutsättningar) som tycks vara centrala. Motivera dina slutsatser, gällande orsakerna till kontinuitet och förändring, på ett nyanserat och välgrundat sätt.

 

 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur.

Kriterier

• Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt och nyanserat deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.
• Eleven kan utförligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med enkla omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några välgrundade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.
• Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.
• Eleven kan med säkerhet använda historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
• Eleven kan med viss säkerhet använda historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
• Eleven kan med viss säkerhet använda några historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.