Guldfisken- Projektplanering4b- Livet på bondgården

Det här är Farstas mall för projektberättelse. Radera stödmaterialet i texten när projektberättelsen är färdig.

Syfte med projektberättelse

Projektberättelsen görs för att vi tillsammans med barnen knyter ihop och visa de processer som barnen har varit en del av under året. Den här sammanställningen delar vi med oss av till vårdnadshavarna. 

Projektberättelse:

Vad var syftet med projektet?: 

Anledningen till att vi valde ett projekt om bondgården var att ge barnen ökad kunskap om bondgårdens del i samhället. Hur livet ser ut på bondgården ut olika perspektiv och vilken roll bondgården och dess djur utgör för samhället. Vi ville även ge barnen ökad kunskap kring de djur som lever på bondgårdarna i Sverige. 

Varför valde vi projektet?

Projektet uppstod för att vi såg ett stort intresse hos barnen för djur och natur. Vi tänkte att eftersom detta intresse var så tydligt hos alla barn i gruppen på olika sätt behövde vårt projekt beröra detta ämne på något sätt. Då temat djur och natur är stort behövde vi avgränsa det på något sätt. Vi bad därför barnen att teckna sitt favoritdjur. På så sätt kunde vi se att majoriteten av barn gillade djur som ofta finns på bondgårdar. Där tog vårt projekt början. Men vi ville inte bara öka barnens kunskap om djuren utan även om vart dessa djur lever nämligen bondgården. I upptäckte att barnens kunskap om vad en bondgård är stannade i att det bor djur där. Vi vill därför utmana barnen inom detta område och öka deras kunskap om just vad en bondgård är och dess roll i samhället. 

Ett av våra utvecklingsområden på Guldfisken under läsåret har varit naturvetenskap. Detta låg även till grund för valet av område som projektet främst skulle kretsa kring. 

Hur har barnen haft inflytande i projektet?

Barnen har under hela arbetet varit med och drivit projektet framåt. Genom samtal, reflektioner och lekobservationer har vi tagit reda på vad barnen finner intressant i projektet och sen har vi utgått från det när vi har planerat arbetet. Under projektets gång har vi reflekterat med barnen kring vad vi har gjort hittills och tag med deras tankar när vi gått vidare med planeringen. Inför varje nytt område har vi frågat barnen vad de redan vet och vad de vill veta. Vi har även synliggjort dokumentation för barnen för att låta dem reflektera och samtala kring dessa på egen tid. 

Hur har vi praktiskt arbetat med projektet?

Under arbetet med projektet har vi vävt in samtliga områden i läroplanen för förskolan. I denna projektberättelse har vi valt att skriva om hur vi har arbetat med varje område. 

Normer och värden: Efter varje avslutad aktivitet  har vi reflekterat med barnen kring vad vi har gjort och vad de har lärt sig. Inför varje ny aktivitet har vi frågat barnen vad de redan har för kunskaper inom området vi ska beröra och vad de vill veta mer om. Barnen har på detta sätt fått öva på att reflektera, uttrycka sina tankar och åsikter, visa respekt och hänsyn till andra samt tagit ansvar för sitt efter lärande såväl som andras lärande. Vi har arbetat mycket i olika grupper både minder grupper samt i helgrupp vilket har ökat deras förmåga till samarbete samt att fungera i olika grupper och sammanhang. Barnen har på så sätt även fått öva på att lyssna på andra och reflektera över andras uppfattningar kring de olika djuren samt bondgården. 

Språk och kommunikation: Barnen har under hela projektets gång getts förutsättningar att utveckla sitt språk genom samtal, berättande, reflekterande, ställa frågor och uttrycka sina tankar. Detta har gjorts i olika sammanhang och med olika syften som att ta reda på vad barnen redan vet eller vad de vill veta. Detta har gjorts både under planerade reflektionsstunder och samtal men även under spontana samtal mellan barn/barn och barn/pedagog. Vi har tillsammans lärt oss nya ord som spenor, idissling och djurens familjer. 

Då vi har barn med andra modersmål har vi även försökt att säga vissa ord på dessa språk som engelska och arabiska. 

Vi har använt oss av olika sätta för att öka barnens intresse för bilder och berättelser. Vi har tittat på faktafilmer, läst faktaböcker och sagoböcker om bondgården samt tittat och samtalat om bilder. 

Matematik:Vi har arbetat med längd genom att mäta den längsta/kortaste kon och grisen. För att göra detta tydligt för barnen använde vi oss av kaplastavar samt barnen själva. Vi har vägt hur många ägg en höna lägger på en månad, tagit reda på hur många magar en ko har samt hur många spenar en ko och en gris har. Vi har gjort en ko "Mamma Rosa" som går att mjölka på riktigt och mjölkat med olika volymer. 

Digitalisering: Barnen har fått prova på olika digitaliseringsverktyg i projektet. Vi har använt lärplattan för fotografering och projektorn för filmvisning. Vi har även använt vårt digitala mikroskop på utflykter till Starrmyran och skogen. På stora golvdatorn har barnen arbetat med matematik genom ett program där en höna ska gå och handla.

Skapande: Vi har arbetat med olika skapandeprocesser under projektets gång. Barnen har fått teckna med olika tekniker och här har vi verkligen sett ett förändrat lärande hos barnen då deras kreationer blir mer och mer detaljerade. Barnen har fått prova på att teckna med svart tuschpenna, kolkrita, akvarell och vattenfärg. Vi har skapat med lera både brunlera och play-doo. Vi har byggt en bondgård med återvinningsmaterial som mjölkkartonger, glasspinnar, makaroner etc. Barnen har även skapat bondgårdar med annat material som kaplastavar och klossar. 

Naturvetenskap: Projektet har sin utgångspunkt inom naturvetenskapen. Barnet har fått möjlighet att utveckla en djupare förståelse för djur och natur, hur människor, natur och samhället påverkar varandra samt hållbar utveckling och människans roll inom det. Vi har bland annat titta, känt och smakat på grönsaker som odlas på svenska bondgårdar, lärt oss mycket om olika djurarter, sett faktafilmer om bondgårdens vikt för samhället och dess funktion. Vi har utforskat olika kemiska och fysikaliska processer genom experiment med material/ingredienser kopplat till bondgården. 

  Vad har vi sett för förändrat lärande hos barnen och ur har vi sett det?

Genom reflektioner, synliggörande dokumentation och samtal med barnen har vi fått ta del av deras ökande kunnande kring bondgård. Vi har även sett att de leker bondgårdsdjur i rolleken och att denna lek har utvecklats i takt med projektet. Under projektets gång har vi tecknat med olika tekniker och här ser vi ett förändrat och utvecklande lärande hos samtliga barn såväl tecknandet och berättandet kring vad de har tecknat. Mer och mer fakta kring bondgården och respektive djur har tagit plats i deras berättelser om vad de har skapat.  Vi ser ofta att barnen samtalar och tittar på dokumentation som vi har satt upp på dokumentationsväggen på förskolan. 

Barnens tankar och reflektioner om projektet.

Barnen uttrycker en positiv upplevelse av projektet. Under projektets gång har vi kunnat se hur intresset har vuxit hos barnen och att de har förvaltat sina nya kunskaper i leken och skapandet. Det som har varit mest intressant för barnen är hur maten processas hos kon, idisslingen. Att kon har fyra magar var också väldigt intressant och något de pratar om än idag. Djurfamiljerna berättar barnen om, att de har lärt sig vad alla medlemmarna heter.  

Då vi utvärderade projektet med barnen berättade de vad vi hade gjort, vad de lärt oss och vad som varit roligast.

Kommer ni ihåg vad vi har gjort under projektet?

• Vi har ritat vårt favoritdjur. 
• Vi har ritat halva djurets ansikte. 
• Vi har mätt minsta kossan och största kossan. 
• Vi tittade på bondgårsdfilmerna. 
• vi smakade på kolrot, palsternacka, rödbeta och rädisa. 

Har ni lärt er något under projektet? 

• mamma gris har många tuttar och pappa gris har inga. 
• Fåret idislar.
• Kon har 4 spenor och 4 magar. 
• Mjölk kommer bara från kossan.
• Kossors bajs är brunt. Bajset blir jord.
• Hönor kan lägga upp till 3  ägg per dag.  
• Tjuren är kalvens pappa. 
• När man har mjölkat kossan lägger man mjölken i ett paket och sen kan man dricka den. 
• Bebisgrisen heter kulting. 
• Hönor badar i sand. 

Vad har varit roligast? 

• Starrmyran
• Att titta på bilderna av bondgårdshusen.
• Titta på filmerna om bondgården. 
• Att lära sig all fakta. 
• Allt har varit roligt, bra och spännande.

Hur har ni vårdnadshavarna involverats?

Vårdnadshavarna har delgivits information i verksamhetsbrev och nu på skolplattformen. I miljön sitter viss dokumentation upp för er att ta del av. På båda föräldramötena har vi pratat om vårt projekt. På höstens möte berättade vi om projektet och på vårens möte hade vi work shop där vårdnadshavarna fick prova vissa delar av projektets aktiviteter.