Stormaktstiden åk.5

På 1600-talet blev Sverige en av Europas stormakter. Därför kallas den här tiden stormaktstiden i svensk historia. En stormakt är ett rikt och mäktigt land med en stark krigsmakt.

Arbetssätt

• Korta genomgångar
• Läsa i boken Historia Puls samt söka information på internet.
• Se på filmer 
• Diskussioner i grupper
• Svara på frågor muntligt och skriftligt

 

Konkretiserat mål

Du ska känna till:

• Ordningsföljden i den historiska tidslinjen (forntid till stormaktstiden)
• Viktiga förändringar och hur de påverkade män, kvinnors och barns liv under denna tid:
• Hur kungarna blir enväldiga
• Hur Sveriges makt först ökar men sedan minskas
• De grymma häxjakterna
• 30-åriga kriget (kamp mellan protestantiska och katolska länder i Europa)
• Freden i Roskilde 1658 (bl a Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän blir svenskt)
• Hur Sverige kunde bli en stormakt och resonera utifrån orsak och konsekvens
• Vilka spår som finns kvar idag från denna historiska period
• Ord och begrepp som finns på begreppslistan
• Olika källor och kunna jämföra dem

Det här kommer vi att bedöma:

• Din kunskap om den historiska tidslinjen

• Din kunskap om förhållanden, skeenden och historiska personer

• Din förmåga att underbygga resonemang om samhällsförändringar och levnadsförhållanden

• Om du kan visa på spår av stormaktstiden idag i vårt samhälle

• Hur du använder dig av olika begrepp som är kopplade till området

 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.