Teknik planering

Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

LÄNK TILL DOKUMENTET PLANERING TEKNIK

Teknik åk 8, HT 2019 ,VT 2020

Landvetterskolan

 

  Ett tillgängligt hus (sovrum, kök, badrum,etc) för alla!

Vad är syftet med teknikundervisningen?

Syfte

De mål från syftet i Lgr 11 som planeringen har utgått ifrån.

Kopplingar till läroplan

• Tk
  Syfte identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, 

• Tk
  Syfte använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, 

• Tk
  Syfte värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och 

• Tk
  Syfte analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. 

   Vi ska bygga ett hus som ska vara anpassad för personer med  funktionsvariationer / funktionshinder.

Vad säger Socialstyrelsen om begreppet funktionshinder?

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/halland/funktionnedsattning-eller-funktionsvariation-vad-far-man-saga

Funktionshinder, funktionsnedsättning, funktionsvariation eller handikappad? Vad får man egentligen säga om en person som har en fysisk eller psykisk nedsättning? Finns det några rätt eller fel?

För att minska begreppsförvirringen ändrade Socialstyrelsen 2007 betydelsen av termerna funktionsnedsättning och funktionshinder så att de inte längre är synonyma med varandra.

Funktionsnedsättning betyder att någon har en nedsättning av kroppens eller hjärnans funktioner, till exempel hjärnskada eller dövhet.

Funktionshinder syftar istället till de hinder i samhället som en person med en funktionsnedsättning kan stöta på. Till exempel som en trappa utan en rullstolsramp. En människa kan alltså inte ha ett funktionshinder.

Ordet handikapp finns inte kvar som en uppslagsform längre men används fortfarande ibland i informella sammanhang.

Funktionsvariation då? Ordet finns inte med i Socialstyrelsens termbank men används ibland av till exempel funkisrörelsen eller media. Och begreppet syftar till att belysa att alla funkar olika och begreppet upplevs av en del som mindre negativt laddat.

I klippet ovan uttalar sig några personer som själva har någon psykisk eller fysisk nedsättning om vad de tycker i frågan.

     Idag ritas hem av en arkitekt och hela ritningen kallas byggnadsritning.I ritningen visar man olika rum, dörrar, fönster. Nutiden ritar man oftas med dator.

Ni kommer att skissa, designa och anpassa en byggnad för  

 personer med funktionsvariationer.

 

 Enligt skolverkets projektledare Charlotte mannerfelt 45 procent av grundskolor behöver göra stora förändringar av lokalerna för att bli tillgängliga för rullstolsburna. Det handlar om att installera hissar,rullstolsanpassade toaletter,  automatiska dörröppnare ,etc.

Undervisningen

Lektionerna kommer att blandas med lärarledda genomgångar, ritningar och  eget praktiskt arbete. Det praktiska arbetet kommer att avslutas med en skriftlig dokumentation där du redogör för olika begrepp och metoder som rör husbyggnadsprocessen och byggmaterialen  i ditt hus.

Dokumentation i teknik vt 2020- Landvetterskolan , åk 8B & 8D

Här ska du göra din dokumentation i slutet av varje tekniklektion. Ta ett foto på ditt arbete och bifoga här. I inlämnings rutan nedan skriver du:

 

Vecka .X X,   Idag X X  har jag... 

Nästa gång ska jag...

 

Du ska INTE lämna in uppgiften förrän perioden är slut. Du fortsätter och dokumenterar i samma uppgift varje lektion.

Dessa frågor ska du ha i ditt skriftliga arbetet eller dokumentationen.

1.Vilka material använder vi då vi bygger hus?

2. Förklara vilka funktioner har du installerat i huset, rummet, köket som kan förenkla vardagslivet för en person med nedsatt funktion/ funktionsvariationer ?  

3.Varför behöver vi olika ritningar när vi bygger hus och vad används de till?

Här kommer några tips som är viktiga att tänka på.

  Källa : www.boverket.se

Nedanstående punkter finns i Boverkets hemsidan 

Så många som möjligt ska kunna vara med i samhället och bo kvar i sitt hus/ lägenhet  på lika villkor.

Personer med full rörlighet och personer som använder till exempel rullstol, rollator eller käpp ska alla kunna vara i en byggnad.

Även personer som har nedsatt syn,nedsatt hörsel eller nedsättning av andra orienteringsförmågan ska kunna använda den byggda miljön.

Det finns olika lagar att följa när det gäller tillgängliga byggnader.

Sverige är juridiskt bunden av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

De svenska lagarna Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler ska följa konventionen.

Här kommer några andra  tips som är viktiga att tänka på.

Ett tillgängligt hus för alla!

 

 Källa:  https://www.dinbyggare.se/

 

Det är lätt att ta hälsan för given, för den som är frisk och kry. Men vi blir inte yngre och alla kan vi råka ut för olyckor. Därför är det helt klart lämpligt, och tillämpligt, att passa på att handikappanpassa hus, lägenhet, när den ändå byggs om. Det gör stor skillnad för livskvaliteten för den som bor i huset när rörelseförmågan inte längre är som den ska. Det kostar också väldigt lite extra, att anpassa ett hus till en handikappanpassning, när ombyggnaden ändå är ett faktum.

Vad är tillgänglighet?

Tillgänglighet här viktigt. Att alla ska kunna vistas och trivas i ett hus, är egentligen en självklarhet. Ändå har de flesta hus knappast någon interiör (inredning) som är anpassad för alla. Ombyggnationer  sker fortfarande utan en tanke på att den idag så friska husägaren, eller framtida husägare inte alls kanske har samma möjligheter att springa i trappor, över höga trösklar eller lotsa en rullstol genom tvära vinklar i en hall.

I hus som byggs nya, eller tillbyggnader är det ofta en regel att ta hänsyn till handikappanpassning. Det är däremot inte så enkelt som det låter. Olika handikapp eller funktionsnedsättning kräver olika lösningar.

Dörrbredder och svängrum

Det viktigaste vad gäller handikappanpassning är ytor. Det måste finnas svängrum för en rullstol att svänga och komma runt. Det behövs också breda dörrar, så att en rullstol verkligen kommer fram utan att fastna. En dörr ska därför vara minst åttio centimeter bred och så placerad att den inte stoppar rullstolen, som behöver svängrum för att komma in i ett rum.

I trånga utrymmen som badrum och tvättstugor behöver också en rymd finnas. Vid toaletten till exempel krävs en bredd om minst 90 cm vid sidan om toaletten för att rullstolen ska kunna placeras där inför toalettbesöket. En meter är än bättre, då kan också en medhjälpare hjälpa den handikappade till toaletten.

Trösklar och nivåskillnader Trösklar och nivåskillnader är ett elände för den som inte har full rörlighet. Trösklar kan ofta tas bort helt, och om de ska vara på sin plats, kan de monteras så att de lätt kan tas bort igen. Det ökar möjligheterna att ta sig runt i huset. Nivåskillnader är ett annat aber. Det kan te sig mycket snyggt och fräscht med nivåskillnader men för den som inte kan röra sig ordentligt, blir de snart stora och obekväma hinder. Det gäller även personer som inte ser så bra.

Entréer

Entréer är en annan svaghet i ett hus för den som har funktionsnedsättning. Det gäller inte minst rullstolsburna. En stor och rymlig entré, gärna utan stora nivåskillnader utanför gör det lätt att komma in i huset. Det ger också möjligheter att hänga av sig kläder och ställa rullstol och andra hjälpmedel lätt tillgängliga för livet utanför huset. Den som ofta får besök av, eller själv är, rullstolsburen, är en ramp istället för trappen till entrén en självklarhet.

Våningar

När ett hus har fler våningar än en blir det snart svårt med handikappanpassningen. Här gäller att kök, badrum och allt som är viktigt att få tillgång i huset också är på nedervåningen. Ett sovrum bör också finnas till hands, så att den person som inte kan ta sig upp och ner för trappor för att komma till ro om natten.

Allergi

Ett stort funktionshinder för många är att vara allergisk. Det kan ställa till med stora obehag. Ett hus anpassat för den som är överkänslig mot damm är ett hus där material som samlar damm undviks. Det gäller då att välja material som inte heller påverkar de allergiska besvären. Själva designen i huset påverkar också. Många små prång och hus som är svårstädade är rena pesten för den som är allergisk.

Vägghängda toaletter, täta golvskikt och lättstädade ytor är guld värda. Luftfuktigheten spelar också stor roll för hälsan hos den som har allergiska besvär. Fukten i sig är sällan problemet, men väl de kvalster och bakterier som frodas i fuktiga miljöer. Här kan en luftavfuktare hjälpa till, och en god ventilation är extremt viktig.( Läs mer på din byggare.se) 

 

Kopplingar till Skolverkets läroplan

 

Skisser, ritningar och modeller

Centralt innehåll Lgr11 årskurs 1-9

Tekniska lösningar

ÅK 7-9: Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

ÅK 7-9: Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med för- klarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och 

sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.

Om skisser, ritningar och modeller

Människan har i alla tider behövt överföra tankar i någon form av bilder eller mo- deller för att kunna visa och berätta om sina idéer och lösningar. Dels har den egna kroppen använts när man genom kroppsspråket visat vad man menat, dels har människan ritat på väggar i grottor, på stenar och byggt modeller av allt ifrån sand till plast i dagens 3D-printers.

I årskurs 7–9

Tekniska lösningar

• Tekniska lösningar för styrning och reglering av system. Hur mekanisk och digital teknik samverkar, till exempel i värme- och ventilationssystem.

• Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni.

• Tekniska lösningar som utnyttjar elektronik och hur de kan programmeras.

• Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer.

• Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till exempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning.

• Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till exempel vid produktion och distribution av elektricitet.

• Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material.

• Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.

• Egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering.

• Hur digitala verktyg kan vara stöd i teknikutvecklingsarbete till exempel för att göra ritningar och simuleringar.

• Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska och digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.

Teknik, människa, samhälle och miljö

• Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och begränsningar.

• Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.

• Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Samspel mellan människa och teknik samt människans möjligheter att skapa tekniska lösningar som bidrar till hållbar utveckling.

• Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel lagring och skydd av data.

• Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel.

• Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.

Syfte

De mål från syftet i Lgr 11 som planeringen har utgått ifrån.

Kopplingar till läroplan

• Tk
  Syfte identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, 

• Tk
  Syfte använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, 

• Tk
  Syfte värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och 

• Tk
  Syfte analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. 

 

 Centralt innehålL 

årskurs 7–9

Tekniska lösningar

• Tekniska lösningar för styrning och reglering av system. Hur mekanisk och digital teknik samverkar, till exempel i värme- och ventilationssystem.

• Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni.

• Tekniska lösningar som utnyttjar elektronik och hur de kan programmeras.

• Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer.

• Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till exempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning.

• Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till exempel vid produktion och distribution av elektricitet.

• Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material.

• Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.

• Egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering.

• Hur digitala verktyg kan vara stöd i teknikutvecklingsarbete till exempel för att göra ritningar och simuleringar.

• Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska och digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.

Teknik, människa, samhälle och miljö

• Internet och andra globala tekniska system. Systemets fördelar, risker och begränsningar.

• Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.

• Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Samspel mellan människa och teknik samt människans möjligheter att skapa tekniska lösningar som bidrar till hållbar utveckling.

• Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel lagring och skydd av data.

• Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel.

• Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.

Kopplingar till läroplan

Tk  7-9
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar.

 Dokumentation i form av manuella / digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska och digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.

Uppgifter

Teknik: Lektionsuppgift (test)

fkodsafopad¨kfpåaos

Planering teknik Tek åk8