projektutvärdring regnbågen

barnens intressen för kropp, rörelse, känslor och olikheter har format vår pedagogiska miljö i hela vår vardag på förskolan, även naturkunskap. Vi märker en klarhet i barnens sätt att samtala kring dessa frågor, så kunskap har skapats.

Syfte med utvärderingen

Projektutvärderingen görs för att se hur vi har organiserat vår utbildning utifrån de målområden vi valde i "projektplanering2, projektbeskrivning". Kan vi se ett förändrat kunnande och en ökad förståelse inom vårt valda målområde hos barnen, både gruppen och det enskilda? Denna utvärdering utgör sen underlaget till er självvärdering (WKI) samt hur ni går vidare till nästa läsår 

Projektutvärdering:

(Skriv här eller direkt under frågorna)

Stödmaterial

Praktiskt tillvägagångssätt:

• Använd er av stödfrågorna nedan
• Använd er av tidigare reflektioner och analyser
• Använd er av tidigare planeringar och lärloggar, filtrera med hjälp av etiketter.
• Sortera med hjälp av delen "läroplan" i Planering & Bedömning samt etiketter ni använt er av.

Stödfrågor till projektutvärderingen

• Hur uppfyllde vi projektets syften och varför? För att öka barnens känsla och kunskap för natur, hälsa, kropp och känslor, samt vikten om samspel med varandra. Varför : för att vi upplevde mycket bråk och till viss del mobbing situationer. Vi såg även ett stort intresse för natur och djur.
• Hur har barnen haft inflytande i projektet? barnen har helt klart haft inflytande i projektet. vi har format miljön och aktivter efter barnens frågeställningar, funderingar och behov. ex, vi har använt oss av "stopp min kropp" vi har planterat lökar och frön. 
• Hur reflekterade vi med barnen? vi har reflekterat med barnen flera gånger om dagen, dels i stor samling men framförallt i våra samtal i vardagen.
• Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen? barnen intresse och kunskap hörs under hela vår pedagogiska verksamhet. Hur vet vi det? vi pedagoger svarar på barnens frågor, följer upp deras frågor och hör svaren.
• Vilket lärande och förändrat kunnande har skett hos det enskilda barnet? vi hör på det enskilda barnets frågor och hur de söker svar, barnets frågeställning och vetgirighet visar på kunskap.  Hur vet vi det? vi lyssnar på barnen och observera aktiviteter.
• Hur har barnen fått syn på sitt eget/andras lärande? genom samtal med varandra, vid mindre grupp aktiviteter, via dokumentation. Hur vet vi det? vi lyssnar och observerar barnen.
• Hur har vår organisation fungerat? Trots rådande omständigheter med Corona och c-läge har det inte gått att genomföra allt vi tänkt.
• Hur har den pedagogiska miljön fungerat? den har fungerat mycket bra, vi har haft tillgång till mycket nytt material och vi har format miljön tillsammans med barnen.
• Hur har vårdnadshavarna involverats? genom nyhetsinlägg, vardagliga samtal, dokumentation, via skolplattformen
• Vad blev bra/mindre bra? bra blev att barnens intresse för natur och miljön märkts i vardagen, vi har odlat, varit mycket i naturen. bra blev även "stopp min kropp" vikten om detta har vi samtalat om varje dag. mindre bra: vi har varit bergrensad av rådande omständigheter med Corona.  Varför? 
• Vad är vi mest stolta över i projektet? att vi har belyst vikten av att vara en bra kompis, samtalat om kroppen och känslor, barnen har verkligen tagit till sig allt som "stopp min kropp"  innebär.
• Vår viktigaste lärdom inför framtida projekt? att vi alla har lärt oss skolplattformen, lärloggar och nyhetsinlägg, så det finns flytande i vardagen. 
• Vilka erfarenheter har vi gjort under året som kanske kan bli till beprövade erfarenheter? 
• Vilka teorier har vi använt oss av? läroplanen, stopp min kropp material, verksamhetsplanen.