Kaktus projeksammanfattnig HT-19 till VT-20

Det här är den fjärde och sista perioden i Södermalms kommunala förskolors systematiska kvalitetsarbete. Totalt har vi fyra perioder: Projektuppstart samt tre Uppföljningsperioder som alla följer vårt pedagogiska år. Det här är den tredje uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektsammanfattning. Projektsammanfattning är en utvärdering av projektet som görs i slutet av vårterminen. I sammanfattningen gör pedagogerna en analys av sin undervisning och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Sammanfattningen utgör underlag för gruppens självvärdering genom WKI (Stockholms stads Webbaserade kvalitetsindikator)

Inledning

Varje läsår avslutas med att barnen får ett sommaruppdrag. Syftet med dessa sommaruppdrag är att så snart höstterminen har sin början komma igång med projektarbeten som bygger på barnens delaktighet och intressen. Det kan även vara så att barnen upptäcker andra saker som intresserar dem som vi väver in i våra projektarbeten. Det projekterande arbetssättet har sin inspiration i bland annat de italienska kommunala förskolorna i Reggio Emilia som till viss del bygger på en filosofisk tanke om att barnen föds med hundra språk och att dessa är något som vi vuxna är ansvariga att förvalta och ge barnen möjligheter att utveckla dessa vidare. Vi ser det projektorienterade arbetet som ett sätt att ge barnen möjligheter att få uttrycka sig på en mängd olika sätt och få uppleva hur det är att skapa (nya) saker och lära sig tillsammans. Genom att bygga verksamheten kring barns intressen får barnen inflytande vilket i längden även skapar goda möjligheter till lärande samt meningsfulla sammanhang. På så sätt håller vi fast vid förskolans unika möjligheter att ge barnen en grund för det utforskande och lustfyllda lärandet. Nedan följer en projektsammanfattning för respektive Kaktusgrupp: Blåa, Gröna och Röda Kaktusar. Projektsammanfattningen avslutas med en reflektion kring vilka utvecklingsområden som vi behöver arbeta med nästkommande läsår. 

Blåa gruppen

Denna termin har vi haft "Vårt Södermalm" som projekt. Vi började med att med hjälp av barnen ta oss till deras portar runt om på Södermalm, men även utanför, och fotograferade, vi lärde oss lokalkännedom och närmiljös orientering. När alla portar var fotade så fick de skapa sina hus med hjälp av mjölkkartonger, gips och målarfärg. Barnen har arbetat i vår ateljé som är fylld med återbruksmaterial, vi har arbetat i smågrupper för att barnen lättare ska kunna inspireras och föra dialog mellan varandra, på det sättet får dom syn på både sitt eget lärande men även varandras. 

Barnen har turats om att gå först i ledet och visat vägen när vi tagit oss runt på Södermalm och de har tillsammans valt ut viktiga byggnader, parker och statyer i närområdet som de vill ska ingå i vårt projekt. De har bra koll på sin omgivning. 

Vi har haft många samlingar tillsammans med barnen där de fått reflektera över vad vi gjort och kommit med idéer på hur vi ska driva projektet framåt. Några av barnen är mer drivande än andra men alla har fått varit delaktiga och fått sin röst hörd. Barnen är stolta över sina hus de skapat och pratar om de platser vi besökt och fotograferat.

Projektet har drivits tre förmiddagar i veckan, tis-tors, och vi pedagoger har på vår reflektion kommit fram till hur vi ska läggas upp nästkommande vecka genom material från reflektionerna vi gjort tillsammans med barnen. Vi har under projekttiden delat upp oss i smågrupper tillsammans med barnen utefter vad vi pedagoger känt att vi har kunnat bidra med mest kunskap och utbildning, detta har fungerat bra och vi upplever att både barnen och pedagoger har utvecklats

Ett utvecklingsområde som vi tar med oss till framtida projekt är det digitala utforskandet. Att hitta ett enkelt sätt så att det blir en del av projektet.

Gröna Gruppen 

Vi har under året jobbat med klotter/graffitti. Då vi endast fick in ett fåtal sommaruppdrag gick vi, tillsammans med barnen, ut på jakt för att hitta det som fångade deras intresse. De fick fota det som var spännande för att i efterhand under reflektionsstunden tillsammans med barnen titta på de bilder/motiv de hade valt.

Vi kunde då se att barnens intresse var stort över det klotter som fanns överallt omkring oss.

-          - Man är en tjuv om man klottrar.

-          - Man får klottra på vissa ställen. Tex rutschkanor.

-          - Nej.

-          - Det kan också vara en klottertjuv som klottrar.

-          - Det är en helt vanlig tjuv. De klottrar och tjuva vaser och så.

-          - Var får man klottra?

-          - På vissa ställen.

-          - Man får klottra under marken va? För där ser man ju inte lika bra.

Detta är exempel på några av barnens frågor och funderingar som vi av en händelse fick några svar på då vi träffade klottrare vi skinnarviksberget som vi fick ställa frågor till.

Barnen fick i uppdrag att tillsammans med vårdnadshavare ta bilder på klotter som var särskilt intressant för att sedan skicka bilderna som vi tillsammans jobbade vidare med. Gensvaret från dem var stort och på så sätt blev även de engagerade och delaktiga i projektet.

Vi har hela tiden reflekterat tillsammans med barnen för att på så sätt komma vidare genom att följa upp deras frågor samt att vi har skapat nya frågor. Genom att göra det kunde vi även få med hållbar utveckling i projektet. Vi funderade över vilken påverkan klotter gör för vår miljö och fick svar på det genom att bla prata med de som sanerar klotter och deras syn på de som klottrar.

Då vi under en period jobbade med taggar kunde vi se att det medförde ett stort intresse över skriftspråk hos flera av barnen. Det fortsatte de på eget initiativ att jobba med även utanför projekttiden. Vi fick även ett uppdrag av de Röda Kaktusarna att tagga deras masklåda vilket barnen tog på stort allvar och var stolta över.

Efter några besök till Snösätra blev det naturligt att börja jobba med graffitti. Barnen var fascinerade över målningarna som fanns där och ville göra egna. Det arbetet resulterade i att de tillsammans gjorde ”kulturer”. Det var ett ord de själva kom på. Vi tror att det kommer från att de först gjorde konturer för att sedan fylla i med färg samt att vi använder begreppet kultur i vår verksamhet.

 

Röda Gruppen

När höstterminen drog igång bildades en helt ny Kaktusgrupp – Röda Kaktusar. Barnen i denna grupp var helt nya på Kaktus och yngre än tidigare Kaktusbarn. Vi ville ge barnen en trygg start och erbjuda dem olika gruppaktiviteter för att få barnen att känna samhörighet med varandra. Ganska snart upptäckte vi att barnen verkade trivas som bäst när vi gick på utflykt till parker och lekparker i vårt närområde. De visade ett stort intresse för pinnar som de transformerade till olika artefakter i sina lekar. De fäste sig starkt vid dessa pinnar och efter varje utflykt släpade vi hem så många pinnar vi kunde in till Kaktus. Av pinnarna skapade vi mobiler och olika sorters formationer. Ett av syftena var att rikta barnens fokus mot pinnarnas materialitet, mot träd och trä. Vi insåg dock att barnen framförallt var intresserade av att använda pinnarna som lekredskap. För att vidga det snäva pinnfokuset men som samtidigt relaterade till barnens utforskande utomhusmiljöer tittade vi på ett klipp på UR play som visade hur daggmaskar äter löv och sedan bajsar ut jord. Nästa gång vi gick på utflykt tog vi med oss spadar och barnen började leta efter daggmaskar. Det var fortfarande tjäle i marken, men barnen konstaterade att det måste ha funnits maskar där eftersom det fanns maskbajs, det vill säga jord. Det vi tog med oss från denna termin var hur naturmiljöer och närmiljön med dess olika objekt, bilar, lastbilar, skyltar engagerade barnen och fungerade som språkande länkar mellan barnen och deras omvärld. Att få möjlighet att upptäcka och utforska med hela kroppen och dess sinnen var något vi i så hög utsträckning som möjligt ville erbjuda barnen.

Inför vårterminen bestämde vi oss för att spinna vidare på barnens maskintresse och att inom det projektet ta fasta på barnens intressen för symboler och språk. Vi såg även ett stort behov i gruppen av att jobba språkstimulerande på flera olika nivåer. Vi gjorde en rimramsa och en sång om "Masken Rasken", och barnen fick brev och uppdrag från Masken Rasken. Vi ville att de skulle få en bredd i de olika sätten att kommunicera på, som ett slags kommunikativ litteracitet. En förmiddag när vi gick till vita bergen hade maskrosorna blommat. Ett av barnen uppmärksammade ordets sammansättning genom att utropa, Mask! Mask-rosor! Detta visar en fonologisk medvetenhet hos barnet som kommer att vara till stor nytta i dess skriftspråkliga utforskande.

Så snart jorden blivit mjuk igen hittade barnen till slut Masken Rasken nere i jorden. Vissa barn som tidigare inte talat särskilt mycket började ropa, mask! mask! I ateljén fick barnen skapa varsin lermask, medan de med stor koncentration formade sina maskar såg vi hur barnen kunde sitta längre stunder med en sådan aktivitet än under föregående termin. Medan de skapade sina lermaskar fick de studera en bild på en mask som har en så kallad gördel. Barnen kallade till en början gördeln för ”plåster”. En dag kom Masken Rasken till Kaktus, i form av ett gosedjur som vi hade sytt, barnen ville genast sätta på hen ett ”plåster” och tejpade runt ”midjan” på masken. Under reflektionerna funderade vi bland annat på olika begrepp som vi kunde berika barnens maskintresse med. Hermafrodit, hen, kretslopp, kokong, kompost, från ägg till minimask. För att fåga upp barnens tankar kring projektet intervjuade vi dem en och en och dokumenterade i ord och bilder. 

Vi engagerade även den gröna kaktusgruppen (som har ett projekt om klotter) genom att be dem att ”tagga” ordet MASK över en stor plastlåda. Terminen kommer att avslutas med att barnen inviger sina lermaskar genom att bädda ner dem i den taggade masklådan, vi kommer att läsa upp ett nytt brev från Masken Rasken där vi sammanfattar det vi vet och det vi gjort. Vi är också väldigt nyfikna på vad barnen kommer att ha med sig för sommaruppdrag eftersom årets sommaruppdrag går helt i linje med de röda kaktusarnas pågående projekt.

Den beprövade erfarenhet vi tar med oss inför framtida didaktiska aktiviteter och undervisningssituationer är att barnen både lär av och genom varandra men att de även behöver ges möjligheter att få skapa och reflektera en och en tillsammans med en pedagog. Vi såg hur dessa tillfällen gav barnen ett slags ro att helt och fullt koncentrera sig på själva görandet. När de tecknade och skapade sina lermaskar en och en blev processen mer stillsam och resultatet mer helgjutet och engagerat än vid de tillfällen då de skapade tillsammans i mindre grupper, även om detta sätt att skapa och tänka på är minst lika värdefullt. En annan beprövad erfarenhet är att planering är a och o. En planering in i minsta detalj, alltifrån storlek på pappersark, antal barn, introduktion och avslut samt vem som dokumenterar och vem som instruerar möjliggör för undervisningssituationer där syftet löper genom aktiviteten och projektet som en röd bärande tråd. 

 

Avslutande del - Utvärdering och Kaktus' utvecklingsområden

Som en del i vårt systematiska kvalitetsarbete använder vi oss bland annat av Stockholms stads Webbaserade kvalitetsindikator (WKI) och med denna som stöd har vi valt ut tre utvecklingsområden som vi ska arbeta vidare med nästa läsår, inom såväl projekt som i verksamheten generellt. Dessa områden är barns användning av digitala verktyg, matematik samt teknik och naturvetenskap. Dessa tre områden visade sig vara i mer eller mindre behov av utveckling inom alla tre projektgrupper och i vår gemensamma pedagogiska praktik och miljö. Inför nästa läsår ska vi fokusera på dessa områden inom våra projektgrupper och bredda vår pedagogiska miljö så att den bjuder in till matematiskt, digitalt och tekniskt utforskande.

Vi behöver också bli bättre på att synliggöra vår undervisande praktik för vårdnadshavare. I grund och botten har vi en god stomme för att göra detta i samband med informationsmöten, utvecklingssamtal och andra typer av sammankomster med vårdnadshavare, som till exempel vår årliga frukost tillsammans med barn och vårdnadshavare. På den här punkten kommer bland annat underlagen inför utvecklingssamtal som finns här på Skolplattformen samt lärloggarna fungera som ett stöd i detta utvecklingsområde. En framgångsrikt koncept som vi prövade på höstens informationsmöte var att dela in vårdnadshavarna i "bikupor" där de fick diskutera ett specifikt mål/undervisningsområde (i detta fall digitalisering utifrån den reviderade läroplanen, Lpfö 18). På så sätt bjuder vi även in föräldrar till delaktighet och förhoppningsvis ett samtal som känns meningsfullt att diskutera. Vi pedagoger har god insyn i läroplanen och hur dess målområden kan omsättas i aktiviteter och undervisning i förskolans omsorgs- och lekpraktik, detta kan vi förmedla genom denna typ av mer deliberativa samtalsform snarare än som information som riskerar att flyga över vårdnadshavares huvuden. 

Som avslutande kommentar kring detta läsår vill vi nämna den historiska händelse som kom att utspela sig från och med den tidigare delen av vårterminen, nämligen influensapandemin, Covid-19. Denna pandemi och dess strikta restriktioner har såklart påverkat vår verksamhet på flera sätt och särskilt arbetet i våra projektgrupper då såväl barnens som personalens närvaro och frånvaro har fluktuerat i avsevärt högre grad än vanligt. För det projekterande arbetet är dokumentation, reflektion, syfte(n), problemställningar och utifrån vilka genomtänkta planeringar är oundgängliga förutsättningar.