Arbetsplanens fokusmål läsåret 20/21

Tillgänglig utbildning

- Personalen ska skapa förutsättningar föra att alla barn ska kunna få möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen efter sin förmåga och sina behov.

Språkutveckling

" Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. " (Lpfö 98) 

Modersmål

" Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. " (Lpfö 98)

Matematisk utveckling

" Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. " (Lpfö 98)

SKA-arbete

-Dokumentation sker runt de prioriterade målen.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/jamstalldhet-i-forskolan

Vart är vi?  (Bena ner de olika delarna, målområden)

Nuläge/vad och hur visar barnen intresse för? 

Augusti-20

Tillgänglig utbildning:

Vi använder oss av tydliga lekmiljöer och leklådor för att underlätta leken. Vi har en daglig samling med bildstöd och samma struktur för att alla barn ska kunna delta och förstå vad som förväntas av dem.

Timstocken är ett viktigt verktyg som hjälper barnen att förstå tid och hur länge de ska göra något och när de ska avsluta. Underlättar mycket vid övergångar.

Januari 2021:

Barnen visar stort intresse för tecken och att använda timstocken som ett verktyg till att uppskatta tid.

Språkutveckling:

Vi samtalar mycket tillsammans med barnen. Vi lyssnar på sagor som barnen får återberätta. Vi uppmuntrar barnen att skriva sina namn och hjälper dem vid behov att visa bokstäver som de sedan kan skriva av. Vi beskriver gömda föremål som barnen ska gissa vad det är och tränar arbetsminnet genom olika uppdragskort

Januari 2021:

Barnen visar intresse för bokstäver och att "läsa" böcker tillsammans. De visar också glädje för sång,  musik. och att med ord och bild dokumentera något från veckan.

Modersmål:

Vi använder Pollyglutt för sagor på olika hemspråk samt QR-koder för att lyssna på födelsedagssånger på barnens hemspråk.

Januari 2021

Vi använder Pollyglutt för sagor på olika hemspråk samt QR-koder för att lyssna på födelsedagssånger på barnens hemspråk. 

Matematisk utveckling:

Vi arbetar med konstruktionslek och räknetal upp till 5. Vi använder också olika begrepp som mer-mindre, liten-stor, mönster och lägesord.

Januari 2021

Barnen resonerar tillsammans om begrepp som mer, mindre, mest, minst och lika mycket. Under den lärande leken finns ett stort intresse i att konstruera i olika material och samtala om begrepp som färg, form och storlek. 

Systematiskt kvalitetsarbete:

Pedagogerna dokumenterar runt de prioriterade målen och detta sker både på grupp och individnivå i form av inlägg på barnens lärlogg.

Varje vecka gör arbetslaget en veckoreflektion och under läsåret sker tre stycken 10-veckorsreflektioner där vi utvärderar verksamheten och planerar hur vi ska gå vidare med våra uppsatta mål.

Vi ser ett stort rörelsebehov i barngruppen. De vill gärna springa och leka jaga-lekar. De är också intresserade av siffror, antal och bokstäver. Flera av barnen väljer att rita eller skriva bokstäver i sina ritböcker.

Våra rutiner börjar så smått att "sätta sig" i barngruppen. Vi har börjat med våra skogsutflykter på tisdagar och våra rörelsestunder i det stora rummet "Bryggan" i Skeppet 1. Under våra utflykter har barnen visat stort intresse för det som vi vuxna hittar på. Vi märker att det som uppkommit spontant i vår gemensamma lek finns kvar i barnens tankar och de önskar att vi ska göra det igen. Detta handlar bl.a. om när en pedagog lekte häxa i skogen vilket medförde att vi idag har olika uppdrag från häxan. Hittills har uppdragen varit inom matematikens värld för att vi ska bilda oss en uppfattning om vad barnen har för kunskaper.

I den lärande leken inomhus finns det ett stort intresse i att leka rollekar i "hemmet", rita och att bygga med olika konstruktionsmaterial. Vi har så smått börjat med vår gemensamma veckoreflektion där barnen varje vecka får rita/dokumentera något som hänt under veckan. Det ska bli spännande att följa utvecklingen på detta!

Vad har barnen för kunskaper idag?

Vi har så smått börjat med våra dagliga samlingar. Där tränar vi på veckodagar och vilka barn som är närvarande. Vi pratar också om färger och framförallt om de tre grupper med tillhörande färg som barnen är uppdelade i. Barnen lär sig snabbt både färger, former och tillhörande tecken. Vi jämför också staplar på de barn som är närvarande eller hemma och jämför vilka staplar som det är mest och minst i.

Vi har använt oss av tärningens prickar vid olika tillfällen och ser att flera barn nu börjat förstå antal upp till 3.

Begrepp som stor-liten, mer-mindre och färgerna på dagsschemat har vi också tränat på.

Eftersom vi väntat in vår projektor har det blivit mycket träning på att lyssna på sagor och skaffa sig egna bilder av det som berättas. Efteråt har barnen gemensamt återberättat det vi hört.

Vart ska vi?

Vad vill vi barnen ska få kunskap om?

Tillgänglig utbildning:

Förskolan ska skapa förutsättningar för att alla barn ska kunna delta och få möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen och utvecklas efter sin förmåga och sina behov.

Januari 2021:

Förskolan ska skapa förutsättningar för att alla barn ska kunna delta och få möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen och utvecklas efter sin förmåga och sina behov. Vi vill ge barnen förutsättningar att lära sig mer tecken.

Språkutveckling:

Förskolan ska öka barnens språkliga förståelse och förmågan att kommunicera i olika sammanhang.

Januari 2021:

Vi vill ge barnen förutsättningar att lära sig/bli intresserade av att skriva sitt namn. Med hjälp av fler lässtunder/tecken utveckla sitt språk. 

Modersmål:

Förskolan ska skapa förutsättningar för att barn med annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla både svenska språket och sitt modersmål.

Januari 2021:

Förskolan ska skapa förutsättningar för att barn med annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla både svenska språket och sitt modersmål.

Matematisk utveckling:

Förskolan ska skapa förutsättningar för att barnen bekantas med begreppet matematik och har en förståelse för vad matematik är .

Vi strävar efter att barnen under läsåret ska få uppleva och få en förståelse för antal upp till 10.

Vi vill också att de ska få en förståelse för olika begrepp och enklare programmering 

Januari 2021:

Enklare programmering - bee-bot

Följa mönster

Synliggöra mätinstrument och uppmärksamma barnen på begreppet mäta

Hur utmanar vi?

Eftersom vår barngrupp har ett stort rörelsebehov tänker vi ta hjälp av rörelse och olika motoriska övningar när vi arbetar med ovanstående mål.

Leken är också viktig för att genom barnens intressen fånga olika lärtilfällen när de dyker upp.

Vi ser också rörelse som ett bra sätt att ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.

Vi kommer att arbeta i mindre grupper med rörelseövningar som tränar både kropp och knopp. Vi kommer att använda oss av miljön både inne, ute och i skogen för olika aktiviteter.

Barnen får genom olika uppdrag träna antal och begrepp av olika saker när vi är på utflykt. Vi använder oss av rörelsesånger och räkneramsor. Vi kommer att hitta olika mönster och följa ett mönster genom lek och skapande.

Genom sånger, ramsor, sagor och samtal tränar vi språket. 

Rörelselekar och olika former av hinderbanor för att arbeta med begrepp samt stärka barnens kroppsuppfattning.

Januari 2021:

Vi kommer att arbeta i mindre grupper med rörelseövningar som tränar både kropp och knopp. Vi kommer att använda oss av miljön både inne, ute och i skogen för olika aktiviteter.

Barnen får genom olika uppdrag träna antal och begrepp av olika saker när vi är på utflykt. Vi använder oss av rörelsesånger och räkneramsor. Vi kommer att hitta olika mönster och följa ett mönster genom lek och skapande.

Genom sånger, ramsor, sagor och samtal tränar vi språket. 

Rörelselekar och olika former av hinderbanor för att arbeta med begrepp samt stärka barnens kroppsuppfattning.

Vad är vår förväntade effekt?

Att minska stressen hos barnen, öka barnens kroppsuppfattning och självkänsla, Känna glädjen i att röra på sig. Uppleva språk och matematik på ett lustfyllt och lekfullt sätt genom att använda sin kropp.

Tillgänglig utbildning:

Att alla barn ska ges möjlighet att vara delaktiga i utbildningens alla aktiviteter. Miljön ska vara föränderlig utefter barngruppens behov.

Språkutveckling: 

Förskolan ska stimulera barnens språkutveckling till att:

Kunna berätta, beskriva och argumentera.

Kunna lyssna, samtala och urskilja ord och språkljud.

Tänka, lära  och kommunicera i olika sammanhang.

Modersmål:

Förskolan ska möjliggöra att barn med annat modersmål än svenska har tillgång till alla sina språk.

Alla barn ska få kännedom om andra kulturer, språk och traditioner.

Matematik:

Barnen ska kunna använda matematik för att undersöka, reflektera och pröva olika lösningar på problem.

Barnen visar nyfikenhet och intresse för det matematiska innehållet.

Barnet prövar och använder olika idéer genom att följa, fortsätta och översätta matematiska resonemang.

Barnet kommunicerar och resonerar om matematikens olika delar.

Hur gör vi?

Hur ser vår miljö ut?

Social miljö:

Vi arbetar aktivt med värdegrunden och hur vi ska vara mot varandra. Vi pedagoger har en god kommunikation med varandra. Vi samtalar dagligen med barnen om vilka regler som ska gälla på förskolan för att alla ska må bra och känna sig välkomna. När det inträffar något försöker vi genast att reda ut händelsen tillsammans med alla inblandade och lyssnar in allas tankar och åsikter. Vi strävar ständigt efter att arbeta normkritiskt och diskuterar och ifrågasätter händelser för att barnen ska få tänka till om vad som anses "normalt". Vi  samtalar mycket med barnen om att alla är olika och att olika är bra.

Vi strävar efter ett klimat där barnen ska känna trygghet och tillit till varandra och till alla pedagoger i huset.

Pedagogisk miljö:

Vi arbetar mycket i mindre grupper där vi pedagoger har möjlighet att vara närvarande och inlyssnade på vad barnen gör/säger. Våra observationer ger oss en bild av vad barnen intresserar sig för och hur vi kan utmana och hjälpa dem att utvecklas.

Vi arbetar aktivt med att tydliggöra miljöer, att låta barnen avsluta och att använda timstock för att underlätta övergångar. 

Fysisk miljö:

Vi har inför hösten-20möbleratom och anpassat "Flotten" för de barn som vistas här. Eftersom mycket av den planerade tiden är uppbyggd på rörelse och fysisk aktivitet är vår tanke att barnens egna lekar inomhus ska kunna utspela sig på många olika platser på hemvisten. Genom att skapa "rum i rummen" finns det plats för flera smågrupper där barnen ska kunna leka ostört och uppdelade i mindre grupper.

Det finns en tydlighet i vad som finns att tillgå i de olika rummen då varje "vrå" har uppmärkta leklådor.

På flera ställen finns också bildstöd med pekkartor som gör det tillgängligt för alla barn att delta i leken.

Vi har en daglig kort samling (ca 5 min.) med bildstöd för att alla barn ska förstå och känna igen de olika momenten. Här har vi dagligen samma grundstruktur men innehållet kan variera.

Efteråt delar vi upp barnen i grupper utifrån det vi planerat att vi ska göra. Innehållet kommer att bygga på våra fokusområden och barnens intressen.

Vi har tillgång till ett avslappningsrum där barnen kommer att få uppleva hur det känns i kroppen att slappna av och att få ge/ta emot massage.

Vi kommer också att använda oss av det rörelserum som finns i andra huset för att genomföra gemensamma rörelselekar och aktiviteter.

Utomhus har vi tre olika gårdar att tillgå. Då ingen av dessa erbjuder några speciellt utmanande, varierande eller stimulerande upplevelser (mer än det material/föremål som vi tar fram) försöker vi ofta att besöka närliggande skog och lekplatser.

Förhållningsätt? 

Vi strävar efter ett förhållningssätt där vi alla är olika och att olika är bra. Vi har ett lågaffektivt bemötande mot barn, vårdnadshavare och kollegor och försöker ständigt att lyssna in och förstå varandras åsikter och perspektiv.

Vi skrattar mycket tillsammans och försöker vara bra förebilder åt våra barn.

I barnens egna lekar och skapande finns utrymme att utmana med frågor.

I våra mindre grupper kan vi lättare se varje individ och utmana barnen och anpassa aktiviteter efter deras olika utvecklingsnivå.

Vilka material/aktiviteter behövs?

För rörelse behöver vi stora ytor där det är tillåtet att " ta ut svängarna". Vi går regelbundet till skogen och till Bryggan i Skeppet 1 där vi kan variera med olika uppdrag, hinderbanor, fallskärm etc. Musik i olika former hjälper barnen att känna in när kroppen ska röra sig/slappna av.

Vi använder oss av aktivitetskort, tärning, yogarörelser.

Alla vardagsmaterial används för att få in samtal om matematik och språk.

Vi beskriver t.ex. med ord olika saker som barnen sedan får gissa vad det är. Tränar både språk och begrepp.

Kort med olika uppmaningar tränar arbetsminnet vilket är viktigt för språkinlärning.

Vår projektor underlättar våra gemensamma reflektioner samt sång- och sagostunder då alla barn kan uppleva samma sak samtidigt och ingen behöver vänta. 

Vi fortsätter med bildstöd/tecken under våra samlingar för att alla ska kunna ta del av det som händer.

När vi är i skogen tar vi med schema/bildstöd för att  samlingen ska bli likvärdigt trots att vi befinner oss i annan miljö.

Barnens funderingar och frågor?

Vi har tagit tillvara barnens intressen när vi planerar för kommande aktiviteter. Bl.a. använder vi oss av uppdrag från häxan för att göra saker mer spännande. Vi lyssnar in vad de vill göra när vi har rörelsestund och tar med deras förslag på aktiviteter/danser.

Veckoreflektioner vad barnen har uppskattat.

Vem gör vad och när?

Vi planerar tillsammans för den kommande veckan och delar upp barnen i mindre grupper vid olika aktiviteter och uppdrag.

Hur blev det? (fylls i vid utvärdering)

Vad såg vi?

Vi började hösten med ett antal barn som vi upplevde stressade med mycket spring i benen, de hade svårt att sitta ner och hitta ett lugn i leken.

Vi upplevde en del konflikter i gruppen och att barnen hade svårt att lyssna på varandra och att visa hänsyn.

Detta var anledningen till vårt val av tema "rörelse".

Blev det förväntad effekt?

Vi ser nu när läsåret går mot sitt slut att konflikterna minskat i barngruppen och att det finns en vi-känsla. Barnen har lättare för att sysselsätta sig med olika lekar i mindre grupper, att lekkoderna utvecklats och att leken sker i olika konstellationer.

Vi kan också se att de barn som behövt extra stöd lärt sig mycket i lek med andra barn och utvecklats både socialt, i sina lekkoder, turtagning och självständighet i rutinsituationer.

Vårt medvetna arbete kring språkutveckling (utifrån den kurs vi gått under året från SPSM med Camilla) har hjälpt flera barn att utveckla sin språkförståelse och uttal.

Vad var framgångsfaktorerna?

• Att ha förmånen att vara fyra pedagoger vilket gjort det möjligt att arbeta i smågrupper.

• Bildstöd och tecken har utvecklat barnens förståelse, uttal och förmåga att kommunicera med varandra.

• Timstock för uppfattning av tid samt avslut och övergångar.

• Projektorn som hjälpmedel för bild, dans, avslappning, sagoberättande och kunskapsbank.

• Fasta, återkommande rutiner vilket skapar trygghet.

• Färggrupper där barnen vet "sin" grupp vid olika aktiviteter och måltider.

• Regelbundna besök till skogen, bryggan och andra platser i vår närmiljö har gett barnen möjlighet att utveckla sin grovmotorik samtidigt som de haft något att längta till.

(När är det den blå dagen? har varit en ständigt återkommande fråga).

• Gemensamt bemötande och synsätt hos pedagogerna där barnens trygghet och tankar är i fokus. Positivt, nyfiket och inlyssnande förhållningssätt till barnens idéer och funderingar.

• Många samtal i mindre grupper som stimulerat språkutvecklingen.

• Strävan om en öppen dialog och bra relation med vårdnadshavare.

• Mycket skoj och skratt men ändå med tydliga gränser för vad som är ok.

• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,

  Lpfö 18
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

  Lpfö 18
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,

  Lpfö 18
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,

  Lpfö 18
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,

  Lpfö 18
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,

  Lpfö 18