Återvinning

Räkna skräpet tillsammans!

I många kommuner görs skräpmätningar för att undersöka hur mycket skräp som ligger på marken och vilken typ av skräp det är. Gå ut och gör er egen skräpmätning vid er förskola eller i er närmiljö.

Gör så här Välj en plats ni vill undersöka. En vuxen ställer sig i mitten av platsen. Barnen får sedan en viss tid på sig t.ex. tre minuter att samla in skräp och saker de hittar men bara så långt bort att de hela tiden ser den vuxna som står i mitten.

Prata igenom ordentligt innan ni börjar vad barnen inte ska plocka upp till exempel saker som kan vara farligt att ta i.

När tiden har gått samlas ni igen. 

Tillsammans räknar ni nu hur många saker ni hittat.

Undersök och prata om vad det är för saker och fundera på om ni kan gruppera dem på något sätt.

Prova sedan att göra samma sak någon annanstans och gör en jämförelse. Vi går till skogen vid fritidsklubben.  Finns det fler eller färre saker och är det andra saker än ni hittade första gången?

Gå till återvinningen

Visa olika sorteringskärl. Var kan vi återvinna på fler ställen i Storvreta. ICA-solen och återvinningscentralen. Vi pratade också om appen pantapå och att man kan hämta komposterbara påsar till kompost på återvinningsstationen. 

Termometern

Här är en övning för att ta ställning, fundera på och diskutera nedskräpning. Ledaren presenterar ett påstående (obs! inte en fråga) till exempel ”Glass är det godaste som finns”.  Markera en linje på marken med två slutpunkter. Den ena slutpunkten på linjen representerar uppfattningen ”Instämmer helt och fullt i påståendet”. Den andra slutpunkten representerar ”Instämmer inte alls i påståendet”. Deltagarna får sedan gruppera sig på den tänkta linjen utifrån sin egen uppfattning. Därefter uppmanas de som står tillsammans på linjen att diskutera varför de står just där de står.

Förslag på påståenden:

·      Jag tycker vår skolgård är jätteskräpig.

·      Det är för få papperskorgar i min stad/mitt samhälle.

·      Det är okej att kasta saker på marken inne i en stad men inte ute i naturen.

·      Jag bryr mig inte om ifall det ser skräpigt ut när jag är i stadsmiljö.

·      Jag bryr mig inte om ifall det ser skräpigt ut när jag är i naturen.

·      Det är okej att slänga ”pappersskräp” och ”småskräp” om det inte finns någon papperskorg.

·      Jag tycker det är företagen som gör produkterna som blir skräp som ska se till att det inte hamnar på marken.

·      Jag är en kille/tjej som aldrig slänger skräp.

·      Jag tycker det är okej att kasta skräp så länge det inte syns.

·      Det är fult med skräp.

Snappa näsduk a la skräp.

Vi leker leken snappa näsduk men istället för näsduk tar vi nytt skräp varje gång av det vi hittat och vi går igenom var det ska läggas i för återvinningskärl. Leken passar bra att göra när ni vill återvinna det skräp som ni plockat. Den kan tyckas enkel men det går att vara listig och hitta på olika strategier för att vinna. Fungerar bäst om inte gruppen är alltför stor eftersom det då blir lite väntetider. 

 Dela upp gruppen i två lag med ungefär lika många deltagare. Två lag möter varandra, de står mitt emot varandra (ca 10 meter från varandra) i varsitt led. Mitt i mellan lagen är en linje med skräp placerat på. På ledarens signal springer en deltagare i varje lag och försöker få över motståndaren till det egna laget. Målet är att tömma motståndarnas led. Det kan göras genom att antingen: Ta skräpet som ligger på linjen och springa tillbaka till sitt lag utan att bli kullad – då får motståndaren följa med till laget. Lyckas man kulla motståndaren om hen har skräpet går motståndaren över. Skräpet läggs i behållare för att återvinnas och ett nytt skräp läggs på hinken. De deltagare som just sprungit ställer sig sist i kön.

• Syfte
• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

  NO
• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,

  NO
• Centralt innehåll
• Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.

  NO  1-3