Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Litteraturhistoria - Romantiken ht20

Skapad 2020-05-19 11:17 i Landvetterskolan Härryda
Den västerländska litteraturhistorian är indelad i sju epoker och Romantiken är den fjärde epoken ca 1800 - 1840
Grundskola 7 – 9 Svenska Svenska som andraspråk
Litteraturhistoria – historian om vad då? Och varför då? Romantiken Den epok som följde efter Upplysningen kallas Romantiken. Under Romantiken var känslan viktigare än förnuftet och fantasin viktigare än verkligheten. Man ville bryta med Upplysningstidens regler och istället betonade man den personliga upplevelsen, fantasi, mystik och verklighetsflykt. Man ville närma sig naturen, det folkliga och enkla, och man intresserade sig för folkvisor och gamla sagor. Litteraturhistoria kan man läsa av många skäl bland annat för att genom att förstå hur samhället såg ut den tiden när texterna skrevs gör att du kan få nya tankar samt att du ser böckerna du läser med nya ögon. Vi läser det även för att få veta mer om författare och deras liv och då kanske förstå deras texter bättre men även för att få veta mer om vilka idéer och ideal som rådde vid olika tider och hur de påverkade människorna som levde så och på vilket sätt de kan ha påverkat dig och den tid du lever i. Du kanske även kommer upptäcka att hur mycket som är likt med att vara människa nu som för flera tusen år sedan. Hur vi nu precis som människor då, är glad och kära, ledsna och rädda, vilsna och fundersamma..

Innehåll

Uppgifter till epoken Romantiken

Under det här temat ska vi arbeta med texter från den litterära epoken Romantiken. Nedanstående ska ni arbeta med individuellt. Vi kommer ha muntliga genomgångar av texterna och det ni har skrivit.

Vi kommer arbeta med följande författare på olika vis:

Frankensteins monster av Mary Shelley - UPPGIFTER

Den unge Werthers lidanden av Johann Wolfgang von Goethe - UPPGIFTER

Den svarta katten av Edgar Allan Poe - UPPGIFTER

 

Krönika

Ni ska skriva en krönika där ni ska argumentera om ämnet Ondska – föds man ond eller blir man ond?

  • Spegla Språket kapitel 6 s.194-206
  • Vad är genretypiskt för en krönika
  • Analysera en krönika 
    • Krönika - checklista

      • Den bygger på en personlig upplevelse
      • Nutiden kommenteras och uppgiften är att ifrågasätta och funderar varför människor gör som de gör
      • Vilka är mina läsare – är en viktig fråga i krönikagenren. Vem som krönikan skrivs för avgör språk och ämne
      • Språket är underhållande och målande bilder av situationer målas upp. Här passar överdrifter många gånger in.
      • Stor frihet gällande språket och metaforer och liknelser är användbara stilfigurer likaså actionverb för att gestalta.
      • Ett tydligt budskap finns som krönikören vill att vi ska lära oss eller åtminstone fundera kring.
      • Krönikan börjar ofta i det personliga men fortsätter sedan i det allmängiltiga –  många personer ska beröras.
      • Avslutas med en välformulerad  slutkläm, gärna som knyts ihop med inledningen.

Krönikans disposition i fyra ord: Iakttagelse, resonemang, budskap och slutkläm

 

 

 

Länk till krönika skrivmall

http://läxhjälp.nu/guider/svensktexter/mall-skriva-kronika/

 

Muntlig redovisning

I den här epoken kommer ni få skriva en hyllning till något eller någon – den här ska ni sedan muntligen redovisa.

Här är två stycken hyllningstal som ni kan inspireras av:

Prins Daniels tal till Kronprinsessan Victoria

Jason Diakités tal 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uppgifter

  • Bearbetad krönika

  • Hyllningstal

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    Sv
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
    Sv
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
    Sv
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
    Sv
  • söka information från olika källor och värdera dessa.
    Sv
  • Centralt innehåll
  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
    Sv  7-9
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Sv  7-9
  • Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
    Sv  7-9
  • Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.
    Sv  7-9
  • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
    Sv  7-9
  • Ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
    Sv  7-9
  • Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
    Sv  7-9
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
    Sv  7-9
  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
    Sv  7-9
  • Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.
    Sv  7-9
  • Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
    Sv  7-9
  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
    Sv  7-9
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
    Sv  7-9
  • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
    Sv  7-9
  • Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
    Sv  7-9
  • Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
    Sv  7-9
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
    Sv  7-9
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: