* Vad ska vi ge barnen förutsättningar att utveckla? 

Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara på deras nyfikenhet och intresse att kommunicera på olika sätt (Lpfö 18).

- "Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften" (Lpfö 18).

Bjar och Liberg (2010) menar på att vi kommunicerar med varandra för att skapa mening, för att göra oss förstådda och förstå andra och livet vi formar tillsammans. Ett förekommande samtal kan handla om något som skett under dagen och här tillägnar vi oss kunskap om vad det är som hänt, vilka som varit inblandade och när saker och ting hänt. På så sätt ingår vi i en mängd olika meningsskapande sammanhang. 

Både verbala och icke - verbala uttrycksformer hjälper oss i meningsskapandet och med hjälp av olika uttrycksformer så gör vi den språkliga undervisningen till något lustfyllt för barnen.

* Varför ska vi arbeta med detta?

Utifrån tidigare reflektioner ska vi arbeta med detta för att det förkommer stora språkskillnaderna i barngruppen där samtliga barn behöver utveckla svenska som talspråk. Barnen ska stöttas i förmågan att våga och kunna uttrycka sig på svenska. Där barnen ska kunna uttrycka och kommunicera känslor, tankar, funderingar osv. 

Ett gemensamt språk utvecklar ett starkare socialt samspel och ger bättre förutsättningar för den fortsatta identitetsutvecklingen ( Lpfö 18). Vi strävar efter att barnen ska få en gemensam förståelse och ett gemensamt språk för att utveckla ett socialt samspel. För ett gott samspel behövs det att barnen förstår varandra och vad de pratar om; intersubjektivitet (Björk- Willén Red., 2018)

Riddersporre & Persson (2010) tar upp hur stor betydelse språket har för leken. Det har visat sig att barn som kommit längre i den språkliga utvecklingen har större chans att bli invald i lekgemenskapen. En lek kan utvecklas och fortsätta i flera riktningar när barnen kan kommunicera med varandra på samma språk. Vi ska därför ge barnen förutsättningarna för att utveckla sitt svenska språk så att alla barn får samma möjlighet att skapa en gemenskap med varandra och för den framtida utvecklingen. 

* Hur arbetar vi? 

Vi pedagoger är närvarande och hjälper barnen att benämna t.ex. olika saker, känslor och situationer. Vi har ett förhållningssätt där vi erbjuder barnen nya upplevelser för att synliggöra samband och nya sätt att förstå sin omvärld. Vi arbetar efter våra värdeord som är: trygghet, glädjerikt och upplevelse, detta för att stärka ordförståelsen och ge barnen ett bredare ordförråd.

I utbildningen arbetar vi dagligen med högläsning vid olika tillfällen. Oftast använder vi oss av böcker men även flano-sagor och ljudböcker med bilder kan förekomma, för att barnen ska få uppleva ett lärande i olika former. Vi erbjuder ett öppet samtalsklimat och strävar efter att ge alla barn ett likvärdigt talutrymme. Organisatoriskt arbetar vi dagligen med Läs-och Språkvilor, där vi strävar efter språklig hållbarhet för att stärka och utmana barnen till ett ökat lärande på ett nyanserat sätt (Björk -Willén Red., 2018)  Genom att arbeta aktivt med bl.a. turtagning och empati ger man alla en chans att bli hörda och sedda samt en djupare förståelse för andra. Arbetet med empati kommer fortsätta i ett framtida tematiskt arbete.

Vi behöver vara lyhörda på när barnen behöver stöttning i kommunikationen då det ofta händer att de härmar varandra istället för att kommunicera på sina egna villkor och utifrån deras egna åsikter. I vår barngrupp kan detta bli negativt då det förekommer väldigt ofta, samtidigt som Bjar & Liberg (2010) visar på att imitation av andra är ett sätt att ta sig in i språkandet.